God riskhanteringsförmåga i den finansiella sektorn i Finland – fortsatt osäkerhet i omvärlden trots ett uppsving i ekonomin

Riskhanteringsförmågan i den finansiella sektorn i Finland har varit fortsatt god under första halvåret 2026 trots osäkerheten i omvärlden. Återhämtningen i ekonomin och konsumenternas och näringslivets starkare förtroende har skapat ett mer balanserat risklandskap för den finansiella sektorn. Den starka utvecklingen på aktiemarknaden har bidragit till den finansiella sektorns placeringsintäkter och till efterfrågan på investerings- och sparprodukter framför allt under andra kvartalet. Den ekonomiska omvärlden för företagen under tillsyn är trots det fortfarande ansträngd i Finland, då arbetslösheten är hög, konkurserna ökar på årsnivå och hushållens avsikter att köpa bostad är obetydliga. 

-    De förbättrade konjunkturutsikterna har skapat ett mer balanserat risklandskap, men inte avlägsnat behovet av att skapa beredskap för plötsliga förändringar i omvärlden. Negativa ekonomiska nyheter och utdragna konflikter kan fortfarande få svårförutsebara konsekvenser för finansmarknaden och öka risken för plötsliga marknadsfluktuationer. Det är därför viktigt att den finansiella sektorn upprätthåller en stark riskhanteringsförmåga också i situationer där de ekonomiska utsikterna ställvis har förbättrats, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Utöver geo- och handelspolitiska risker lyfter de senaste riskanalyserna särskilt fram operativa risker och cyberrisker. De europeiska myndigheterna, såsom Europeiska systemrisknämnden ESRB och Europeiska centralbanken ECB, har meddelat varningar om de hot mot stabiliteten i den finansiella sektorn som cyberrisker och ny teknik medför.

-   De mest avancerade AI-modellernas förmåga att hitta sårbarheter och bidra till utnyttjandet av dem har förändrat cyberhotlandskapet i år. I fråga om cyberstörningar har läget i den finansiella sektorn i Finland dock varit fortsatt lugnt under det gångna året, och inga betydande störningar på grund av påverkan från utlandet har rapporterats till Finansinspektionen, konstaterar Tero Kurenmaa.

Fortsatt stark kapitaltäckning i banksektorn – gynnsam resultatutveckling under andra kvartalet

Kärnprimärkapitalet i den finländska banksektorn ökade tack vare upplupna vinstmedel under början av året, och kapitaltäckningsrelationerna var fortsatt starka. Vid slutet av juni 2026 låg kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn på 18,1 % (12/2025: 18,3 %) och den totala kapitalrelationen på 21,7 % (12/2025: 22,2 %). Kapitaltäckningsrelationerna ligger fortfarande över genomsnittet för europeiska banker. Bankerna har också rikligt med kapital i förhållande till kapitalkraven. 

Rörelsevinsten för banksektorn sjönk under januari–juni jämfört med motsvarande tidpunkt för ett år sedan till följd av en minskning av räntenettot och nettointäkterna från handel och placeringsverksamhet samt stigande kostnader. Resultatförsämringen dämpades dock av en uppgång i nettoprovisionsintäkterna, och provisionsintäkterna ökade kraftigt framför allt inom kapitalförvaltning och betalningar. Den långvarigare nedåtgående trenden i räntenettot planade ut under andra kvartalet. 

Banksektorns oreglerade fordringar var alltjämt måttfulla. Utvecklingen av kreditriskerna i hushålls- och företagslån beviljade av banker verksamma i Finland visar dock på en betydande variation mellan olika utlåningssegment, sektorer och banker. 

Likviditetsläget och likviditetspositionen i banksektorn var fortsatt stabila trots osäkerheterna i omvärlden. Upplåningskostnaderna har stigit under början av året till följd av uppgången i den allmänna räntenivån. Utvecklingen för de finländska bankerna ligger i linje med den bredare marknadsutvecklingen och avviker inte från situationen för banker i andra länder.

Solvensgraden för arbetspensionssektorn förbättrades tydligt

Solvenskapitalet för arbetspensionssektorn ökade kraftigt under andra kvartalet 2026 tack vare en positiv avkastning på placeringarna. Solvensgraden, som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och ansvarsskulden, steg vid slutet av andra kvartalet till 132,5 % och låg över nivån för slutet av 2025 (12/2025:130,7 %). 

Solvensställningen (1,5), som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och solvensgränsen, var lägre än vid slutet av 2025 (12/2025: 1,6). I likhet med solvenskaptalet var också solvensgränsen högre, men förändringen i solvensgränsen var större i proportion, vilket fick solvensställningen att sjunka under första halvåret.

Avkastningen på placeringarna för första halvåret låg på 5,6 % och avkastningen på aktier för samma tid på 8,3 %. Avkastningen på övriga placeringskategorier var likaså positiv. Aktieplaceringarnas andel ökade åter till en ny rekordnivå (58,7 %). Det tidigare rekordet beträffande aktievikten sattes i slutet av 2025 (56,3 %) Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker var lägre än vid slutet a 2025, men låg fortfarande på en rimlig nivå.

Den första uppdateringsfasen av pensionsreformen slutfördes den 1 juli 2026, då ändringarna i bland annat lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) och stadsrådets förordning (447/2015) som har samband med den trädde i kraft. Ändringarna påverkar bland annat beräkningen av solvensgränsen. Tack vare reformen har arbetspensionsbolagen bättre stresstålighet mot aktiechocker framöver vid nuvarande aktievikt bättre. Solvensberäkningen och solvenstalen för första halvåret har upprättats i enlighet med de lagar och förordningar som var i kraft den 30 juni 2026.

Fortsatt stabil solvens i liv- och skadeförsäkringsbolagen

Solvensgraden för livförsäkringssektorn (dvs. kapitalbasen dividerad med kapitalkravet) var nästan oförändrad jämfört med slutet av 2025 och låg på 213 % (12/2025:212 %). Solvensgraden för skadeförsäkringssektorn sjönk i sin tur något och låg på 248 % (12/2025: 257 %). Aktieplaceringarna presterade starkt under andra kvartalet 2026, och kapitalkraven ökade därigenom proportionellt sett mer än kapitalbasen. Livförsäkringssektorns premieinkomst ökade i januari–juni med 11,0 % jämfört med första halvåret 2025, vilket speglar framför allt den kraftiga ökningen i premieinkomsten från sparlivförsäkringar (+26,8 %). Avkastningen på placeringarna (exkl. de tillgångar som utgör täckning för fondförsäkringar) blev åter positiv efter början av året och utgjorde 2,3 %.

Bruttopremieinkomsten för skadeförsäkringssektorn ökade endast svagt (+0,1 %) under första halvåret 2026. Premieinkomsten från sjukförsäkringar fortsatte att öka (+8,6 %) i takt med att efterfrågan och priset på produkterna steg, medan premieinkomsten från arbetsolycksfallsförsäkringen sjönk (−5,3 %). Totalkostnadsprocenten för sektorn förbättrades jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol och sjönk till 100 % (6/2025: 102 %). Avkastningen på placeringarna i skadeförsäkringssektorn blev också positiva och utgjorde 4,3 %.

Den positiva trenden på placeringsmarknaden återspeglades i fondbolagens och värdepappersföretagens resultat

Den inhemska fondsektorns kapital uppgick till 247,6 miljarder euro i juni. Det sammantagna fondkapitalet ökade med över 20 miljarder euro från december 2025 trots den geopolitiska instabiliteten. De negativa konsekvenserna av stängningen av Hormuzsundet för den globala aktiemarknaden blev kortvariga och redan i april steg fondkapitalet tillbaka till den nivå som hade rått före mars. Det sammanräknade resultatet för de inhemska fondbolagen och deras filialer i Finland för första halvåret 2026 uppgick till 134,5 miljoner euro, vilket var ca 20 miljoner euro högre än resultatet för första halvåret 2025.

De inhemska värdepappersföretagens kapitalbas och likviditet var förenliga med kapitaltäckningsreglerna för värdepappersföretagen också under första halvåret 2026. Det sammanräknade resultatet för de inhemska värdepappersföretagen jämte utländska filialer för första halvåret 2026 uppgick till 125,2 miljoner euro, vilket var ca 20 miljoner euro högre än resultatet för första halvåret 2025. 

Kontaktinformation

Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn på Finansinspektionens webbplats (på finska) 
Finanssektorns solvenstabeller på Finansinspektionens webbplats