Suomen ympäristökeskus

Östersjöns tillstånd är fortfarande långt från målen – uppföljning som sträcker sig från kustvatten till öppet hav visar varför

18.9.2026 08:30:00 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande

Dela

I augusti genomförde Finlands miljöcentral två uppföljningsresor i Östersjön: havsforskningsfartyget Aranda samlade in information från öppet hav och ms Hessu från Skärgårdshavet och kusten. Övergödning är fortfarande Östersjöns största miljöproblem. Enligt den statusbedömning av kustvattnen som publicerades i juni har endast sex procent av Finlands kustvatten god status. Färska mätningar och modelleringar ger en uppdaterad lägesbild av hur näringsbelastningen från land syns i kustvattnen och på öppet hav och varför havets tillstånd fortfarande är långt från målen.

På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven.
Forskningsfartyget Arandas övervakningsresa i augusti är en del av HELCOM COMBINE-övervakningsprogrammet, ett gemensamt program för Östersjöländerna som följer havets fysiska, kemiska och biologiska tillstånd. Förändringar i djurplanktonsamhället följs upp två gånger per år. På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven. Bild: Maiju Lehtiniemi / Finlands miljöcentral Användning av bilden är tillåten vid rapportering om forskningsfartyget Arandas övervakningsresa.

Mätningarna i augusti kompletterar den långsiktiga uppföljningen av Östersjön, som sträcker sig från kustvatten till öppet hav. Mätningarna ger information om havets tillstånd och utvecklingsriktning. Med hjälp av observationer från uppföljningsresorna kan man bedöma hur effekterna av övergödningen syns i olika havsområden och hur de färska observationerna förhåller sig till den långsiktiga utvecklingen.

Enligt de preliminära resultaten från havsforskningsfartyget Arandas resa ligger näringshalterna på öppet hav i Finska viken, Bottenhavet, Bottenviken och norra delen av Östersjöns huvudbassäng i huvudsak på samma nivå som tidigare. Näringsnivåerna och effekterna av belastningen från land skiljer sig mellan olika havsområden. De påverkas också av havsvattnets strömning mellan Östersjöns bassänger. I de djupare områdena i Finska viken och Östersjöns huvudbassäng är havsbottnen regelbundet syrefri och syrebrist förekommer också i vattenskikt som ligger nära bottnen. I år förekom syrebrist i de vattenskikt som ligger nära bottnen i ett större område än tidigare. 

Överdriven näringsbelastning ökar algproduktionen och kan försämra syreförhållandena nära bottnen. På grund av komplexa interna växelverkningar och näringsämnenas långa omloppstider reagerar det marina ekosystemet långsamt på förändringar i näringsbelastningen. Halterna av näringsämnen varierar också naturligt, bland annat på grund av väderförhållandena. 

Den långsiktiga uppföljningen spelar en central roll när det marina ekosystemets hälsa mäts och bedöms. 

En av de centrala variablerna i långtidsuppföljningen är fosfatfosforhalten i bottennära vatten (bild 1). Fosfatfosfor är en form av fosfor som planktonalger använder direkt för sin tillväxt. Utvecklingen av mängden fosfatfosfor bidrar till att identifiera förändringar som gäller övergödning och syreförhållanden och som kan påverka havets tillstånd under en lång tid.

I Bottenhavet steg halten av fosfatfosfor i bottennära vatten under 2010-talet, men under de senaste åren har denna trend jämnats ut. 

Fosfatfosforhalten%20i%20det%20bottenn%E4ra%20vattnet%20i%20s%F6dra%20Bottenhavet%20%F6kade%20betydligt%20under%202010-talet%2C%20men%20under%20de%20senaste%20%E5ren%20har%20trenden%20planat%20ut.
Bild 1. Utvecklingen av fosfatfosforhalten i det bottennära vattnet i södra Bottenhavet (observationsstation SR5). Fosfatfosforhalten ökade betydligt under 2010-talet, men under de senaste åren har trenden planat ut. Källa: Finlands miljöcentral

Övervakningen av öppet hav kompletteras av kustövervakningen i Skärgårdshavet. Det visar hur effekterna av övergödningen varierar i olika delar av skärgården. Mätningarna i kustvattnen visade att syreläget på observationsplatserna i den yttre skärgården i huvudsak är bättre än i den inre och mellersta skärgården (bild 2).

"Näringsbelastningen från land, särskilt från jordbruket, påverkar algtillväxten direkt och syreförhållandena nära bottnen indirekt. Effekten är kraftigast i den inre skärgården. I den yttre och mellersta skärgården påverkas närings- och syrehalten i betydande grad av vattenutbytet med det öppna Östersjön. Den låga syrehalten som uppmättes vid den sydvästligaste observationsplatsen beror sannolikt på en syrefattig vattenmassa som strömmat från Östersjöns huvudbassäng till vattenskikten nära bottnen”, säger gruppchef Vivi Fleming vid Finlands miljöcentral.

Syrehalten%20i%20det%20bottenn%E4ra%20vattnet%20i%20Sk%E4rg%E5rdshavet%20%E4r%20i%20huvudsak%20b%E4ttre%20i%20den%20yttre%20sk%E4rg%E5rden%20%E4n%20n%E4ra%20kusten.%20Den%20l%E5ga%20syrehalten%20vid%20den%20sydv%E4stligaste%20observationsplatsen%20i%20den%20yttre%20sk%E4rg%E5rden%20beror%20sannolikt%20p%E5%20syrefattigt%20vatten%20som%20str%F6mmat%20fr%E5n%20%D6stersj%F6ns%20huvudbass%E4ng.
Bild 2. Syrehalten i det bottennära vattnet vid observationsstationerna inom kustövervakningen i Skärgårdshavet i augusti 2026. Syreläget är i huvudsak bättre i den yttre skärgården än nära kusten. Den låga syrehalten vid den sydvästligaste observationsplatsen i den yttre skärgården beror sannolikt på syrefattigt vatten som strömmat från Östersjöns huvudbassäng. Källa: Finlands miljöcentral

Rutt från kustvatten till öppet hav

Under uppföljningsresorna i augusti granskades Östersjön från kustvattnen till öppet hav (bild 3). Havsforskningsfartyget Aranda gick från Finska viken till de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng, Skärgårdshavet och vidare till Bottenhavet och Bottenviken. Samtidigt undersöktes vattenkvaliteten inom kustövervakningen längs observationslinjerna i Pemarviken och Erstan, från kustområdena ut till de yttre delarna av Skärgårdshavet.

Arandas resa är en del av HELCOM COMBINE, ett gemensamt övervakningsprogram för Östersjöländerna där havets fysikaliska, kemiska och biologiska tillstånd följs upp. I kustövervakningen i Skärgårdshavet mättes bland annat näringshalter, syresituation, algmängd samt andra variabler som gäller övergödning och klimatförändring.

Arandas%20resa%20str%E4ckte%20sig%20fr%E5n%20Finska%20viken%20till%20de%20norra%20delarna%20av%20%D6stersj%F6ns%20huvudbass%E4ng%20och%20vidare%20till%20Bottniska%20viken.%20Kust%F6vervakningen%20genomf%F6rdes%20l%E4ngs%20linjer%20fr%E5n%20den%20inre%20sk%E4rg%E5rden%20till%20den%20yttre%20sk%E4rg%E5rden%20i%20Sk%E4rg%E5rdshavet.
Bild 3. Observationsstationerna under Arandas uppföljningsresa 11–25.8.2026 och kustövervakningen i Skärgårdshavet 17–21.8.2026. Arandas resa sträckte sig från Finska viken till de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng och vidare till Bottniska viken. Kustövervakningen genomfördes längs linjer från den inre skärgården till den yttre skärgården i Skärgårdshavet. Källa: Finlands miljöcentral

Observationer och modellering ger en samlad helhetsbild

Mätningarna visar vad som händer i havet just nu. Med hjälp av modellering kan man i sin tur bedöma vad de observerade förändringarna beror på och hur olika vattenvårdsåtgärder skulle påverka situationen.

Finlands miljöcentrals WSFS-Vemala-modell  beskriver den näringsbelastning som orsakas av mänsklig verksamhet i olika avrinningsområden (bild 4). Modellen för kustområdenas totalbelastning FICOS visar i sin tur hur den näringsbelastning som avrinningsområdesmodellen bedömer syns i havsområdenas vattenkvalitet och algmängd (bild 5). Tillsammans gör modellerna det möjligt att jämföra olika åtgärder och scenarier. I bild 5 granskas till exempel en hypotetisk situation där Skärgårdshavet inte alls belastas av lokal näringsbelastning från mänsklig verksamhet.

i%20Sk%E4rg%E5rdshavets%20avrinningsomr%E5de%20%E4r%20den%20m%E4nskliga%20verksamhetens%20inverkan%20p%E5%20n%E4ringsbelastningen%20st%F6rst%20i%20avrinningsomr%E5dena%20n%E4ra%20kusten.%20D%E4rifr%E5n%20transporteras%20n%E4rings%E4mnena%20vidare%20till%20kustvattnen%20och%20havsomr%E5dena.
Bild 4. Betydelsen av den fosforbelastning som orsakas av mänsklig verksamhet i Finland och i Skärgårdshavets avrinningsområde. Den mänskliga verksamhetens inverkan på näringsbelastningen är störst i avrinningsområdena nära kusten. Därifrån transporteras näringsämnena vidare till kustvattnen och havsområdena. Källa: WSFS-Vemala-modellen, Finlands miljöcentral
Om%20all%20n%E4ringsbelastning%20fr%E5n%20m%E4nsklig%20verksamhet%20i%20Finland%20upph%F6rde%2C%20skulle%20algl%E4get%20i%20Sk%E4rg%E5rdshavet%20f%F6r%E4ndras%20mest%20i%20den%20inre%20och%20mellersta%20sk%E4rg%E5rden%2C%20d%E4r%20klorofyll-a-halten%20st%E4llvis%20skulle%20minska%20till%20mindre%20%E4n%20h%E4lften.%20I%20de%20yttre%20havsomr%E5dena%20skulle%20effekten%20bli%20mindre.
Bild 5. Modelleringen visar hur klorofyll-a-halten, som beskriver algmängden, skulle förändras i Skärgårdshavet jämfört med nuläget om all näringsbelastning från mänsklig verksamhet i Finland upphörde. Negativa värden beskriver en minskning av klorofyll-a-halten (%). Situationen skulle förändras mest i den inre och mellersta skärgården, där klorofyll-a-halten ställvis skulle minska till mindre än hälften. I de yttre havsområdena skulle effekten bli mindre. Källa: Modellen för kustområdenas totalbelastning FICOS, Finlands miljöcentral

Målen uppnås inte – men riktningen kan påverkas

Enligt den statusbedömning av ytvattnen som publicerades i juni kommer god status i kustvattnen inte att uppnås när det gäller övergödning före 2027. Även om målen inte uppnås enligt tidtabellen hjälper den övervakning som pågått i årtionden och den kompletterande modelleringen till att identifiera orsakerna till övergödningen och bedöma effekterna av vattenvårdsåtgärderna. På så sätt kan åtgärderna riktas dit där de ger störst nytta.

Näringsämnen transporteras till Östersjön från hela dess avrinningsområde, som omfattar 14 länder och sträcker sig ända till Belarus och Ukraina. Eftersom näringsämnen transporteras med älvar, åar och havsströmmar över kommun-, landskaps- och statsgränser kräver även lösningarna samarbete från avrinningsområdena till kustvattnen och på hela Östersjöns nivå.

Nyckelord

Kontakter

Gruppchef Hermanni Kaartokallio, tel. +358 295 251 247, e-mail: fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, tel. +358 295 251 242, e-mail: fornamn.efternamn@syke.fi

Finlands miljöcentrals medietjänst

Medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter och erbjuder fotografier för mediabruk.

Medietjänst betjänar journalister vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072media@syke.fi

Bilder

Fosfatfosforhalten i det bottennära vattnet i södra Bottenhavet ökade betydligt under 2010-talet, men under de senaste åren har trenden planat ut.
Bild 1. Utvecklingen av fosfatfosforhalten i det bottennära vattnet i södra Bottenhavet (observationsstation SR5). Fosfatfosforhalten ökade betydligt under 2010-talet, men under de senaste åren har trenden planat ut.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Syrehalten i det bottennära vattnet i Skärgårdshavet är i huvudsak bättre i den yttre skärgården än nära kusten. Den låga syrehalten vid den sydvästligaste observationsplatsen i den yttre skärgården beror sannolikt på syrefattigt vatten som strömmat från Östersjöns huvudbassäng.
Bild 2. Syrehalten i det bottennära vattnet vid observationsstationerna inom kustövervakningen i Skärgårdshavet i augusti 2026. Syreläget är i huvudsak bättre i den yttre skärgården än nära kusten. Den låga syrehalten vid den sydvästligaste observationsplatsen i den yttre skärgården beror sannolikt på syrefattigt vatten som strömmat från Östersjöns huvudbassäng.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Arandas resa sträckte sig från Finska viken till de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng och vidare till Bottniska viken. Kustövervakningen genomfördes längs linjer från den inre skärgården till den yttre skärgården i Skärgårdshavet.
Bild 3. Observationsstationerna under Arandas uppföljningsresa 11–25.8.2026 och kustövervakningen i Skärgårdshavet 17–21.8.2026. Arandas resa sträckte sig från Finska viken till de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng och vidare till Bottniska viken. Kustövervakningen genomfördes längs linjer från den inre skärgården till den yttre skärgården i Skärgårdshavet.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
i Skärgårdshavets avrinningsområde är den mänskliga verksamhetens inverkan på näringsbelastningen störst i avrinningsområdena nära kusten. Därifrån transporteras näringsämnena vidare till kustvattnen och havsområdena.
Bild 4. Betydelsen av den fosforbelastning som orsakas av mänsklig verksamhet i Finland och i Skärgårdshavets avrinningsområde. Den mänskliga verksamhetens inverkan på näringsbelastningen är störst i avrinningsområdena nära kusten. Därifrån transporteras näringsämnena vidare till kustvattnen och havsområdena.
Källa: WSFS-Vemala-modellen, Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Om all näringsbelastning från mänsklig verksamhet i Finland upphörde, skulle algläget i Skärgårdshavet förändras mest i den inre och mellersta skärgården, där klorofyll-a-halten ställvis skulle minska till mindre än hälften. I de yttre havsområdena skulle effekten bli mindre.
Bild 5. Modelleringen visar hur klorofyll-a-halten, som beskriver algmängden, skulle förändras i Skärgårdshavet jämfört med nuläget om all näringsbelastning från mänsklig verksamhet i Finland upphörde. Negativa värden beskriver en minskning av klorofyll-a-halten (%). Situationen skulle förändras mest i den inre och mellersta skärgården, där klorofyll-a-halten ställvis skulle minska till mindre än hälften. I de yttre havsområdena skulle effekten bli mindre.
Källa: Modellen för kustområdenas totalbelastning FICOS, Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven.
Forskningsfartyget Arandas övervakningsresa i augusti är en del av HELCOM COMBINE-övervakningsprogrammet, ett gemensamt program för Östersjöländerna som följer havets fysiska, kemiska och biologiska tillstånd. Förändringar i djurplanktonsamhället följs upp två gånger per år. På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven.
Bild: Maiju Lehtiniemi / Finlands miljöcentral Användning av bilden är tillåten vid rapportering om forskningsfartyget Arandas övervakningsresa.
Ladda ned bild
FULLSIZE FILE: Forskningsfartyget Arandas övervakningsresa i augusti är en del av HELCOM COMBINE-övervakningsprogrammet, ett gemensamt program för Östersjöländerna som följer havets fysiska, kemiska och biologiska tillstånd. Förändringar i djurplanktonsamhället följs upp två gånger per år. På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven.
FULLSIZE FILE: Forskningsfartyget Arandas övervakningsresa i augusti är en del av HELCOM COMBINE-övervakningsprogrammet, ett gemensamt program för Östersjöländerna som följer havets fysiska, kemiska och biologiska tillstånd. Förändringar i djurplanktonsamhället följs upp två gånger per år. På bilden tar fältmästare Martti Penttinen och havsanalytiker Siru Tasala prov med planktonhåven.
Bild: Maiju Lehtiniemi / Finlands miljöcentral Användning av bilden är tillåten vid rapportering om forskningsfartyget Arandas övervakningsresa.
Ladda ned bild

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

www.syke.fi/sv

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

The state of the Baltic Sea still far from the objectives – monitoring extending from coastal waters to the open sea explains why18.9.2026 08:30:00 EEST | Press release

In August, the Finnish Environment Institute carried out two monitoring cruises in the Baltic Sea: Research vessel Aranda collected data from the open sea and M/S Hessu from the Archipelago Sea and the coast. Eutrophication remains the biggest environmental problem in the Baltic Sea. According to the status assessment of coastal waters, published in June, only six per cent of Finnish coastal waters are in a good state. Recent measurements and modelling provide an updated situational picture of how nutrient pollution from land is reflected in coastal waters and the open sea, and why the state of the sea is still far from the objectives.

Itämeren tila on yhä kaukana tavoitteista – rannikkovesistä avomerelle ulottuva seuranta kertoo miksi18.9.2026 08:30:00 EEST | Tiedote

Suomen ympäristökeskus toteutti elokuussa Itämerellä kaksi seurantamatkaa: merentutkimusalus Aranda keräsi tietoa avomereltä ja ms Hessu Saaristomereltä ja rannikolta. Rehevöityminen on edelleen Itämeren suurin ympäristöongelma. Kesäkuussa julkaistun rannikkovesien tila-arvion mukaan vain kuusi prosenttia Suomen rannikkovesistä on hyvässä tilassa. Tuoreet mittaukset ja mallinnukset tarjoavat päivitetyn tilannekuvan siitä, miten maalta tuleva ravinnekuormitus näkyy rannikkovesissä ja avomerellä, ja miksi meren tila on edelleen kaukana tavoitteista.

Nostot medialle 21.–25.9.2026: Miksi Itämeren tila on yhä kaukana tavoitteista? Metsien ennallistamisessa etsitään tasapainoa metsäluonnon tilan parantamisen ja metsätalouden välillä17.9.2026 13:46:33 EEST | Tiedote

Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme mediakatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye