Undersökning: Lärarna allt oftare tvungna att agera mot sina värderingar

I sitt arbete måste läraren anpassa elevernas olika behov, skolans praxis, resurser samt vårdnadshavarnas och andra yrkespersoners åsikter. Det är inte alltid klart hur man ska agera, eller så måste läraren agera mot sina egna värderingar. Sådana etiskt utmanande situationer kan belasta och försvaga arbetets meningsfullhet.

I Arbetshälsoinstitutets undersökning utreddes de etiskt utmanande situationer som lärarna möter, deras koppling till arbetsförhållandena samt metoder för att minska etisk belastning. I undersökningen användes Kommun10-enkätmaterial från åren 2018–2024 samt intervjuer med lärare och rektorer.

– En högklassig utbildning förutsätter välmående lärare, men skolorna har inte alltid tillräckliga medel för att hantera etisk belastning. Därför är det viktigt att fästa mer uppmärksamhet vid identifiering och hantering av etiskt utmanande situationer, säger forskningschef Maarit Kauppi på Arbetshälsoinstitutet.

Etiskt utmanande situationer fördelas inte jämnt

Enligt Kommun10-enkäterna blev agerande som strider mot de egna värderingarna vanligare i alla undersökta lärargrupper åren 2018–2022. År 2024 var andelen något lägre än år 2022, men fortfarande högre än åren 2020 och 2018. Mellan åren 2018 och 2024 ökade andelen relativt sett mest bland klasslärarna, från 11 procent till 15 procent. Vanligast var agerande som strider mot de egna värderingarna ändå bland speciallärare: år 2024 rapporterade 17 procent att de agerar mot sina egna värderingar minst en gång i veckan.

Skillnader syntes också efter ålder och skolområde. De yngsta lärarna funderar oftare på etiskt utmanande situationer än andra åldersgrupper. Lärare som arbetar i socioekonomiskt svagare områden upplevde däremot att de oftare var tvungna att agera mot regler och normer samt sina egna värderingar än de som arbetar i skolor i de socioekonomiskt starkaste områdena.

Av arbetsförhållandena var oron för en ökad arbetsmängd starkast förknippad med agerande som strider mot de egna värderingarna. Lärare som oroade sig för att arbetsmängden skulle öka var mer än dubbelt så benägna att agera i strid mot de egna värderingarna som de som inte hade någon sådan oro. Även arbetsstress, förändringar i arbetet som upplevdes som negativa och små möjligheter att påverka förändringarna hade samband med agerande som strider mot regler och normer samt de egna värderingarna.

Arbetets krav och de praktiska möjligheterna överensstämmer inte alltid 

Utifrån intervjuerna var etisk belastning särskilt kopplad till situationer där läraren upplevde att hen inte kunde ge eleven det stöd som eleven behövde enligt hens bedömning.

Om till exempel flera elever behöver mycket hjälp samtidigt måste läraren avgöra vem hen tillägnar sin tid. Att hjälpa en person kan innebära att andra får mindre uppmärksamhet. Detta kan leda till en känsla av otillräcklighet.

Även meningsskiljaktigheter som uppstår med vårdnadshavarna kan försätta läraren i en svår situation. Läraren kan till exempel bedöma att eleven behöver stöd, men vårdnadshavaren har en annan syn på situationen. Då kan läraren inte nödvändigtvis agera enligt sin egen professionella bedömning.

Enligt undersökningen är etisk belastning kopplad till en större förändring av undervisningsarbetet och dess mål. Läraren förväntas ta bättre hänsyn till elevernas individuella behov och hjälpa var och en att uppnå sitt bästa. Arbetets strukturer, resurser och rutiner motsvarar dock inte alltid de förändrade kraven, vilket kan skapa konflikter mellan arbetets mål och de praktiska möjligheterna.  

– Bakom belastande situationer finns ofta saker som en enskild lärare inte kan lösa. Därför behövs tid för gemensam behandling av dem och möjligheter att även utveckla arbetets praxis. När man tillsammans identifierar orsakerna till belastningen kan man söka lösningar som underlättar vardagen för hela arbetsgemenskapen, påminner Anna-Leena Kurki, äldre sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Bekanta dig med guiden

• Metoden för att hantera etisk belastning i undervisningsarbetet, som utvecklats i forskningsprojektet, hjälper skolgemenskaper att identifiera belastande situationer och söka gemensamma lösningar på dem.   
• Guide (på finska): Eettinen kuormitus hallintaan opetustyössä

Projektet Opettajien eettinen kuormitus haltuun! (OPEKU) 

• I projektet undersöktes lärarnas etiskt utmanande situationer och etiska belastning samt utvecklades en metod för gemensam hantering av dem.  
• Den kvantitativa undersökningen baserades på Kommun10-material från åren 2018, 2020, 2022 och 2024. Dessutom användes intervjuer med lärare och rektorer samt workshoppar i undersökningen. 
• Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden.  
• Projektsida (på finska): Opettajien eettinen kuormitus haltuun!  
• Undersökningsrapport (på finska): Opettajien eettinen kuormitus haltuun! OPEKU-hankkeen loppuraportti

Ytterligare information 

• Maarit Kauppi, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, maarit.kauppi@ttl.fi, +358 30 474 3058 
• Anna-Leena Kurki, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, anna-leena.kurki@ttl.fi, +358 30 474 2958