Sammandrag av den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier juni–september 2026: I slutet av sommaren och början av hösten förekom ställvis mera cyanobakterier än vanligt

Observationer av cyanobakterier i insjövattnen och vid kusten på sommaren och försommaren 2026

Nästan i hela landet var våren mätningshistorians varmaste och det regnade ovanligt lite på många ställen. Även juni var varmare än vanligt, men nederbördsmängden låg nära vanliga nivåer. Varmt väder och regnet i juni kan ha inverkat på att cyanobakterier observerades under försommaren på alguppföljningens riksomfattande observationsplatser i insjövattnen lite mer än det långsiktiga medelvärdet (1998–2025).

I juli var vädret ställvis ostadigt och medeltemperaturen låg nära det vanliga. Det var mindre solljus än vanligt och framför allt i landets västra delar regnade det mer än vanligt. Regnen har kunnat öka mängden näringsämnen som transporteras ut i vattendragen, men lite solljus och ställvis kyligt vatten har sannolikt inte gynnat tillväxten av cyanobakterier. I slutet av juli och början av augusti var sjöarnas ytvatten på olika håll i Finland i regel 1–2 grader svalare än normalt den här tiden på året. Situationen beträffande cyanobakterier i insjövattnen var typisk för tidpunkten eller lugnare än det på många ställen i juli och augusti.

Mot slutet av sommaren blev observationerna av cyanobakterier rikligare i insjövattnen och toppen inföll i början av september. I september har cyanobakterier förekommit mer än långtidsmedelvärdet. I vattendraget har det funnits tillräckligt med näringsämnen för tillväxten av cyanobakterier och även solljuset och värmen var tillräckligt.

I kustområdet observerades cyanobakterier under hela juni uppenbart mindre än det långsiktiga medelvärdet. Under den sista veckan i juni ökade mängden observationer till en typisk nivå för tidpunkten och hölls en lång tid i närheten av medelvärdet ända till slutet av juli. De tidvis kraftiga vindarna i juli kan ha hållit cyanobakterierna uppblandade i vattenmassan och minskat ansamlingen av algerna på vattenytan.

I kustområdena inföll cyanobakterietoppen i början av augusti. De rikliga regnen i juli har kunnat öka närsaltsbelastningen och vindarna har kunnat främja uppblandningen av närsalter i ytvattnet. Konsekvenserna av detta sågs eventuellt med fördröjning som en ökning av cyanobakterierna i början av augusti. I augusti och september har cyanobakterier observerats i kustområdet huvudsakligen mer än långtidsmedelvärdet.

Länk till uppföljningens cyanobakteriebarometrar i Järvi-meriwiki.

Allteftersom hösten framskrider minskar vanligen mängden cyanobakterier när vattnet blir svalare och mindre ljusmängd minskar förekomsten av cyanobakterier. Det kan förekomma rikliga förekomster av cyanobakterier ännu långt in på hösten och i vissa fall kan det förekomma algblomningar till och med på vintern under istäcket. Även höstcirkulationen i insjöarna kan öka tillgången till näringsämnen och på så sätt inverka på cyanobakteriernas tillväxtförhållanden.

På hösten kan man på stränderna och i vattnet vid strandkanten se en målfärgsliknande, turkosfärgad massa, som kommer från färgämnet fykocyanin som frigörs vid nedbrytningen av cyanobakterieceller. Den nedbrytbara biomassan av cyanobakterier kan också orsaka otrevlig lukt.

Medborgarna kompletterade aktivt den officiella uppföljningen av cyanobakterier

Den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier hade i somras 337 officiella kontrollplatser. Av dessa låg 88 i havsområdet och 249 i insjövattnen. Medborgarna kompletterade uppföljningen genom att meddela sina observationer av cyanobakterier i Järvi-meriwiki från 759 olika platser.

Fram till mitten av september innehöll Järvi-meriwiki sammanlagt 6 610 observationer om cyanobakterieläget. Av dessa var 4 235 observationer i den officiella uppföljningen och 2 384 observationer av medborgare eller andra externa observationer utanför den officiella uppföljningen.

Observationerna har också kunnat meddelas via webbtjänsten Vatten.fi. Under samma tidsperiod meddelades 1 308 observationer i webbtjänsten Vatten.fi. Observationer som meddelats i Vatten.fi syns några dagar på kartorna, men de kopplas inte till de fasta kontrollplatserna och det bildas inte ett observationsarkiv av dem.

Cyanobakterier observerades i 18 procent av observationerna i den officiella uppföljningen. Av de utomstående observationerna som sparats i Järvi-meriviki observerades cyanobakterier i 38 procent och i 90 procent bland observationerna som meddelats i webbtjänsten Vatten.fi.

De olika procentandelarna beror framför allt på att observationer meddelas i olika situationer och av olika orsaker. I den officiella uppföljningen görs observationen planenligt oberoende av algläget. I medborgarobservationerna som finns i Järvi-meriwiki finns regelbunden uppföljning och enskilda anmälningar som reagerar på cyanobakterier. Observationen meddelas till webbtjänsten Vatten.fi vanligen bara när cyanobakterier har observerats.

Algläget ute på öppet hav bedömdes med hjälp av satellitobservationer

Ut på öppet hav kan cyanobakterieläget variera snabbt enligt väderleksförhållandena och vindarna. Blomningar på vattenytan uppstår när vädret är varmt och soligt och vindarna är tillräckligt stilla.

I slutet av juni förekom rikligt med cyanobakterier på basis av satellitbilderna i i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i Finska viken. Under juli blev förekomsterna rikligare också i Bottniska havet. I slutet av juli och början av augusti hade havsvattnet blivit varmt och cyanobakterier förekom både uppblandat i vattnet och som ytblomningar i flera olika öppna havsområden. Fram till mitten av augusti hade situationen lugnat ner sig uppenbart och temperaturerna i havsvattenområdena hade sjunkit jämfört med två veckor tillbaka. I början av september förekom cyanobakterier uppblandade i vattnet ännu i Finska viken, norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i Bottenhavet, men blomningar på vattenytan observerades inte i de molnfria områdena.

Cyanobakterieläget ute på öppet hav följdes också upp med cyanobakteriebarometrar som grundar sig på satellitmaterial. Barometrarna beskriver sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier i Finlands närliggande havsområden och gör det möjligt att jämföra årets situation med tidigare år. I den norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i Bottenhavet var sannolikheten för att det ska finnas cyanobakterier större i början av juni än tidigare år, medan sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier i östra Finska viken och Ålands hav låg tidvis över variationsintervallen under tidigare år.

Cyanobakteriebarometrarna för alla sex öppna havsområden finns i den nedre delen av första sidan i Tarkka-tjänsten.

Riskbedömning av cyanobakterieblomningar som grundar sig på modellering

Riskbedömningen för cyanobakterieblomningar som Finlands miljöcentral gjorde upp i början av juni beskriver förhållandevis väl förekomsten av cyanobakterier i norra delen av Östersjöns huvudbassäng och i mynningen av Finska viken. I dessa områden bedömdes att sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier var stor och på basis av satellitobservationerna så var förekomsterna även säkra. I Bottenhavets mellersta del bedömde prognosen att sannolikheten för förekomst av cyanobakterier är var större än vad situationen påvisade. Det är dock möjligt att de kraftiga vindarna i området gjorde att cyanobakterierna var uppblandade i vattenmassan, vilket gjorde det svårare att observera dem på satellitbilderna.

Enligt prognosen hade risken för förekomst av cyanobakterier i Finska viken sjunkit från de tidigare årens stora risk till avsevärd nivå. Risken blev mindre av det höga kväve-fosforförhållandet i Finska viken: det fanns mindre fosfor som är användbart för alger i ytvattnet än tidigare. Prognosen motsvarade det verkliga läget i de mellersta delarna av Finska viken, men den förutspådde inte de säkra algförekomsterna som observerades i Finska vikens östra delar.

Som en del av kontrollen av miljöns tillstånd följer Tillstånds- och tillsynsverket upp förekomsten av cyanobakterier

Den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier har gjorts sedan år 1998. Tillstånds- och tillsynsverket utför uppföljningen i samarbete med Finlands miljöcentral, livskraftscentralerna och kommunernas miljö- och hälsovårdsmyndigheter. I uppföljningen deltog aktivt också Rotary i Finland och utbildade frivilliga. Cyanobakteriesituationen följs upp varje vecka på cirka 300 kontrollplatser i insjövattnen och kustområdena. Information om cyanobakteriesituationen i Finlands närliggande havsområden erhölls av satellitbilder.

Under sommaren publicerade Tillstånds- och tillsynsverket en allmän översikt över algläget med två veckors mellanrum under tiden 18.6–13.8.2026. Vid behov informerades om läget oftare än så. Uppföljningen pågår fram till slutet av september.

Medborgarna kan delta i uppföljningen genom att inrätta egna kontrollplatser och meddela observationerna via Havaintolähetti-applikationen till Järvi-meriwiki och karttjänsten för cyanobakteriesituationen på webbplatsen Vatten.fi.  

Tillstånd- och tillsynsverket tackar alla som deltagit i observationerna för det viktiga samarbetet!