Registrering av närvårdare skulle stärka klient- och patientsäkerheten

I samband med den delreform av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som nu är på remiss föreslås att registreringsskyldigheten för närvårdare inom socialvården ska slopas. Tillstånds- och tillsynsverket gav sitt utlåtande om reformen under remissbehandlingen och lyfte fram den betydelse som registreringen av närvårdare har för tillsynen och för klient- och patientsäkerheten.

Närvårdare är en skyddad yrkesbeteckning inom social- och hälsovården. I dagsläget krävs en registrering i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården Suosikki för att få använda yrkesbeteckningen närvårdare inom socialvården. Inom hälso- och sjukvården får en närvårdare som har fått sin utbildning i Finland använda yrkesbeteckningen på basis av sin utbildning, och registrering är inte obligatorisk.

Yrkesrättigheter kan kontrolleras i registret

I Tillstånds- och tillsynsverkets offentliga informationstjänster JulkiTerhikki och JulkiSuosikki för registren över yrkesutbildade personer går det att kontrollera om en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården har giltiga yrkesrättigheter samt uppgifter om eventuella begränsningar av rätten att utöva yrket. Uppgifterna i den offentliga informationstjänsten uppdateras automatiskt från registren en gång per dygn.

Registreringen gör yrkesrättigheterna transparenta och underlättar kontrollen av dem. Informationen är viktig för arbetsgivarens egenkontroll, myndighetstillsynen och även för klienternas och patienternas möjlighet att försäkra sig om att yrkesutbildade personer har giltiga yrkesrättigheter.

”Registreringen är ett tydligt sätt för arbetsgivaren att kontrollera om en person har giltig rätt att använda yrkesbeteckningen närvårdare. Den uppdaterade informationen stöder även myndighetens tillsyn", konstaterar gruppchef Maarit Mikkonen.

"När yrkesrätten kan kontrolleras i en offentlig informationstjänst, är informationen tillgänglig på ett transparent sätt. Detta stöder arbetsgivarens egenkontroll, men även myndighetstillsynen och klient- och patientsäkerheten", tillägger gruppchef Kirsi Liukkonen.

Standardisering av närvårdarnas ställning skulle göra tillsynen tydligare

Tillstånds- och tillsynsverket anser att det är motiverat att standardisera närvårdarnas ställning och tillsyn inom social- och hälsovården. Enligt verkets utlåtande kan detta genomföras genom att bredda registreringskravet till att även omfatta närvårdare inom hälso- och sjukvården.

Registreringskravet förtydligar vilka som är yrkesutbildade och vilka som inte är det, men som har en yrkesutbildad persons uppgifter. Det skulle också göra förutsättningarna för att arbeta som yrkesutbildad person tydligare för arbetsgivarna och stödja tillsynen.

En annan anledning till att yrkesrätten borde vara lätt att kontrollera är att det i samband med tillsynen av yrkesutbildade närvårdare har noterats situationer där tillsynsmyndigheten har förbjudit en närvårdare att använda yrkesbeteckningen, men arbetsgivaren har litat på enbart examensbetyget i samband med rekryteringen. En enhetlig registrering av närvårdare skulle göra kontrollen av yrkesrätten tydligare och stärka förutsättningarna för tillsynen.

Största delen av närvårdarna inom hälso- och sjukvården finns redan i Terhikki, eftersom många arbetsgivare kräver registrering. Om registreringskravet skulle börja gälla alla närvårdare inom hälso- och sjukvården skulle det därmed inte ändra praxis för samtliga, men det skulle göra granskningen av yrkesrätten enhetlig.

Mer information

Tillsyn över yrkesutbildade personer

gruppchef, referendarieråd Kirsi Liukkonen, avdelningen för social- och hälsovård, 0295 254852

Yrkesrättigheter

gruppchef, referendarieråd Maarit Mikkonen, avdelningen för social- och hälsovård, 0295 254883

E-postadresserna till Tillstånds- och tillsynsverkets personal är i formen förnamn.efternamn@lvv.fi.