Lärarna befarar att mindre årsklasser leder till större grupper och sämre stöd för lärandet

De minskande årsklasserna och koncentrationen av befolkningen påverkar redan nu lärarnas arbete på olika håll i Finland. Det framgår av en OAJ-enkät om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Över 7 500 OAJ-medlemmar som arbetar inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och andra stadiet svarade på enkäten.

Ännu större förändringar kan vänta framöver, eftersom årsklasserna fortsätter att minska i nästan alla kommuner. Samtidigt riskerar kommunernas statsandelar att minska med hundratals miljoner euro redan under de närmaste åren. Över 90 procent av dem som svarade på enkäten befarar att det skulle försämra undervisningens kvalitet.

Satsningar på undervisningskvaliteten kan vända lärresultaten uppåt

Enligt lärarna är de allvarligaste följderna av minskad finansiering större undervisningsgrupper, sämre stöd för lärandet och ökad arbetsbelastning.

– Befolkningsutvecklingen kommer i vilket fall som helst att påverka lärarnas arbete. Om också finansieringen minskar blir det omöjligt att vända utvecklingen vad gäller lärresultat och utbildningsnivå, eftersom kostnaderna för att ordna undervisning inte minskar i samma takt som antalet barn. De pengar som frigörs när årsklasserna minskar bör fortsättningsvis användas inom utbildningen till att stärka anordnandet av undervisning, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Befolkningsutvecklingen påverkar kommunerna på olika sätt

Enligt lärarna märks befolkningsutvecklingen redan på många sätt i deras arbete. Svarandena uppger bland annat att antalet elever och studerande med olika språk- och kulturbakgrund har ökat, resurserna minskat och grupperna blivit större.

– Skillnaderna mellan kommunerna är ändå stora. Av dem som arbetar i kommuner med färre än 5 000 invånare uppgav nästan hälften att grupperna har blivit mindre. I kommuner med över 100 000 invånare uppgav däremot 41 procent att grupperna har blivit större, säger Murto.

OAJ efterlyser lösningar av nästa regering

Även om lärarna ser hur befolkningsutvecklingen påverkar deras arbete vill de stanna kvar i branschen och utveckla sin kompetens. Endast 14 procent av svarandena uppger att de planerar att byta bransch inom de närmaste fem åren.

Nästan varannan svarande är beredd att studera för att få en ny behörighet. Bland personer under 40 år är andelen hela 64 procent. Däremot är svarandena mycket kritiska till en ökning av digital undervisning eller distansundervisning.

– Världen förändras, men grunderna för lärandet består. Varje barn och ungdom runtom i landet behöver och förtjänar undervisning och stöd av en utbildad och behörig lärare. Det är också det enda sättet att stoppa nedgången i Pisa-resultaten och åter göra Finland till ett ledande utbildningsland, säger Murto. 

Enligt Murto måste nästa regering ta ställning till hur Finland ska möta de utmaningar som befolkningsutvecklingen för med sig.

– I stället för att spekulera om antalet kommuner måste vi fokusera på att säkerställa att varje barn och ungdom får undervisning av hög kvalitet, oberoende av bostadsort. En kommun kan inte vara livskraftig om den inte kan erbjuda de mest centrala tjänster som hör till kommunens uppgifter, det vill säga utbildning och fostran, säger Katarina Murto.

OAJ:s förslag för att trygga utbildningens kvalitet när årsklasserna minskar

1. Pengar som frigörs när årsklasserna minskar ska användas för att stärka utbildningskvaliteten. Inga indexnedskärningar. På så sätt kan tillräckligt små undervisningsgrupper, ett fungerande stöd för lärandet och behöriga lärare tryggas. 
2. En tillväxtgaranti och tillräcklig basfinansiering genom hela utbildningskedjan. Det behövs ett parlamentariskt åtagande om tillräcklig och långsiktig basfinansiering samt åtgärder för att höja lärresultaten och utbildningsnivån. 
3. Starkare jämlikhetsfinansiering. Den kvalitets- och jämlikhetsfinansiering som Undervisnings- och kulturministeriet beviljar ska upprätthållas och utvecklas, samt utvidgas till läroanstalter på andra stadiet.

OAJ:s förslag för att trygga rätten till en behörig lärare i hela landet

1. Återinför vuxenutbildningsstödet i förnyad form. Det behövs en fungerande lösning för kontinuerligt lärande och en ny finansieringsmodell i stället för det slopade vuxenutbildningsstödet. 
2. Inför fortbildningsplikt inom undervisningssektorn och rätt till mentorskap. Lärarnas uppdaterade kompetens måste tryggas genom fortbildning på arbetstid och finansiering för detta. Lärare ska dessutom ha rätt till två års mentorskap i början av arbetskarriären. 
3. Grunda ett lärarregister som ger en aktuell bild av lärarbehovet. Hur ser behörighetsläget ut för olika uppgifter och i olika delar av landet? Hur stort är behovet av arbetskraft och hur många lämnar branschen? Det behövs ett lärarregister för att bland annat besvara dessa frågor och ge en aktuell bild av antalet lärare på olika utbildningsstadier.

Så här genomförde OAJ enkäten

• Enkäten skickades till OAJ-medlemmar som arbetar inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet. 
• Enkäten besvarades 17.8–9.9.2026. 
• 7 528 svarade på enkäten.