Användningen av antibiotika bland barn har minskat, användningen av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet har ökat

Forskare vid FPA och Tammerfors universitet har för första gången heltäckande utrett hur samtliga personer under 18 år som bor i Finland har använt receptbelagda läkemedel under en period på nästan tio år. Materialet omfattar cirka en miljon barn per år, sammanlagt över 1,3 miljoner barn och 21 miljoner receptbelagda läkemedel som expedierats på apotek.

Enligt undersökningen minskade användningen av antibiotika bland finländska barn betydligt åren 2017–2025. Under coronapandemin minskade användningen av antibiotika bland barn, och även om användningen har ökat något sedan dess har den ändå inte återgått till nivån före pandemin.

År 2017 fick 29,8 % av de finländska barnen systemiska läkemedel mot infektioner, dvs. i huvudsak antibiotika. År 2025 var andelen endast 23,7 %. Antibiotika var den läkemedelsgrupp där användningen minskade mest, men antibiotika är ändå fortfarande den vanligaste läkemedelsgruppen när det gäller barn.

– I huvudsak är antibiotikasituationen god i Finland och utvecklingen går i rätt riktning. Det finns dock fortfarande anledning att minska användningen av bredspektrumantibiotika också bland barn för att motverka antibiotikaresistens, säger Heini Kari, forskningschef vid FPA.

Undvikande av bredspektrumantibiotika förebygger antibiotikaresistens

Antalet användare av de vanligaste antibiotikapreparaten minskade tydligt: användningen av amoxicillin minskade med 20 %, användningen av cefalexin och azitromycin med 34 % och användningen av sulfadiazin-trimetoprim med 46 %.

Det enda antibiotikum där användningen inte minskade var amoxicillin-klavulansyra med brett spektrum. Det används allmänt hos barn bland annat för att behandla öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation.

Bredspektrumantibiotika bör förskrivas i mindre utsträckning, eftersom en mer återhållsam användning förebygger antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika vilka tidigare har kunnat bota infektionen.

– Man ska inte behandla virussjukdomar med antibiotika, och många vanliga infektioner hos barn som orsakas av bakterier läker av sig själv genom vila, utan antibiotika, framhåller Péter Csonka som är specialistläkare inom barnsjukdomar och docent vid Tammerfors universitet.

Användning av adhd-läkemedel och antidepressiva läkemedel allt vanligare bland barn och unga

Andelen finländska barn som använde läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet ökade från 10,7 % till 15,5 % under åren 2017–2025. Till läkemedelsgruppen hör bland annat adhd-läkemedel och antidepressiva läkemedel. Jämfört med utgångsläget var ökningen större än i någon annan läkemedelsgrupp.

Ökningen gäller framför allt unga. År 2025 använde redan 22 % av alla 17-åringar läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet. Bland unga personer i åldern 16–17 år är denna läkemedelsgrupp nu den vanligaste av alla.

I fråga om adhd-läkemedel mer än trefaldigades antalet användare av metylfenidat, och antalet användare av lisdexamfetamin ökade till mer än det åttafaldiga. På nio år gick Finland från de lägsta siffrorna i Norden till de klart högsta siffrorna när det gäller användningen av adhd-läkemedel bland barn. Ökningen tyder på förändringar i hur man identifierar adhd samt förändringar i behandlingströskeln och tillgången till tjänster.

I fråga om antidepressiva läkemedel mer än fyrfaldigades användningen av sertralin under undersökningsperioden och användningen av fluoxetin nästan fördubblades.

– Den totala läkemedelskonsumtionen har inte förändrats nämnvärt, men vad man medicinerar mot har förändrats tydligt. I barndomen är det oftast öron- eller lungbesvär, i ungdomsåren allt oftare symtom som hänger samman med hjärnans funktion och psyket, säger Péter Csonka.

Unikt material med över en miljon barn

Undersökningen är den första i sitt slag i Finland: den omfattar alla personer under 18 år, alla receptbelagda läkemedel, hela landet och en period på nästan tio år. Tidigare undersökningar har grundat sig på enkäter eller endast granskat enskilda läkemedelsgrupper eller ett visst område.

– Vi har aldrig tidigare haft en så exakt bild av vilka läkemedel finländska barn faktiskt exponeras för. Tack vare den här undersökningen ser vi nu vad som är bra i medicineringen och vad man bör ta tag i inom hälso- och sjukvården, säger Péter Csonka.

Undersökningen grundar sig på uppgifter i Receptcentret i Kanta-tjänsterna åren 2017–2025. Utan Kanta-uppgifterna hade undersökningen inte kunnat genomföras eftersom många av de receptbelagda läkemedel som barn använder inte ersätts från sjukförsäkringen och därför inte syns i FPA:s uppgifter om läkemedelsersättningar.

– Nationella datalager inom social- och hälsovården, såsom Kanta-uppgifterna, erbjuder betydande möjligheter för både forskning och kunskapsbaserad ledning, och användningen av dem bör ytterligare stärkas, säger Heini Kari.

Mer information

Originalstudie:  Csonka P, Leppänen J, Koskinen H, Kari H. Stable Overall Volume, Shifting Structure: Nine Years of Paediatric Outpatient Prescribing and Dispensing in Finland, 2017–2025. Clin Epidemiol. 2026;18:636160
DOI: 10.2147/CLEP.S636160