Centralbankskrediternas roll i styrningen av Eurosystemets räntor ökar när likviditeten minskar

För närvarande uppgår centralbanksinlåningen i banksystemet ännu till ungefär 2000 miljarder euro. Den mycket rikliga likviditeten fortsätter att hålla penningmarknadsräntorna nära ECB:s inlåningsränta. Då likviditeten fortsätter att krympa som väntat, måste banker och andra aktörer på penningmarknaden vara beredda att bedriva en aktivare verksamhet på penningmarknaden. Bankerna måste också vara beredda att delta i Eurosystemets refinansieringstransaktioner som ett led i sin likviditetshantering”, säger Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki.

De nuvarande huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med en veckas löptid och refinansieringstransaktionerna med tre månaders löptid kompletteras senare med nya långfristiga strukturella refinansieringstransaktioner för bankerna. En portfölj av strukturella värdepapper kommer också att inrättas. ”Beslut har ännu inte fattats om detaljerna kring de strukturella refinansieringstransaktionerna eller den strukturella portföljen, men likviditetsförsörjningen kommer att vila på en bred uppsättning av instrument. Detta ger bankerna verktyg för att handla flexibelt i olika penningpolitiska förhållanden och finansmarknadsmiljöer”, säger Välimäki. 

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och refinansieringstransaktionerna med tre månaders löptid genomförs även framdeles som fastränteanbud med full tilldelning.  Vid alla refinansieringstransaktionerna godtas en bred uppsättning olika instrument som säkerhet. ”De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna kommer att spela en viktig roll i styrningen av penningmarknadsräntorna. Inte alla fluktuationer i räntorna kräver en reaktion om penningmarknaden fungerar normalt och den penningpolitiska transmissionen är störningsfri”, säger Välimäki. 

Finlands Bank har i dag gett ut tre artiklar om genomförandet av penningpolitiken. Den första artikeln behandlar styrningen av korta penningmarknadsräntor och penningmarknadens växande roll när likviditeten minskar. Den andra artikeln tar upp faktorer som ska beaktas vid planeringen av de framtida strukturella refinansieringstransaktionerna och den strukturella värdepappersportföljen. Den tredje artikeln fokuserar på digitalisering, tokenisering och nya betalningssystems inverkan på efterfrågan på centralbankslikviditet och genomförande av penningpolitiken. 

Tal 14.10.2026, direktionsmedlem Tuomas Välimäki (på finska) 

Euro ja talous