EU lägger fram en ny strategi för Arktis

I dag lägger EU-kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik fram en ny strategi för Arktis. Strategin innehåller en ny ram för politiskt samarbete mellan likasinnade partner som sätter människor, säkerhet, klimat och välstånd i centrum. Strategin har fyra prioriteringar: att stärka säkerheten och resiliensen, reagera på klimatförändringarna i Arktis, skapa välstånd och bereda möjligheter för människor och samhällen i Arktis.

EU är en del av Arktis i och med att mer än en halv miljon EU-medborgare bor i området. Eftersom Danmark, Finland och Sverige är arktiska medlemsstater och EU har nära förbindelser med Norge, Island, Storbritannien, Kanada och USA påverkar utvecklingen i Arktis direkt Europas säkerhet, klimatet och vårt välstånd.

Efter omfattande samråd med berörda parter i Arktis föreslås i strategin konkreta åtgärder för att främja ett stabilt och framtidssäkrat Arktis i nära samarbete med arktiska partner och lokalsamhällena, inbegripet urbefolkningarna, och alltid med deras intressen för ögonen.

I den nya strategin fastställs följande fyra prioriteringar som svar på det föränderliga sammanhanget.

1. Stärka säkerheten och resiliensen i Arktis

EU kommer att samarbeta med medlemsstaterna och arktiska partner, liksom i samverkan med Nato för att förbättra beredskapen, skydda kritisk infrastruktur och stärka Europas förmåga att verka under arktiska förhållanden, bland annat genom att utöka den europeiska isbrytarkapaciteten.

För att främja den gemensamma lägesuppfattningen och vaksamheten kommer ett nytt centrum för sjöfartsskydd att hjälpa medlemsstater och partner att utbyta information och förbättra övervakningen av maritim verksamhet i Arktis.

Investeringar i smart teknik görs också för att upptäcka potentiella hot mot denna kritiska infrastruktur. Centrumet för sjöfartsskydd kommer att vidareutvecklas till att omfatta spårning av skuggflottans fartyg, upptäckt av olagligt fiske och föroreningar samt förbättrad samordning av sök- och räddningsinsatser.

2. Åtgärder för att svara på de allt snabbare klimatförändringarna

Arktis upplever klimatförändringar i en aldrig tidigare skådad skala och värms upp nästan fyra gånger snabbare än genomsnittet globalt. Som en global klimatregulator har dessa förändringar också konsekvenser långt utanför Arktis, inklusive stigande havsnivåer och förändrade vädermönster.

Bland andra initiativ kommer EU att samarbeta med medlemsstater och partner om datadelning genom OceanEye, EU:s nya initiativ för övervakning och observation av haven. Detta kommer att bidra till att förbättra klimatprognoserna, stärka sjösäkerheten och stödja klimatinsatserna.

3. Bygga upp ett välmående och ekonomiskt säkert Arktis

Möjligheter till ekonomiskt samarbete växer fram i Arktis när det gäller förnybar energi, kritiska råvaror, transportinfrastruktur med dubbla användningsområden, digital konnektivitet och hållbara marina industrier.

EU kommer att arbeta för att integrera europeisk infrastruktur, såsom hamnar, järnvägsförbindelser, energiterminaler, satellitinfrastruktur och digital infrastruktur i framväxande arktiska handels- och transportnät. Detta kommer att skapa bättre förbindelser till de europeiska marknaderna och vidare, samtidigt som nya leveranskedjor stärks.

Transportförbindelserna är avgörande för ekonomisk utveckling, militär rörlighet och regional sammanhållning. EU kommer att stärka transportförbindelserna till Arktis genom att uppgradera de europeiska transportkorridorerna till standarder med dubbla användningsområden och påskynda genomförandet av Rail Nordica-projektet.

Med utgångspunkt i det redan befintliga samarbetet kommer EU att fortsätta att stödja Arktis för att utveckla områdets potential inom förnybar energi och hållbara mineraler. I linje med 2021 års gemensamma meddelande om Arktis är EU:s ståndpunkt fortfarande tydlig när det gäller att se till att olja, kol och gas stannar kvar i marken, även i de arktiska regionerna.

Ett nytt EU-nav för polarforskning kommer att stärka kopplingen mellan vetenskap och politik. Tack vare att European Polar Coordination Office får tilläggsresurser kan denna samordningsbyrå bättre koppla samman forskning, observation och vetenskaplig infrastruktur, förbättra tillgången till forskningsresurser och stärka samordningen med berörda parter, inbegripet urbefolkningarna.

4. Nya möjligheter för människor och samhällen i Arktis

Arktis framtid måste formas tillsammans med de människor som bor och arbetar där. Strategin sätter lokalsamhällena, ungdomarna och urbefolkningarna i centrum för EU:s strategi, med fokus på utbildning, sysselsättning, kompetens och social inkludering.

I detta avseende kommer EU att stärka möjligheterna för arktiska ungdomar att delta i Erasmus+ genom utbyten och kompetensutveckling.

Den regionala utvecklingen i Arktis har redan dragit nytta av mer än 1 miljard euro i sammanhållningsstöd från EU för perioden 2021–2027. EU kommer att fortsätta att stödja lokala myndigheter i Arktis när det gäller att ta itu med gemensamma utmaningar och utbyta kunskap om klimatresiliens, utbildning, ungdomsengagemang och hållbar lokal utveckling.

Strategin har utarbetats genom omfattande samråd med regeringar och lokalsamhällen, särskilt då ursprungsbefolkningarna, unga människor, företag och forskare i hela Arktis. I arbetet med strategin utnyttjades även synpunkterna från Jyrki Katainen i hans roll som särskild rådgivare för förbindelserna mellan EU och Arktis. Allt har bidragit till att utforma en strategi som kombinerar Europas strategiska intressen med prioriteringarna och önskemålen hos de människor som bor i Arktis.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_26_2203