Internationella brottmålsdomstolen och dess tjänstemän får Sacharovpriset

På torsdagen tillkännagav Europaparlamentets talman Roberta Metsola 2026 års pristagare i plenisalen: ”Europeiska unionen bygger på respekt för multilateralism och internationella institutioner. Genom att tilldela Sacharovpriset till Internationella brottmålsdomstolen och dess tjänstemän erkänner Europaparlamentet domstolens viktiga arbete för att upprätthålla internationell rätt och rättvisa.”

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder och väcker talan mot enskilda personer för de allra allvarligaste brotten som angår det internationella samfundet: folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott.

Domstolen är en avgörande aktör i den globala kampen för att få ett slut på strafflösheten. Genom internationell straffrätt strävar den efter att ställa de ansvariga till svars för sina brott och bidra till att förhindra att något liknande inträffar igen. Som domstol i högsta instans är den ett komplement till de nationella domstolarna. ICC regleras av ett internationellt fördrag som kallas Romstadgan och är världens första permanenta internationella brottmålsdomstol.

Nomineringen lyfter fram ICC:s arbete, däribland utredningar, åtal, rättegångar samt utfärdande eller godkännande av arresteringsorder.

EU måste skydda de globala mekanismerna för internationell rättvisa och ansvarsskyldighet

I parlamentets årsrapporter för 2025 – den ena om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den andra om mänskliga rättigheter och demokrati i världen – lyfte ledamöterna fram de allt större hoten mot ICC. Ledamöterna beklagade också de vågor av sanktioner som sedan 2025 har införts mot ICC och dess åklagare, domare, personal och partner – särskilt av USA. Sådana sanktioner utgör allvarliga angrepp på det internationella rättssystemet, menade parlamentsledamöterna.

Ledamöterna har upprepade gånger uppmanat EU-kommissionen att använda EU:s så kallade blockerande stadga för att skydda tjänstemän som arbetar vid ICC från extraterritoriella attacker, så att domstolen kan fortsätta sitt oberoende arbete. Den blockerande stadgan skyddar europeiska aktörer, oavsett storlek eller sektor, genom att inom EU:s gränser upphäva utländska rättsliga beslut som grundar sig på utländsk lagstiftning. Stadgan gör det också möjligt för de som drabbats av de utländska besluten att begära ersättning i domstol för skador som orsakats av extraterritoriell tillämpning av utländsk lagstiftning.

I de ovannämnda rapporterna välkomnar parlamentsledamöterna också att EU fortsätter att ge ekonomiskt stöd till ICC nu när internationell rättsskipning är inne i en särskilt svår tid.

Alla EU:s medlemsländer är parter i Romstadgan och därför skyldiga att genomföra ICC:s beslut. Mot den bakgrunden beklagade ledamöterna att man allt oftare ser att internationell rätt åsidosätts och att debatten om internationella rättsliga institutioner politiseras. Detta utgör enligt ledamöterna ett existentiellt hot mot den regelbaserade världsordningen.

ICC:s ordförande gästade tillsammans med flera domare Europaparlamentets utskott under 2025 och 2026 för att förklara för ledamöterna vilka konsekvenser de amerikanska sanktionerna får för deras yrkesutövning och privatliv.

Sacharovpriset för tankefrihet

Sacharovpriset för tankefrihet instiftades 1988. Det är uppkallat efter den sovjetiske fysikern och politiske dissidenten Andrej Sacharov. Priset delas ut en gång om året av parlamentet till enskilda personer eller organisationer som utmärkt sig inom något av följande områden: försvar av mänskliga och grundläggande rättigheter, särskilt yttrandefriheten, skydd av minoriteters rättigheter, respekt för internationell rätt, demokratiutveckling och försvar av rättsstatsprincipen.

Prisutdelningen 2026 äger rum i december i Strasbourg, under parlamentets plenarsammanträde.