Lärdomar från Ukraina för Finlands försörjningsberedskap: I en långvarig kris är förmågan att hålla vardagen igång avgörande

En ny rapport från Försörjningsberedskapscentralen sammanställer lärdomar från Ukrainas erfarenheter för att utveckla Finlands försörjningsberedskap i situationer med militärt hot. Syftet är att stödja företags, myndigheters och andra kritiska aktörers beredskapsarbete samt att stärka det finländska samhällets krisresiliens i en föränderlig säkerhetsmiljö.

”Att förbereda sig för de mest allvarliga och långvariga kriserna stärker också vår förmåga att hantera många andra typer av störningar och hot, såsom hybridpåverkan. När samhällets centrala funktioner, företagens verksamhet och människors vardag kan stå emot störningar, är vi också bättre rustade att möta oväntade situationer. Försörjningsberedskapscentralens mål är att tillsammans med myndigheter, företag och andra samarbetspartner bygga upp och stärka samhällets resiliens så att det finländska samhället klarar sig under alla förhållanden. Hot ska tas på allvar, men det finns ingen anledning att låta rädslan ta över. Genom målmedveten beredskap kan vi stärka vår förmåga att klara av kriser och fortsätta vardagen även under svåra förhållanden”, säger Försörjningsberedskapscentralens generaldirektör Janne Känkänen.

Ur försörjningsberedskapens perspektiv är en av de viktigaste lärdomarna från Ukraina att samhällets funktionsförmåga i en långvarig kris inte enbart bygger på lager, reservsystem eller skydd av enskilda funktioner.

”Kontinuiteten i människors vardag, företagens verksamhet och samhällets centrala tjänster stärker hela samhällets krisresiliens. Erfarenheterna från Ukraina visar att samhället måste kunna fungera även när en störning inte varar i dagar eller veckor utan i åratal. Då blir förmågan att anpassa sig, reparera skador, uthärda och fortsätta verksamheten under förändrade förhållanden avgörande”, säger enhetschef Jarna Hartikainen.

I de lärdomar som sammanställts av Försörjningsberedskapscentralen betonas särskilt:

• Tillgång till personal och personalens funktionsförmåga – samhället kan inte fungera om det saknas människor som håller det igång.
• Decentralisering av kritiska funktioner – förstörelsen av en mindre enhet orsakar inte lika omfattande störningar som förlusten av en större.
• Hantering av beroenden inom energi, telekommunikation och logistik – all verksamhet är beroende av energiförsörjning, fungerande kommunikationsförbindelser och logistik.
• Snabb reparations- och återhämtningsförmåga – skador som orsakas av angrepp repareras snabbt så att vardagen kan fortsätta.
• Gemensam lägesbild och informationsutbyte – med hjälp av exempelvis mobilapplikationer vet människor när det är rätt tid att söka skydd.
• Tätt samarbete mellan offentlig och privat sektor – många av samhällets centrala tjänster produceras av företag.

Även i Finland finns det anledning att granska beredskapen utifrån dessa lärdomar.

Försörjningsberedskapscentralen har följt situationen i Ukraina under hela det fyra och ett halvt år långa ryska anfallskriget och har organiserat studieresor till landet med deltagare från myndigheter och företag som har en central roll för försörjningsberedskapen. Rapporten bygger på erfarenheterna från dessa utredningar och studieresor. Den offentliga versionen av rapporten behandlar lärdomarna från Ukraina på en allmän nivå. Samtidigt har man säkerställt att rapporten inte avslöjar exempelvis Finlands sårbarheter eller detaljerade utvecklingsbehov inom beredskapen.

Lärdomar från Ukraina för Finlands försörjningsberedskap (pdf)