Ledningens översikt för Fingridkoncernen 1.1–30.9.2026

Fingrid ger ut halvårsrapporter i enlighet med värdepappersmarknadslagen. Dessutom publiceras ledningens översikt för årets första tre och nio månader, där vi presenterar nyckeltal som beskriver bolagets ekonomiska och övriga utveckling.

Uppgifterna som presenteras i ledningens översikt beskriver Fingridkoncernens utveckling under perioden januari–september 2026 och under motsvarande period 2025, om inget annat anges. Siffrorna har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Ledningens översikt utgör inte en delårsrapport enligt IAS 34-standarden. Siffrorna har inte reviderats.

• Elförbrukningen i Finland ökade under perioden januari–september med 5,0 procent och uppgick till 64,8 (61,5) terawattimmar. Förbrukningen ökade framför allt på grund av det kalla vädret i början av året. Elen som förbrukades i Finland hade en utsläppsfaktor på 27 (27) gCO₂/kWh. Leveranssäkerheten i Fingrids stamnät höll mycket hög nivå.
• Olycksfrekvensen för serviceleverantörer och Fingrids egen personal ökade och uppgick till 5,4 (4,5). Bolaget fortgående ett utvecklingsprogram för arbetssäkerheten vars mål är att ändra utvecklingsriktningen gällande arbetsolyckor som leder till frånvaro. Fingrid prioriterar arbetshälsa och arbetssäkerhet i all sin verksamhet.
• Omsättningen i januari–september ökade till 872 (791) miljoner euro tack vare högre elförbrukning, stamnätsavgifterna och priset på balanskraft.
• Koncernens kostnader exklusive värdeförändringar på råvaruderivat uppgick till 765 (747) miljoner euro. Bolagets huvudsakliga driftkostnader, exklusive anskaffningskostnader för reservkapacitet och underhåll, ökade till följd av utvidgningen av elsystemet.
• Periodens resultat var 170 (128) miljoner euro. Bolaget använde 78 (143) miljoner euro av de erhållna flaskhalsintäkterna för att täcka rörelsekostnader.
• Bolagets bruttoinvesteringar uppgick till 313 (342) miljoner euro. Bolaget uppskattar att bruttoinvesteringarna under åren 2026–2029 kommer att uppgå till cirka två miljarder euro, varav 672 miljoner euro var bundna.
• Bolagets finansiella ställning förblev stabil.

Nyckeltal		1-9/26	1-9/25	förändring i %	1–12/25
Omsättning	mn euro	872	791	10	1 118
Rörelseresultat*	mn euro	178	150	19	247
Resultat före skatt*	mn euro	164	142	15	225
Periodens resultat	mn euro	170	128	33	179
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten	mn euro	508	353	44	451
Erhållna flaskhalsintäkter	mn euro	268	247	9	349
Investeringar, brutto	mn euro	313	342	-8	485
Räntebärande nettoskulder	mn euro	1 123	1 118	0	1 208
EBITDA**	mn euro	475	355	34	386
Antal anställda i genomsnitt		655	620		622
Driftsäkerhet	%	99,99988	99,99999		99,99995
Elförbrukning i Finland	TWh	64,8	61,5		84,5
Olycksfallsfrekvens (LTIF) inkluderar tjänsteleverantörer**		5,4	4,5		2,9
Utsläppsfaktor, el som förbrukats i Finland	gCO2/kWh	27	27		26
Förnybar produktion ansluten till elsystemet	MW	753	1 178		1 509
* Exklusive värdeförändringar på derivat
** Rullande 12 mån.

 

Verkställande direktör Asta Sihvonen-Punkka: Den ökade elförbrukningen behöver stödas av ett starkt elnät, prioritering av nätanslutningar och reglerkraft

Fingrids omsättning ökade med 10 procent under rapporteringsperioden och uppgick till 872 (791) miljoner euro. Omsättningen ökade till följd av den ökade elförbrukningen, höjningen av stamnätstariffen i årets början och det ökade priset på balanskraft. Periodens resultat var 170 (128) miljoner euro. Bruttoinvesteringarna under rapporteringsperioden var 313 (342) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning förblev stabil.

Finlands elförbrukning har börjat öka och ökningen uppskattas bli kraftigare de närmaste åren. Särskilt projekt gällande datacenter och elpannor snabbar upp ökningen. Om de nuvarande anslutningsavtalen förverkligas skulle de under de kommande åren kunna öka Finlands elförbrukning med hela 40 procent jämfört med 2025 års nivå.

Ökningen av elförbrukningen och den produktionsökning den kräver förutsätter investeringar i elnätet. Fingrid förverkligar en investeringsplan på 5,2 miljarder som stärker överföringsförbindelserna från norra och västra Finland söderut. Vi fattade ett investeringsbeslut om en 400 kilovolts kraftledningsförbindelse, Skogslinjen 2, som sträcker sig från Vaala till Jämsä. Förbindelsen på cirka 350 kilometer stärker elöverföringen mellan norra och södra Finland, möjliggör ny elproduktion och anslutningar av ökad förbrukning till stamnätet samt förbättrar elsystemets driftsäkerhet.

Samtidigt som den rena omställningen har framskridit och investeringsbehoven den fört med sig har ökat, har det även uppstått faktorer som kan sakta ner framskridandet av investeringsprojekten. Smidiga tillståndsprocesser är en förutsättning för att Fingrids investeringsprogram ska bli av, vilket i sin tur tillgodoser de behov som uppstår till följd av ökad kundefterfrågan och ett förändrat elsystem.

Arbets- och näringsministeriet publicerade i september regeringens utkast om företrädesförfarande för anslutning till elnätet, vars mål är att inrikta den knappa anslutningskapaciteten utifrån samhällets allmänna intresse. Fingrid anser att förfarandet är en nödvändig metod för att trygga en effektiv användning av elnätet. Önskvärt är att lagförslaget snart skulle träda i kraft trots ärendets komplexitet. Därmed kan man minska osäkerheten och påskynda investeringar i den nuvarande situationen, där nätkapaciteten inte räcker till för alla som efterfrågar den.

Den förväntade och nu synliga ökade elförbrukningen understryker behovet av att värna om elens tillräcklighet. Finland har förutsättningar att bygga mer elproduktion på marknadsmässiga villkor med vind- och solkraftsinvesteringar. All ny förbrukning som elektrifieringen för med sig är inte vid behov flexibel så under särskilt kalla vindfria perioder kan elens tillräcklighet äventyras avsevärt. Enligt Fingrids bedömning kommer det att vid decennieskiftet behövas cirka 1 000 megawatt vädersäker energiproduktionskapacitet. Sådan här så kallad reglerkraft ser inte ut att uppstå marknadsmässigt i tillräckliga mängder och i tid. Finland borde ta i bruk en snabb och kostnadseffektiv inriktad stödmekanism som stöder elens tillräcklighet i både lång- och kortvariga elbristsituationer. Lagförslaget om företrädesförfarandet omfattar incitament för byggandet av reglerbar produktion och kan för sin del hjälpa till att lösa problemen med elens tillräcklighet. Det går dock inte att förlita sig på att enbart företrädesförfarandets effekter tryggar elens tillräcklighet.

 

Väsentliga händelser under rapporteringsperioden

• Fingrid fattade ett investeringsbeslut om en 400 kilovolts kraftledningsförbindelse, Skogslinjen 2, som sträcker sig från Vaala till Jämsä. Förbindelsen på cirka 350 kilometer stärker elöverföringen mellan norra och södra Finland, möjliggör ny elproduktion och anslutningar av ökad förbrukning till stamnätet samt förbättrar elsystemets driftsäkerhet. Förbindelsen är ämnad att tas i bruk 2030.
• Fingrid meddelade att stamnätsavgifterna höjs med fyra procent från och med 1 januari 2027. Orsaken till höjningen är ett omfattande proaktivt investeringsprogram för framtida kundbehov samt ökade kostnader i det växande elsystemet.
• Under rapporteringsperioden meddelade Fingrid att de slopar produktions- och förbrukningsvolymavgifterna för balansansvariga för oktober och november 2026.  Orsaken till de slopade avgifterna är en lägre nivå på elsystemets reservkostnader än väntat och en högre nivå på elhandelns resultat.
• Fingrid tecknade över 50 nya anslutningsavtal under de senaste 12 månaderna. Cirka en tredjedel av avtalen rörde datacenter. Utöver detta möjliggjorde Fingrid nya anslutningar i kundernas nät.
• Fingrid bedömer i sin rapport Prognoser för elproduktionens och elförbrukningens utveckling som publicerades i september, att ökningen av Finlands elförbrukning blir kraftigare. Uppfattningen om omfattningen av den långsiktiga tillväxten i elförbrukningen har varit i stort sett oförändrad men särskilt framskridandet av datacenterprojekten har bekräftat utsikterna för att tillväxten blir verklighet.  Ökningen av elförbrukningen understryker behovet av ökad inhemsk elproduktion och mer väderoberoende reglerkraft.
• Under perioden januari–september anslöts förnybar produktionskapacitet på 753 (1 178) megawatt till Finlands elsystem, varav 191 (802) megawatt var vindkraft och 562 (376) megawatt var solkraft.
• Fingrid meddelade i september om de nya kraven för vind- och solkraftverk som är belägna på områden som omfattar mycket vind- och solkraft. Kraven rör nätstabiliserande reglerfunktioner med vilka kraftverken kan anslutas till elnätet utan att försvaga nätets driftsäkerhet.
• Fingrid publicerade en bedömning av elens tillräcklighet i Finland för vintern 2026–2027. Enligt bedömningen ser elens tillräcklighet i Finland stabil ut, ifall man kan undvika omfattande haverier i elproduktionsanläggningar och överföringsförbindelserna från Sverige och Estland fungerar normalt. 
• Objekten för Olkiluoto 3:s systemskydd valdes för perioden 1.1.2027–31.3.2028. Olkiluoto 3:s systemskydd är ett tekniskt arrangemang med vilket man gör det möjligt för kraftverkets elproduktion att överskrida elsystemets tillåtna maxvärde på 1 300 megawatt.
• Fingrid meddelade i september att man inte skaffar frekvenshållningsreserver (FCR) från årsmarknaden för år 2027. Den inhemska anskaffningen av FCR genomförs nästa år endast på FCR-reservernas timmarknad. Genom att koncentrera FCR-anskaffningarna till timmarknaden strävar Fingrid efter att svara på sin kundfeedback, förenkla marknadsmodellen för reservleverantörerna och förbättra tillgången på reserver på timmarknaden.
• De nordiska stamnätsbolagen har beslutat att överföra sin gemensamma anslutning till den europeiska mFRR-energimarknadsplatsen dvs. MARI-marknadsplatsen. Den mest sannolika nya tidpunkten för ibruktagandet är i september–oktober 2027.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Fingrid sökte den 29 januari 2024 om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut om tillsynsförfarandena för att fastställa avkastningen för stamnätsverksamheten för den sjätte tillsynsperioden 1.1.2024–31.12.2027 och för den sjunde 1.1.2028–31.12.2031. Marknadsdomstolen avslog Fingrids överklagan i sitt beslut den 21 november 2025. Den 23 december 2025 överklagade Fingrid marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen eftersom de nuvarande tillsynsförfarandena minskar bolagets möjligheter att utveckla stamnätet, utföra beredskapsåtgärder med anledning av den försämrade säkerhetssituationen samt trygga en rimlig avkastning enligt elmarknadslagen i ett snabbt föränderligt energisystem. Enligt Fingrids bedömning är tillsynsförfarandena som Energimyndigheten fastslagit en omfattande försvagning jämfört med de tillsynsförfaranden som upphörde i slutet av 2023.

Marknadsdomstolen gav den 12 september 2025 sitt beslut om Fingrids och Industrins Kraft Abp:s (”TVO”) överklaganden gällande Energimyndighetens beslut den 11 januari 2024 om omfattningen av systemansvaret för den systemansvarige stamnätsinnehavaren i OL3-kärnkraftverkets anslutningsfrågor. Marknadsdomstolen avgjorde ärendet främst i linje med Fingrids överklagan. Marknadsdomstolen konstaterade att Fingrid inte hade behövt verkställa alla åtgärder som krävs för att upprätta och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd och ansåg i linje med Fingrids ståndpunkt att det hade varit möjligt att avtala om systemskyddet separat. Enligt marknadsdomstolen har Fingrid haft rätt att upprätta villkor och krav för anslutning till stamnätet i syfte att skydda elsystemet, på ett sådant sätt att bolaget i sista hand inte själv har haft ansvaret för uppfyllandet av villkoren och kraven genom egna åtgärder eller för relaterade kostnader. Marknadsdomstolen ansåg dessutom att Fingrid inte hade brutit mot sin utvecklings-, anslutnings- eller överföringsskyldighet enligt elmarknadslagen. Marknadsdomstolen ansåg dock att Fingrid borde ha bekräftat systemskyddets avgiftsbestämningskriterier hos Energimyndigheten. Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 27 oktober 2025 eftersom bolaget anser att ansvaret för att förverkliga och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd inklusive kostnaderna för detta inte på något sätt hör till Fingrids systemansvar, och att systemskyddets villkor eller avgiftsbestämningskriterier inte behöver ges till Energimyndigheten för godkännande. I sitt handläggningsbeslut den 1 juni 2026 utfärdade högsta förvaltningsdomstolen ett verkställighetsförbud för marknadsdomstolens beslut från 12 september 2025. Samtidigt beslöt högsta förvaltningsdomstolen att Energimyndighetens beslut från den 11 januari 2024 måste efterlevas under högsta förvaltningsdomstolens handläggningstid.

I enlighet med Energimyndighetens beslut lämnade Fingrid den 30 april 2024 sitt förslag för avgiftsbestämningskriterier relaterade till systemskyddet för Olkiluoto 3. Energimyndigheten gav sitt beslut för avgiftsbestämningskriterierna den 30 december 2024. Enligt beslutet ska TVO stå för ersättningskostnaderna till objekten för systemskydd samt för byggande, underhåll och användning av kommunikationsförbindelser. Fingrid ska däremot enligt beslutet svara för kostnaderna för anskaffning av objekt, ingående av avtal, administration av systemskydd och tillhörande anläggningstester samt underhåll av systemskyddets mät- och övervakningssystem till Fingrids driftövervakningssystem. Fingrid och TVO har kommit överens om  betalningsarrangemangen för Olkiluoto 3:s systemskydd från och med 1 januari 2025. Avtalet grundar sig på Energimyndighetens beslut från den 30 december 2024 om systemskyddets kostnader. Fingrid och TVO överklagade beslutet till marknadsdomstolen som upphävde Energimyndighetens beslut och återförde behandlingen av betalningskriterierna för Olkiluoto 3:s systemskydd till Energimyndigheten i sitt beslut från den 7 november 2025.  Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 10 december 2025. I sitt handläggningsbeslut den 1 juni 2026 utfärdade högsta förvaltningsdomstolen ett verkställighetsförbud för marknadsdomstolens beslut från den 7 november 2025. Samtidigt beslöt högsta förvaltningsdomstolen att Energimyndighetens beslut från den 30 december 2024 måste följas under högsta förvaltningsdomstolens handläggningstid.

Fingrid har den 2 januari 2026 överklagat beslutet från Energimyndigheten till marknadsdomstolen. Enligt beslutet anses det finska elområdet sakna tillräckliga långsiktiga prissäkringsmöjligheter. Myndighetens beslut gällande bristen på prissäkringsmöjligheter grundade sig enbart på handeln på börsen för elderivat under de senaste åren och beaktade inte handel utanför börsen för elderivat. Fingrid har krävt att Energimyndighetens beslut ska upphävas och återföras till Energimyndigheten för att behandlas på nytt. Fingrid har dessutom krävt att beslutet ska omfattas av verkställighetsförbud tills överklagandet av beslutet vinner laga kraft. Marknadsdomstolen avslog den 23 februari 2026 Fingrids krav om ett tillfälligt förbud mot verkställighet av Energimyndighetens beslut.

Övriga händelser under rapporteringsperioden

Den 23 juli 2026 beslöt styrelsen enligt mandat från bolagsstämman om en andra utdelning efter att halvårsrapporten har fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalades den andra utdelningen, 18 088,71 euro per A-aktie och 6 617,11 euro per B-aktie, totalt 45 841 984,12 euro, den 28 juli 2026.

Utvecklingen under resten av året

Fingrid upprepar sin resultatprognos från 3 mars 2026 enligt vilken Fingridkoncernens rörelseresultat för räkenskapsperioden 2026 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat väntas öka betydligt jämfört med 2025 års nivå.

Händelser efter rapporteringsperioden

Fingrid Oyj:s aktieägare beslutade den 5 oktober 2026 enhälligt att välja Hannu Hautala till styrelseledamot. Hannu Hautala, diplomingenjör, finsk medborgare, har arbetat som Luxmet Oy:s verkställande direktör sedan september 2026. Hannu Hautala är oberoende i förhållande till bolaget och dess större aktieägare.

 

Mer information:

Asta Sihvonen-Punkka, verkställande direktör, Fingrid Oyj, tfn +358 30 395 5235
Jussi Pohjanpalo, ekonomi- och finansieringsdirektör, Fingrid Oyj, tfn +358 30 395 5176

Fingrid är finländarnas stamnätsbolag. Vi tryggar säker el för kunder och samhälle och formar framtidens elsystem. Vår vision är det renaste, säkraste och mest konkurrenskraftiga elsystemet i Europa.

 

Fingrid. Kraft med ansvar. 
www.fingrid.fi