Kommunförbundets utredning: Reform av konst- och kulturinstitutionerna kan inte längre skjutas upp

Det finländska nätverket av konst- och kulturinstitutioner står inför betydande förändringar. De demografiska förändringarna, minskningen av den offentliga finansieringen och utmaningarna i fråga om lokaler kräver en reformering av museer, teatrar och orkestrar. Enligt Kommunförbundets nya förutredning kan det nuvarande nätverket av institutioner inte bevaras oförändrat överallt.

En central slutsats i Kommunförbundets förutredning Seinistä sisältöihin – taide- ja kulttuurilaitosten tulevaisuus kunnissa (Från väggar till innehåll – konst- och kulturinstitutionernas framtid i kommunerna) är att det största hotet inte är att finansieringen minskar utan att man reagerar långsamt på det. I värsta fall sker förändringarna okontrollerat och styrs enbart av ekonomin.

”Att bara spara är inte förnyelse. Om man vill trygga kulturinstitutionernas framtid måste man också våga förändra sättet på vilket tjänsterna produceras”, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet.

Kulturinstitutionerna tror på sin verksamhet, men finansieringen oroar

Som en del av förutredningen genomförde Kommunförbundet en enkät som gav 145 svar från kommunerna. Av enkätdeltagarna var 102 direktörer för konst- och kulturinstitutioner och 43 kommunala tjänsteinnehavare eller förtroendevalda.

Enligt enkäten upplever konst- och kulturinstitutionerna sin verksamhet som innehållsmässigt stark och uppskattad av publiken. Samtidigt väcker den minskade finansieringen och de ökade kostnaderna oro. Möjligheter ses i synnerhet i samarbete, nya inkomstkällor och förnyande av verksamhetsformerna.

Kommunernas företrädare anser att konst- och kulturinstitutionerna är viktiga för att stärka områdets attraktionskraft och livskraft, men de inser också behovet av att reformera de befintliga strukturerna.

Fokus måste flyttas från väggar till innehåll

Enligt utredningen binder fastigheter och andra fasta kostnader en allt större andel av kulturens resurser. Ju mer pengar som går till lokaler, desto mindre blir det över till professionellt konst- och kulturinnehåll.

En förnyelse förutsätter en granskning av användningen och ägandet av lokaler, en ny arbetsfördelning och ett stärkt samarbete. I utredningen fann man inte att den nuvarande lagstiftningen skulle ställa några hinder för en förändring av konst- och kulturinstitutionernas strukturer eller verksamhetsformer.

”Tillgången till kulturtjänster mäts inte i antalet institutioner. Det avgörande är hur en högklassig och professionell konst och kultur når människor på olika håll i Finland. Det kräver ett nytt slags samarbete och mod att förnya de nuvarande strukturerna”, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Det finns redan exempel på nya verksamhetsmodeller. Saimaa Sinfonietta, som är gemensam för stadsorkestrarna i S:t Michel och Villmanstrand, gör det möjligt att uppföra ett bredare programutbud i båda städerna. Inom Esbo teaters gästspels- och residensverksamhet öppnas scenerna också för andra grupper och konstnärer.

Utan förnyelse riskerar den professionella konsten och kulturen att koncentreras allt mer till de största städerna

Enligt Kommunförbundets utredning är den regionala tillgången till professionell konst och kultur hotad utan strukturella reformer. Samarbete, samproduktioner, ambulerande innehåll, sammanslagning av aktörer samt regionala nätverk måste bli en mer central del av verksamheten.

Det behövs nya inkomstkällor, men enligt utredningen kan marknadsbaserade inkomster inte till fullo kompensera minskningen av den offentliga finansieringen. Därför behövs också nationella politiska beslut och ett finansieringssystem som stöder förnyelse.

”Utan förnyelse riskerar den professionella konsten och kulturen att i allt högre grad koncentreras till de största städerna. Aktörerna inom sektorn känner bäst till möjligheterna att förnya verksamheten, men under nästa regeringsperiod behövs också beslut som stöder förändringen och tryggar den regionala tillgången till kultur. I den kulturpolitiska redogörelsen har behovet av strukturella reformer identifierats tydligt”, sammanfattar Kommunförbundets vice verkställande direktör Susanna Huovinen.

Syftet med Kommunförbundets förutredning är att bidra med synpunkter för utvecklingen av konst- och kulturinstitutionerna och beredningen av nästa regeringsprogram.

Närmare upplysningar:

Johanna Selkee, specialsakkunnig inom kultur, Kommunförbundet, +358 50 435 9420

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, Kommunförbundet, +358 50 575 9090