Det är inte alltid bristande kunskaper som hindrar lärandet – ibland är det ett överbelastat sinne

I den finländska skoldebatten talas det mycket om lärande resultat, stärkande av grundläggande färdigheter och arbetsro i skolan. Mindre uppmärksamhet ägnas åt frågan om vilket känslomässigt tillstånd och vilken aktiveringsnivå barnen har när de kommer till skolan och hur väl de kan reglera sina känslor under skoldagen.

Valteri skickade under hösten ut finskspråkigt material om emotionella färdigheter till 300 grundskolor runt om i Finland. Syftet med det avgiftsfria materialet är att stärka träningen av emotionella färdigheter, särskilt bland barn som nyligen har inlett sin skolgång. Kampanjen har som mål att väcka diskussion om emotionella färdigheter som en del av förutsättningarna för lärande.

Enligt Valteris sakkunniga möter skolorna allt oftare situationer där utmaningarna i lärandet inte i första hand handlar om bristande kunskaper, utan om svårigheter med att styra det egna handlandet, koncentrera sig, reglera känslor eller känna igen tecken på överbelastning.

Lärande förutsätter emotionella färdigheter

När man talar om emotionella färdigheter ligger fokus ofta på att identifiera och sätta ord på känslor. Det är ändå bara utgångspunkten.

Barn behöver så småningom också lära sig att förstå vad känslorna signalerar och hur de kan hantera dem på ett konstruktivt sätt. Att tåla besvikelser, vänta på sin tur, förhandla, vara flexibel och fungera i grupp är färdigheter som övas dagligen i skolvardagen.

Enligt Valteri är en av skolans viktigaste uppgifter att erbjuda en trygg miljö där dessa färdigheter kan utvecklas. Lärande sker i samspel med andra människor, och emotionella färdigheter utvecklas inte isolerat från gemenskapen.

– Emotionella färdigheter är inget separat läroämne, utan en del av hela skolgången. När barnet under skoldagen får tillräckligt med stöd och närvaro av en trygg vuxen som hjälper barnet att reglera sina känslor, utvecklas också barnets egen förmåga till självreglering. Det skapar bättre förutsättningar för att lära sig nya saker, konstaterar handledande habiliterare Ilona Lepistö, som har deltagit i planeringen av materialet om emotionella färdigheter. Lepistö har lång arbetserfarenhet av vårdarbete inom barnpsykiatri och barnneurologi.

Koncentrationsförmågan utmanar både barn och vuxna

På Valteri ser man att förändringarna i barnens vardag också märks i skolan. Enligt de sakkunniga utmanas koncentrationsförmågan av ett ständigt flöde av sinnesintryck, omfattande skärmanvändning och vanan att göra flera saker samtidigt.

Diskussionen om barns välbefinnande kan ändå inte enbart handla om barnen. De vuxnas exempel har en särskilt stor betydelse.

Samarbetet mellan hem och skola och det gemensamma ansvaret för fostran blir särskilt viktiga när barnen övar sin koncentrationsförmåga, känsloreglering och sina sociala färdigheter. När målen är gemensamma och anpassade till barnets förutsättningar blir resultaten i allmänhet också bättre.

Att utveckla emotionella färdigheter är en investering i framtiden

Barn föds inte med färdigutvecklade emotionella färdigheter. Det tar lång tid att utveckla dem, och de vuxnas exempel spelar en central roll.

Samtidigt som skolorna diskuterar läranderesultat, kunskapsnivå och arbetsro finns det skäl att också uppmärksamma hur barn lär sig att identifiera sina känslor, fungera i grupp och bygga upp positiva relationer till andra.

Att stärka emotionella färdigheter handlar inte enbart om att främja välbefinnande. Det handlar också om att stödja lärandet, förmågan att klara sig i skolan och utvecklingen av färdigheter som behövs i det framtida arbetslivet.

Avgiftsfritt finskspråkigt material om emotionella färdigheter för användning bland annat i klassrummen finns på valteri.fiDet svenskspråkiga materialet lanseras och börjar delas ut i januari i samband med evenemanget Educa 2027.