Experter: så här kan vi stärka krisberedskapen i Norden

Hanaholmen-initiativet samlar årligen finska, svenska och numera även norska experter i ledande ställning till en gemensam kurs i krisberedskap. Som avslutning på kursen ordnas ett högnivåforum för beslutsfattare, sakkunniga och politiker, där aktuella krisberedskapsfrågor debatteras.

Årets högnivåforum samlade idag cirka 150 personer till Hanaholmens auditorium. Huvudtalet var inspelat i förväg och hölls av av Finlands EU-kommissionär med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, Henna Virkkunen. I öppningssessionen deltog också Johan Dozzi, chef för avdelningen för försörjningsberedskap på Myndigheten för civilt försvar och Axel Hagelstam, biträdande generaldirektör på Försörjningsberedskapscentralen.

”Europa är beroende av icke-europeiska leverantörer för mer än 80 % av våra digitala produkter, tjänster, infrastruktur och immateriella rättigheter. Detta är inte bara en ekonomisk fråga, utan också en säkerhetsfråga. Vi kan inte vara beroende av andra när det gäller den teknik som behövs för våra sjukhus, som håller våra energinät stabila och våra offentliga tjänster säkra”, konstaterade Henna Virkkunen och gav exempel på olika åtgärder som EU vidtagit för att tackla frågan.

Efter Virkkunen, Dozzi och Hagelstam följde en diskussion med Hanaholmen-initiativets kursdeltagare, som reflekterade över hur krisberedskapen i Norden ytterligare kan stärkas. I årets kursprogram deltog finska, svenska och norska representanter från allt från städer, högskolor och forskningsinstitut till elbolag och telekommunikationsföretag.

Programmet avslutades med en diskussion om hur Finland, Sverige och Norden kan fördjupa sitt samarbete inom teknologi och avancerad industriproduktion följt av ett samtal om energiförsörjningen i Norden.

Kursdeltagarnas reflektioner - sammandrag i tio punkter:

1. Utveckla det nordiska samarbetet och den nordiska beredskapsarkitekturen. Inom energisäkerheten behövs ett tydligare nordiskt perspektiv, eftersom en hybridattack i ett land kan störa energiförsörjningen på andra håll i Norden.

2. När man fattar nationella politiska beslut bör man ta i beaktande hur de påverkar de andra nordiska länderna.

3. Ordna flera gemensamma, praktiska övningar som omfattar allt från hantering av cyberattacker och strömavbrott till civila och militära land- och sjötransporter. Sektoröverskridande samarbete är nödvändigt.
4. Välfungerande nationella system skapar grunden men står inte automatiskt som garant för en koordinerad gränsöverskridande insats. Man bör testa hur samordningen gällande bistånd och kommunikation fungerar när båda länderna drabbas samtidigt. Motståndskraften måste byggas och upprätthållas i hela samhället, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

5. Lärdomarna från Ukraina visar att beredskap bör ses som en kapacitet som utvecklas och testas regelbundet - och inte endast som en planeringsövning. Norden bör ytterligare samordna sin beredskap med EU och NATO för att säkerställa att insatserna är kompletterande och inte överlappande.

6. Nationella strategier och resurser är ytterst viktiga, men när en kris inträffar är det på den lokala nivån som människor drabbas och det är där som problemen måste lösas i praktiken. Nationella ambitioner måste därför omvandlas till lokala resurser. 

7. Finland och Sverige bör betrakta sina sjöförbindelser och hamnar samt de därmed sammanlänkade väg- och järnvägsnäten som ett enda integrerat beredskapssystem.

8. Upptäck problemen innan de uppstår. Inom den maritima försörjningsberedskapen handlar det oftast inte om en brist på hamnar eller fartyg, utan om avsaknad av en aktuell lägesbild. AI-driven fartygsspårning samt avvikelse- och avsiktsdetektering gör det möjligt för myndigheterna att gå från reaktiva insatser till att förutse hot.

9. Europa måste satsa mera på att stärka sin motståndskraft och sin försörjningstrygghet. Kritiska leveranskedjor måste kunna upprätthållas även under en komplex och fortgående kris. Det strategiska valet för Norden är om detta endast skall betraktas som en kostnad eller om det skall ses som en möjlighet för industrin och till innovation.

10. Finsk-svenskt samarbete kräver inte alltid politiska överenskommelser eller nya formella strukturer. Kompetenta myndigheter, representanter för industrin samt andra relevanta aktörer kan tillsammans enas om samarbete för att värna frihet, välstånd och demokrati

Läs experternas slutrapporter i sin helhet här: https://www.flipsnack.com/769A56CC5A8/the-hanaholmen-initiative-recommendations-2026

Video, dagens högnivåforum: www.youtube.com/watch?v=udKjefXzQhA

Läs mera om Hanaholmen-initiativet: https://hanaholmen.fi/sv/hanaholmen-initiativet