Röda Korsets undersökning: finländarnas inställning till krigföringens gränser är i förändring – maskinernas makt i konflikter oroar
11.11.2026 04:01:00 EET | Suomen Punainen Risti SPR | Pressmeddelande
Finländarnas åsikter om metoderna som används i krig har på två år förändrats i en allt mera accepterande riktning. Samtidigt anses krigets rättsregler vara nödvändiga och inställningen till autonoma vapen är allt negativare, framgår av Krigets regler -undersökningen som beställts av Finlands Röda Kors.

Nästan nio av tio finländare anser att krigets rättsregler är nödvändiga, men trots det bedömer nästan hälften att Genèvekonventionerna inte minskar lidandet under krig. Ju bättre en person anser sig känna krigets regler, desto mer sannolikt är det att hen är av den åsikten att konventionerna minskar lidandet i praktiken.
Genom Finlands Röda Kors enkätundersökning utreddes nu för andra gången åsikterna bland personer bosatta i Finland om krig och krigets rättsregler. Organisationen lät senast göra en motsvarande undersökning för drygt två år sedan på sommaren 2024.
Inställningen till vapen och våldsutövning är i förändring
En av de viktigaste förändringarna syns i de svarandes etiska förhållningssätt till behandlingen av fängslade fiendekombattanter. Av de unga var det hela 29 procent som ansåg att det under vissa förhållanden skulle vara acceptabelt att tortera tillfångatagna fiendekombattanter. Ökningen jämfört med enkäten för två år sedan var bland de unga åtta procentenheter, i fråga om hela befolkningen sju procentenheter. Enligt internationell rätt är tortyr förbjudet under alla omständigheter.
Av materialet framgår också att acceptansen för användning av vapen som är förbjudna eller begränsade enligt internationella konventioner har ökat något sedan år 2024, och förändringen är större bland ungdomar än bland hela befolkningen. Ändå är det en klar majoritet, 82–86 procent, av befolkningen som fortsättningsvis är av den åsikten att användning av kärnvapen, biologiska eller kemiska vapen aldrig kan accepteras. Acceptansen för användning av personminor har ökat mest bland hela befolkningen, men bland de unga är inställningen oförändrad.
Användningen av vissa vapen har begränsats eller förbjudits med internationella konventioner för att användningen av dem skulle orsaka onödigt lidande eller för att de skulle vara ytterst svåra att använda på ett sätt som skulle skilja mellan civila och soldater.
– Det är oroväckande att allt flera finländare anser tortyr vara acceptabelt under en del förhållanden. Internationellt har vi sett hur man vänjer sig vid krigets grymheter och nya motiveringar söks för dess berättigande. Krigets rättsregler har skapats just för att förhindra den här utvecklingen. Syftet med dem är att skydda humaniteten även när det är allra svårast. Från förbudet mot tortyr kan man aldrig avvika. Det är skäl att stanna upp och fundera vilka värden vi inte är beredda att pruta på under några som helst förhållanden, säger Finlands Röda Kors generalsekreterare Eero Rämö.
Maskiners och AI:s makt över människoliv väcker oro
Samtidigt förhåller sig finländarna till maskiners makt i krig allt negativare. Allt flera anser att maskiners makt att beröva människoliv utan mänsklig inblandning aldrig är acceptabelt. Andelen sådana som tänker så här har ökat från 66 procent till 76 procent.
Av befolkningen är det över hälften och av ungdomarna nästan hälften som bedömer att maskiner och AI-system kommer att öka mängden civila offer i krig. Bland hela befolkningen har andelen som har den här åsikten ökat med 15 procentenheter under två år.
Med autonoma vapen avses vapensystem som efter att de aktiverats fungerar självständigt. De kan välja ut mål och angripa dem utan mänsklig inblandning.
– Teknologin utvecklas snabbt, men ansvaret för människoliv kan inte överföras till maskiner. Till användningen av allt mer utvecklade autonoma vapen ansluter sig allvarliga risker i synnerhet vad gäller skyddet av civila. Staterna måste nu komma överens om bindande förbud och begränsningar, med vilka man säkerställer att beslut som gäller människors liv fattas av människan, betonar Rämö.
Krig anses vara ett viktigare fenomen än klimatförändring och ekonomi
I Krigets regler-undersökningen, som genomfördes av Verian, utreddes också bland annat i Finland boende personers bedömningar om världsläget samt inställningen till humanitär biståndsverksamhet. De svarande angav krig och väpnade konflikter som det viktigaste som påverkar människor i hela världen. Till exempel ekonomiska utmaningar och klimatförändringen lämnas bakom krig. Oron över krigshot som riktas mot Finland har ökat kraftigt under två år och över hälften av både ungdomarna och hela befolkningen anser att hotet har ökat mycket eller något.
Undersökningen genomfördes som en internetenkät, som besvarades av 1 750 i Finland boende 16–79-åringar i september 2026. Materialet representerar och är viktat mot ifrågavarande åldersgrupps befolkning. Andelen ungdomar, det vill säga personer i åldern 20–35 år, är 1 000 intervjuer.
Rapporten kan läsas i sin helhet som bilaga (på finska).
Finlands Röda Kors är en del av den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen. Röda Korset har fungerat som opartisk humanitär aktör mitt i konflikter runt om i världen i över 150 år. Röda Korsets särskilda uppgift att främja den internationella humanitära rätten, det vill säga krigets rättsregler, grundar sig på Genèvekonventionerna som har antagits av världens alla stater.
Kontaktuppgifter:
- Generalsekreterare Eero Rämö, Finlands Röda Kors, tfn 040 539 2737, eero.ramo@rodakorset.fi
- Kommunikationssakkunnig Sari Häkkinen, Finlands Röda Kors, tfn 040 664 3236, sari.hakkinen@rodakorset.fi
Nyckelord
Bilder

Dokument
Information om utgivaren
Finlands Röda Kors är en av de största frivilligorganisationerna i Finland. Röda Korset har i uppgift att hjälpa dem som mest är i behov av hjälp såväl i hemlandet som utomlands.
Röda Korset hjälper människor i samband med katastrofer och olyckor och ger utbildning i beredskap. Organisationen uppmuntrar människor att sköta sin hälsa och ta hand om varandra. Att försvara humanitet är en av Röda Korsets huvudmål.
Andra språk
Följ Suomen Punainen Risti SPR
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Punainen Risti SPR
Finlands Röda Kors hjälper i Jemen ur sin katastroffond – människorna flyr undan striderna till omänskliga förhållanden5.11.2026 06:48:00 EET | Pressmeddelande
Finlands Röda Kors styr ur sin katastroffond 400 000 euro till en biståndsoperation i Jemen. Krisen, som har pågått i över ett årtionde, har fördjupats under de senaste månaderna och hjälp som räddar liv finns alltför litet till buds i förhållande till behoven.
Suomen Punainen Risti auttaa Jemenissä katastrofirahastostaan – ihmiset pakenevat taisteluja epäinhimillisiin oloihin5.11.2026 06:48:00 EET | Tiedote
Suomen Punainen Risti ohjaa katastrofirahastostaan 400 000 euroa avustusoperaatioon Jemenissä. Yli vuosikymmenen kestänyt kriisi on syventynyt viimeisten kuukausien aikana, ja henkeä pelastavaa apua on tarjolla liian vähän tarpeisiin nähden.
Kysely paljastaa: selkeät nimet ohjaavat tekstiilit oikeaan keräykseen15.10.2026 09:52:24 EEST | Tiedote
Miten kuluttajille kannattaa nimetä eri tekstiilikeräykset, jotta he osaavat lajitella tuotteet oikein? Syyskuussa toteutettuun kyselyyn vastasi 5 813 ihmistä. Kyselyssä suosituimmaksi uudelleenkäyttöön ohjaavaksi nimitykseksi nousi ”hyväkuntoiset tekstiilit ja jalkineet”. Materiaalina hyödynnettäviä tekstiilejä kuvasi parhaiten ”materiaalikierrätettävät tekstiilit”. Tuloksia hyödynnetään tekstiilien tuottajavastuun valmisteluissa.
Röda Korsets bössinsamling på Hungerdagen inbringade 640 000 euro6.10.2026 05:05:00 EEST | Pressmeddelande
Hungerdagens bössinsamling ordnades på olika håll i Finland med tusentals frivilliga krafter 24–26 september. Insamlingen fortsätter ännu på nätet.
Punaisen Ristin Nälkäpäivän lipaskeräys tuotti 640 000 euroa6.10.2026 05:05:00 EEST | Tiedote
Nälkäpäivän lipaskeräys järjestettiin ympäri Suomen tuhansien vapaaehtoisten voimin 24.–26. syyskuuta. Keräys jatkuu edelleen verkossa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum