Den stigande pensionsåldern håller finländarna i arbete längre

Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik fungerar höjningen av den nedre åldersgränsen för ålderspension så som målsättningen planerades. Finländarna går i pension senare än tidigare och i samma takt som den nedre åldersgränsen för ålderspension stiger. Samtidigt stannar de kvar i arbetslivet längre. 

Effekterna av ändringarna i åldersgränserna syns särskilt bland 63–64-åringarna. 

– Innan pensionsåldern höjdes inträffade kulmen för pensionsövergångarna när 63 års ålder uppnåddes. Sedan dess har kulmen flyttats i takt med att åldersgränsen höjts med tre månader etappvis. För dem som är födda år 1960 infann sig kulmen vid åldersgränsen 64,5 år, säger PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.

När dessutom andelen förvärvsarbetande av de arbetspensionsförsäkrade har hållits nästan oförändrad till den nya pensionsåldern, har förvärvsarbete efter fyllda 63 års ålder ökat märkbart.

Sysselsättningsgraden för 63-åringar har sedan ökat med nära 30 procentenheter från år 2016 och var över 60 procent år 2025. Samtidigt har sysselsättningsgraden bland 64-åringar fördubblats till 50 procent.

– Höjningen av den nedre åldersgränsen för ålderspension har alltså också lett till att förvärvsarbete har fortsatt längre än tidigare, säger Kannisto.

Höginkomsttagare fortsätter med större säkerhet att arbeta över pensionsålderns nedre gräns

Numera fortsätter många att arbeta även över den nedre gränsen för pensionsåldern. Ofta har de större förvärvsinkomster än genomsnittet. 

För personer födda år 1960, som fortsatte att arbeta utan att gå i pension, var medianinkomsten 4 180 euro i månaden. För dem som gick i pension genast när pensionsåldern hade nåtts var medianinkomsten 3 390 euro. 

– Av detta kan man dra slutsatsen: ju högre inkomstnivå, desto säkrare är det att man fortsätter arbeta över pensionsåldern. Och tvärtom: ju lägre inkomster, desto mer sannolikt är det att pensionen tas ut genast när den nedre åldersgränsen för ålderspension nås, säger PSC:s Kannisto. 

Kannisto varnar dock för att bara stirra på inkomstnivån.

– Enbart tilläggsinkomsterna får inte finländarna att fortsätta arbeta över pensionsåldern. Centrala faktorer är också hälsan och arbetsförmågan samt viljan att fortsätta i arbetslivet, om också arbetsförhållandena stöder det.

De yngre åldersklassernas arbetsinsats kommer att öka

PSC:s Jari Kannisto tror att höjningen av pensionsåldern även i fortsättningen kommer att förbättra sysselsättningen hos äldre.  

Som exempel använder Kannisto personer som är födda 1960. Den här åldersgruppens arbetsinsats har ökat med uppskattningsvis 30 000 arbetsår till följd av ändringen av åldersgränsen.  

– När åldersgränsen stiger kommer de yngre åldersklassernas arbetsinsats att öka ytterligare, säger Kannisto. 

Antalet personer som sjukpensionerats har ökat med några tusen bland dem som fyllt 63 år. Ökningen beror närmast på att åldern för ålderspension har stigit: med den tidigare pensionsåldern skulle dessa personer ha gått i ålderspension redan tidigare. 

Den ständiga ökningen av pensionsåldern utmanar också arbetslivet.  

– Den äldsta arbetskraften behöver flexibilitet under de sista arbetsåren. Den avtagande arbetsförmågan begränsar allt flers möjligheter att fortsätta arbeta fram till pensionsåldern som fortsätter stiga, säger Kannisto.

Läs mer

• Muuttuva vanhuuseläkeikä – Ikärajamuutosten seurantatilasto 2025 (Julkari.fi)
• Ålderspension – din pensionsålder beror på ditt födelseår (Arbetspension.fi)
  
  

Utvecklingschef Jari Kannisto, tel. 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi