Arbetskraftsbarometern 2026: Tillväxten behöver kompetens trots fortsatt hög arbetslöshet

I höstens prognosomgång 2026 bedömdes regionernas allmänna utvecklingsutsikter samt utbildnings-, kultur- och kommunikationsbranschen i alla regioner. Dessutom granskade varje livskraftscentral en bransch som är särskilt viktig för den egna regionen. De valbara branscherna är inkvarterings-, restaurang- och turisttjänster, teknologiindustri och teknologitjänster, processindustri och processproduktion samt naturresursbranschen. Bedömningarna kompletterar informationen om yrkes- och kompetensbehov genom att beskriva regionala och branschspecifika förändringar som påverkar efterfrågan på arbetskraft.

Arbetslösheten förblir hög trots ljusare utsikter

Läget på arbetsmarknaden är fortfarande tudelat. Trots att de ekonomiska utsikterna delvis har förbättrats är arbetslösheten hög i många regioner. Långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten har ökat, antalet lediga jobb är färre än tidigare och arbetsgivarna har varit försiktiga med nya rekryteringar.

Ökningen av arbetslösheten väntas dock gradvis avta. Under 2027 kan efterfrågan på arbetskraft stärkas av framskridande investeringar, återhämtad export och ökad inhemsk efterfrågan.

Den viktigaste utmaningen är fortfarande matchningen på arbetsmarknaden. Trots att det finns många arbetssökande hittar arbetsgivarna inte alltid den kompetens, behörighet eller erfarenhet som krävs för arbetsuppgifterna.

Matchningsproblem är en vanligare utmaning än arbetskraftsbrist

I denna prognosomgång granskades, utöver bristyrken, även yrken med matchningsproblem samt framtidens kompetensbehov mer omfattande än tidigare.

Resultaten visar att den finländska arbetsmarknaden för närvarande inte kännetecknas av en allmän arbetskraftsbrist, utan av en obalans mellan kompetens och efterfrågan på arbetskraft. Bristen koncentreras till yrken där särskild behörighet, kvalifikationer eller erfarenhet som är svår att ersätta krävs.

Den största arbetskraftsbristen bedöms finnas bland speciallärare, lärare inom småbarnspedagogik, allmänläkare, svetsare och gasskärare samt maskininställare och maskinbearbetare. Brist förekommer också bland exempelvis psykologer, specialistläkare, yrkespersoner inom elbranschen samt inom flera uppgifter i industrin och programvarubranschen.

Ett vanligare problem än arbetskraftsbrist är dock att de arbetssökandes kompetens inte motsvarar arbetsgivarnas behov. Matchningsproblem förekommer både i växande branscher och i branscher med svagare efterfrågan. Arbetskraft kan finnas tillgänglig, men den kompetens, behörighet, erfarenhet eller geografiska rörlighet som krävs för arbetet saknas ofta.

De största matchningsproblemen bedöms finnas bland restaurang- och storköksarbetare, svetsare, maskinbearbetare, lärare samt montörer inom metallbranschen.

AI-kompetens och arbetslivsfärdigheter betonas

Resultaten från Arbetskraftsbarometern ger också en bild av framtidens kompetensbehov.

De kompetenser som oftast lyftes fram var arbetslivsfärdigheter, AI-kompetens, mångsidig kompetens samt kompetens inom försäljning och marknadsföring. Därutöver betonades bland annat kundservice- och interaktionsfärdigheter, språk- och kulturkompetens, digital kompetens, säkerhetskompetens, kontinuerligt lärande samt förmåga att agera i föränderliga situationer.

Tillväxt förutsätter kompetensens rörlighet

Enligt de regionala och branschspecifika bedömningarna är arbetsmarknadens största fråga inte enbart mängden arbetskraft, utan hur väl kompetensen kan överföras till nya arbetsuppgifter och växande branscher.

Om tillväxten förverkligas beror i stor utsträckning på hur investeringarna framskrider och om det finns tillräckligt med kompetent arbetskraft för projekten. Tillgången till kompetens kan bli ett hinder för tillväxt samtidigt som arbetslösheten förblir hög.

Resultaten från Arbetskraftsbarometerns prognosomgång hösten 2026 publiceras vid ett minwebbinarium fredagen den 13 november kl. 10. Efter evenemanget finns resultaten tillgängliga på Arbetskraftsbarometerns webbplats.

Mer information:

Timo Bergman
Ledande sakkunnig
Utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret)
tyovoimabarometri@keha-keskus.fi