Fynd i sköljvätska från munnen kan bidra till en bättre förståelse av långtidscovid
19.11.2026 10:44:44 EET | HUS | Pressmeddelande
I en studie genomförd av HUS och Helsingfors universitet upptäcktes fler inflammationsmarkörer i vatten som patienter med långtidscovid hade sköljt munnen med än hos kontrollgruppen. Observationen kan bidra till en bättre förståelse av vad som händer i kroppen under en långvarig coronasjukdom.

Långtidscovid, det vill säga långvariga symtom efter en coronavirusinfektion, kan bland annat orsaka kraftig utmattning, försämrad ansträngningstolerans, kognitiva svårigheter och andra långvariga symtom. Det är ännu inte helt klart varför symtomen fortsätter under en lång tid hos en del av de drabbade.
I studien jämfördes 115 patienter med långtidscovid med 103 personer som inte hade långtidscovid. Forskarna undersökte sköljvätskan från munnen och letade efter sådana markörer vars halter ökar vid inflammation och vävnadsskador.
Resultaten tyder på att långtidscovid även är förknippad med förändringar i munnens inflammationsstatus
I det vatten som patienterna sköljt munnen med fanns högre halter av flera ämnen kopplade till inflammation och vävnadsnedbrytning än hos kontrollgruppen. En högre halt av ett av de undersökta ämnena var kopplad till långtidscovid även när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som eventuellt kunde påverka resultaten.
Även ett högre BMI var förknippat med flera fynd som tyder på inflammation i munnen. Studien visar dock inte vilka faktorer som orsakar förändringarna eller om de har ett direkt samband med patienternas symtom.
”Resultaten tyder på att långtidscovid även är förknippad med förändringar i munnens inflammationsstatus.” Vi vet ännu inte vad som ligger bakom förändringarna eller om de har något samband med patienternas symtom. ”Observationen öppnar dock en ny forskningsinriktning för att klarlägga mekanismerna bakom långtidscovid”, säger professor och övertandläkare Timo Sorsa vid Helsingfors universitet och HUS.
Långtidscovid kan inte diagnostiseras utifrån sköljvätska från munnen
I studien användes ett snabbtest för att mäta inflammation i munnen. Ett positivt resultat var nästan dubbelt så vanligt hos patienterna som i jämförelsegruppen: 16,5 procent av patienterna och 8,7 procent av personerna i jämförelsegruppen uppvisade positivt resultat. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.
Utifrån snabbtestet går det inte att dra slutsatsen att patienterna oftare än andra drabbas av inflammatoriska sjukdomar i de stödjande vävnaderna kring tänderna. Enligt denna studie kan snabbtestet inte heller användas för att diagnostisera långtidscovid.
Resultaten ger en ny inblick i hur långtidscovid kan ta sig uttryck i kroppen. Sköljvätska från munnen är lätt att samla in och därför kan mätningar som görs på sköljvätskan i framtiden bidra till forskningen om sjukdomen. Först behövs dock ytterligare information om huruvida fynden har något samband med symtomens svårighetsgrad, återhämtningen eller konstaterade inflammationer i munnen.
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Nyckelord
Länkar
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Studie gav ytterligare indikationer på förekomsten av hepatit D-virus hos människor utan hepatit B-virus18.11.2026 10:59:27 EET | Pressmeddelande
Enligt den etablerade medicinska uppfattningen kan man inte få hepatit D-virussmitta utan att samtidigt ha hepatit B-virussmitta. Resultaten av HUS och Helsingfors universitets studie indikerar att hepatit D-smitta inte alltid förutsätter samtidig hepatit B-smitta.
Tutkimus toi lisäviitteitä hepatiitti D -viruksen esiintymisestä ihmisillä ilman hepatiitti B -virusta18.11.2026 10:59:27 EET | Tiedote
Vakiintuneen lääketieteellisen käsityksen mukaan hepatiitti D -virustartuntaa ei voi saada ilman samanaikaista hepatiitti B -virustartuntaa. HUSin ja Helsingin yliopiston tutkimuksen tulokset antoivat viitteitä siitä, että hepatiitti D -tartunta ei aina edellytä samanaikaista hepatiitti B -tartuntaa.
Study provides additional evidence on hepatitis D virus prevalence in people without hepatitis B18.11.2026 10:59:27 EET | Press release
The established medical understanding has been that hepatitis D virus infection cannot occur without a simultaneous hepatitis B infection. The results from a study conducted by HUS and the University of Helsinki suggest that hepatitis D virus infection can occur without a simultaneous hepatitis B infection.
Största delen av dem som avled i hjärnblödning hann aldrig få neurokirurgisk vård17.11.2026 08:25:15 EET | Pressmeddelande
I en internationell studie som leddes av HUS neurokirurgi observerades att mer än 70 procent av dem som avled i subaraknoidalblödning inte hann få neurokirurgisk vård. Störst är andelen i glesbygden.
Valtaosa aivoverenvuotoon kuolleista ei koskaan päässyt neurokirurgiseen hoitoon17.11.2026 08:25:15 EET | Tiedote
HUSin neurokirurgian johtamassa kansainvälisessä tutkimuksessa havaittiin, että yli 70 prosenttia lukinkalvonalaiseen aivoverenvuotoon kuolleista ei ollut päässyt neurokirurgiseen hoitoon. Osuus oli suurin syrjäseuduilla.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum