Alkoholkonsumtionen minskade under coronaepidemins första våg – detaljförsäljningen ökade

Enligt en bedömning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) sjönk finländarnas totala alkoholkonsumtion förra våren under coronaepidemins första våg och begränsningsåtgärderna i anslutning till den. THL uppskattade att den totala alkoholkonsumtionen i april–juni var cirka 10 procent lägre än under motsvarande period året innan. Förbrukningen uppskattades utifrån försäljningsuppgifter och -beräkningar från olika inköpskanaler.

Förändringen i alkoholkonsumtionen var dock inte jämn i alla befolkningsgrupper. Merparten av dem som svarade på en befolkningsenkät, som genomfördes i samband med THL:s serologiska antikroppsundersökning, uppgav en oförändrad alkoholkonsumtion. 12 procent uppgav en minskad och 8 procent en ökad alkoholkonsumtion under epidemin.

Personer under 35 år och de vars ekonomiska situation hade försämrats under epidemin var de som mest ändrat sin konsumtion. I de befolkningsgrupper som mest ändrade sin konsumtion fanns det fler respondentgrupper än i de övriga, både sådana som minskade och sådana som ökade sin konsumtion.

"På det hela taget verkar epidemin ha ställt de senaste årens utveckling av alkoholkonsumtionen på sin spets", bedömer Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid THL. "Alkoholkonsumtionen har minskat sedan 2007. Endast i fjol 2019 var minskningen fyra procent. Epidemin och begränsningsåtgärderna har påverkat utvecklingen i samma riktning.”

Försäljningen i Alko och detaljhandeln ökade

Mest har epidemin påverkat inköpskanalerna för alkohol. Restaurangernas servering av alkohol avbröts i april–maj när restauranger och kaféer stängdes genom statsrådets förordning. Resandeinförseln upphörde när utlandsturismen begränsades kraftigt. Till följd av begränsningsåtgärderna ökade försäljningen av alkohol i Alkos butiker och detaljhandeln. Deras sammanlagda försäljning ökade under veckorna 11–25 med sammanlagt 16 procent, jämfört med motsvarande veckor föregående år.

Detaljförsäljningen av alkohol ökade mest i Nyland, Egentliga Finland och på Åland. Av detta kan man dock inte dra slutsatsen att den totala konsumtionen skulle ha ökat i dessa områden. I samma områden torde andelen servering och resandeinförsel vara större än genomsnittet, och detaljförsäljningen ökade förmodligen när dessa inköpskanaler stängdes.

"Alkoholkonsumtionen flyttade från allmänna platser till hemmet, precis som finländarnas liv i övrigt då distansarbete och begränsningar av sammankomster var aktuella", konstaterar Katariina Warpenius, specialforskare vid THL.

Det finns inga uppskattningar av hur näthandeln eller hemtillverkningen av alkohol har ändrat under coronaepidemin. Näthandeln har tidigare varit så liten att inte ens en stor procentuell ökning skulle antas ha någon betydande inverkan på helhetskonsumtionen av alkohol.

Inga stora förändringar i dryckpreferenserna

Populariteten bland olika typer av alkoholdrycker ändrade inte till följd av epidemin. Fördelningen av den totala konsumtionen mellan olika typer av alkoholdrycker varierade ganska lite år 2019. Andelen bryggeriprodukter ökade en aning under sommaren. År 2020 ökade förbrukningen av bryggeriprodukter redan under slutet av våren.

Källa: Pia Mäkelä, m.fl., Koronaepidemian vaikutukset suomalaisten alkoholinkulutukseen – kokonaisarvio kevään ja kesän 2020 muutoksista (Coronaepidemins effekt på finländarnas alkoholkonsumtion – en helhetsbedömning av förändringarna under våren och sommaren 2020). Tutkimuksesta tiiviisti 30/2020, THL.

Mer information:

Pia Mäkelä
forskningsprofessor
Institutet för hälsa och välfärd, THL
Tfn 029 524 7159
fornamn.efternamn@thl.fi