Alla aktörer behövs för att stärka barns och ungas välbefinnande i huvudstadsregionen

Revisionsnämnderna utredde hur målen i städernas välfärdsplaner och budgetar har uppnåtts bland grundskoleelever och studerande på andra stadiet. Dessutom utredde man hur målen för mentalvårdstjänsterna för barn och unga i HUCS-områdets plan för ordnande av social- och hälsovårdstjänster 2021–2025 har främjats och hur missbrukarvården för unga har ordnats i området.

Enligt utvärderingsresultaten har städerna och HUS vidtagit många slags åtgärder för att stärka barns och ungas välbefinnande. Man har tagit i bruk nya verksamhetssätt och utökat personalen inom studerandevården. Städernas yrkesmänniskor har fått omfattande utbildning i användningen av kortterapimetoder avsedda för behandling av lindriga och medelsvåra psykiska störningar. Städerna har också grundat nya enheter för behandling av lindriga och medelsvåra psykiska problem hos barn och unga. Primärvården och den specialiserade sjukvården samarbetar för att utveckla vårdkedjorna och graderingen av vården och HUS har utvecklat konsultationstjänster som erbjuds kommunerna.

Trots utvecklingsarbetet finns det fortfarande problem med tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga. Det finns inga tydliga ansvariga instanser för behandlingen av lindriga och medelsvåra psykiska problem bland unga och det råder brist på i synnerhet läkare och psykologer. Dessa frågor fäste revisionsnämnderna i huvudstadsregionen uppmärksamhet vid även 2018 när de bedömde tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga. Även om mycket har utvecklats finns det fortfarande brister i tillgången till vård och service.

Utvärderingen identifierade behovet av att skapa permanenta servicestrukturer för de barn och unga som behöver experthjälp från både barnskydd och psykiatri. Dessutom observerade man att systemet för missbrukarvård för unga i huvudstadsregionen är splittrat. Barn och unga med invandrarbakgrund och främmande språk som modersmål lyftes fram som en grupp vars välbefinnande man särskilt bör fästa uppmärksamhet vid.

Revisionsnämnderna anser det vara viktigt att man i huvudstadsregionen ytterligare intensifierar samarbetet mellan organisationer som producerar mentalvårdstjänster för barn och unga och förtydligar deras roller och uppgifter. Man måste utveckla smidiga vård- och servicekedjor mer målmedvetet än tidigare och försöka hitta metoder för att trygga personalresurserna. Dessutom ska man säkerställa ett tillräckligt kunskapsunderlag utifrån vilket välbefinnandet hos barn och unga kan ledas, följas upp och utvärderas.

Städernas och HUS revisionsnämnder har gett egna rekommendationer i ämnet i sina utvärderingsberättelser 2022:

• Esbo: www.espoo.fi/sv/esbo-stad/beslutsfattande/extern-revision
• Helsingfors: www.arviointikertomus.fi/sv
• Grankulla: www.kauniainen.fi/sv/staden-och-beslutsfattande/beslutsfattande/utskott-och-andra-organ/revisionsutskottet/
• Vanda: www.vantaa.fi/sv/staden-och-beslutsfattandet/organisation/extern-revision
• HUS: www.arviointikertomushus.fi/sv/hemsida/

Styrgruppen för huvudstadsregionens revisionsfunktioners gemensamma utvärdering

Matti Parpala

ordförande i styrgruppen för gemensam utvärdering

HUS revisionsnämnd, ordf.

matti.parpala@gmail.com

tfn 040 846 3847

Paula Viljakainen                                                       

Revisionsnämnden i Esbo, ordf.                          

paula.viljakainen1@gmail.com                                

tfn 050 5727 497                                                       

Tuire Kaimio                                                               

Revisionsnämnden i Vanda, ordf.                           

tuire.kaimio@vantaa.fi                                             

Tuula Lehmuskoski

Revisionsutskottet i Grankulla, ordf.

tuula.lehmuskoski@kauniainen.fi

tfn 040 733 1109

Nuutti Hyttinen

Revisionsnämnden i Helsingfors, ordf.

nuutti.hyttinen@gmail.com

tfn 040 024 6182