Allt fler förvärvsarbetande får bostadsbidrag

Statens revisionsverk utredde utifrån FPA:s registeruppgifter hur förvärvsinkomstavdraget påverkar allokeringen av det allmänna bostadsbidraget. Förvärvsinkomstavdraget infördes 2015 i samband med totalreformen av det allmänna bostadsbidraget.
I och med förvärvsinkomstavdraget har det allmänna bostadsbidraget allt tydligare blivit ett utkomststöd för förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande av de som fick bostadsbidrag ökade från 24 procent till 39 procent 2015–2019. Studerande har inte inkluderats i siffrorna.
Ökningen förklaras delvis av att förvärvsinkomstavdraget ökade antalet personer som är berättigade till bostadsbidrag. Nu får man bostadsbidrag med högre inkomster än tidigare.
"Utgående från revisionsverkets exempelkalkyler har förvärvsinkomstavdraget också ökat stödmottagarnas incitament för deltidsarbete. Ändringen höjde inkomstgränserna för bostadsbidraget och ökade därmed stödmottagarens nettoinkomster", berättar ledande effektivitetsrevisor Ville-Veikko Pulkka på Statens revisionsverk.
Om villkoren för bostadsbidraget skärps blir allt fler stödmottagare tvungna att ansöka om utkomststöd.
"Användningen av utkomststöd minskar det ekonomiska incitamentet för att arbeta och leder till att mottagandet av arbete blir byråkratiskt", säger Pulkka.
Vid reformen av den sociala tryggheten borde man enligt Pulkka dra upp riktlinjer för i vilken mån förvärvsinkomsttagarnas utkomst stöds med bostadsbidrag och i vilken mån genom andra förmåner.
Man borde också utveckla lösningar som skulle minska behovet av utkomststöd, som avsetts att beviljas tillfälligt och i sista hand, för att stödja boendet. För närvarande allokeras knappt hälften av utgifterna för det grundläggande utkomststödet till boendeutgifter.
Beslut om förvärvsinkomstavdrag fattades utan prislapp
Totalreformen av det allmänna bostadsbidraget ökade statens utgifter betydligt mer än vad som uppskattades i regeringens proposition. Den årliga utgiftsökningen uppskattades till 68 miljoner euro. Uppskattningarna av den faktiska utgiftsökningen varierar dock mellan 150 och 259 miljoner euro på årsnivå. År 2021 uppgick utgifterna för det allmänna bostadsbidraget till sammanlagt 1,6 miljarder euro.
"I regeringens proposition behandlades inte alls utgiftseffekterna eller målen för förvärvsinkomstavdraget, även om avdraget utgjorde en betydande del av reformen. Konsekvensbedömningarna var således bristfälliga", konstaterar projektassistent Pauliina Hakkarainen på Statens revisionsverk.
Utöver införandet av förvärvsinkomstavdraget medförde totalreformen en förenkling av grunderna för beviljande av bostadsbidrag, en höjning i maximihyror samt en minskning i inkomsttagarnas självriskandelar.
Läs rapporten: Allmänna bostadsbidraget – Totalreformen 2015, förmånsutgifternas utveckling och stödmottagarnas sysselsättning
Nyckelord
Kontakter
Ville-Veikko PulkkaJohtava tuloksellisuustarkastaja, Ledande effektivitetsrevisor
Tel:040 732 4076etunimi.sukunimi@vtv.fiBilder

Länkar
Om
Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.
Statens revisionsverk (VTV) finns i anknytning till riksdagen och är den högsta externa revisorn, som reviderar skötseln av statsfinanser, övervakar finanspoltiken och utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Med oberoende revisionsarbetet säkerställer verket att statens medel används för av riksdagen beslutade ändamål på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och att finanspolitiken utövas på ett hållbart sätt.
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Långt liv kan vittna om god hantering av informationssystemets livscykel17.5.2023 06:45:00 EEST | Tiedote
I bakgrunden till statsförvaltningens gamla informationssystem finns olika leverantörsberoenden. Att ett informationssystem har en lång livscykel kan dock också vittna om god planering och upphandling samt gott underhåll.
Pitkä ikä voi kertoa tietojärjestelmän elinkaaren hyvästä hallinnasta17.5.2023 06:45:00 EEST | Tiedote
Valtionhallinnon vanhojen tietojärjestelmien taustalla on erilaisia toimittajariippuvuuksia. Tietojärjestelmän pitkä elinkaari voi kuitenkin olla myös todiste hyvästä suunnittelusta, ylläpidosta ja hankinnasta.
Den första delegationen för öppenhetsregistret har inlett sin verksamhet10.5.2023 14:42:03 EEST | Tiedote
Delegationen valde Tuomo Yli-Huttula till sin ordförande.
Avoimuusrekisterin ensimmäinen neuvottelukunta aloitti toimintansa10.5.2023 14:42:01 EEST | Tiedote
Neuvottelukunta valitsi puheenjohtajakseen Tuomo Yli-Huttulan.
Splittringen av företagsservicesystemet försämrar dess tillgänglighet och styrbarhet20.4.2023 07:00:00 EEST | Tiedote
Det finns ett stort utbud av offentliga tjänster för företag. Servicesystemet är dock komplicerat, vilket försvårar användningen av tjänsterna och styrningen av systemet. Servicesystemet bör förenklas genom att förtydliga arbetsfördelningen och rollerna för organisationer som tillhandahåller tjänster och andra aktörer. Det är i första hand arbets- och näringsministeriet som ansvarar för styrningen av servicesystemet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum