Statens revisionsverk utredde utifrån FPA:s registeruppgifter hur förvärvsinkomstavdraget påverkar allokeringen av det allmänna bostadsbidraget. Förvärvsinkomstavdraget infördes 2015 i samband med totalreformen av det allmänna bostadsbidraget.

I och med förvärvsinkomstavdraget har det allmänna bostadsbidraget allt tydligare blivit ett utkomststöd för förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande av de som fick bostadsbidrag ökade från 24 procent till 39 procent 2015–2019. Studerande har inte inkluderats i siffrorna.

Ökningen förklaras delvis av att förvärvsinkomstavdraget ökade antalet personer som är berättigade till bostadsbidrag. Nu får man bostadsbidrag med högre inkomster än tidigare.

"Utgående från revisionsverkets exempelkalkyler har förvärvsinkomstavdraget också ökat stödmottagarnas incitament för deltidsarbete. Ändringen höjde inkomstgränserna för bostadsbidraget och ökade därmed stödmottagarens nettoinkomster", berättar ledande effektivitetsrevisor Ville-Veikko Pulkka på Statens revisionsverk.

Om villkoren för bostadsbidraget skärps blir allt fler stödmottagare tvungna att ansöka om utkomststöd.

"Användningen av utkomststöd minskar det ekonomiska incitamentet för att arbeta och leder till att mottagandet av arbete blir byråkratiskt", säger Pulkka.

Vid reformen av den sociala tryggheten borde man enligt Pulkka dra upp riktlinjer för i vilken mån förvärvsinkomsttagarnas utkomst stöds med bostadsbidrag och i vilken mån genom andra förmåner.

Man borde också utveckla lösningar som skulle minska behovet av utkomststöd, som avsetts att beviljas tillfälligt och i sista hand, för att stödja boendet. För närvarande allokeras knappt hälften av utgifterna för det grundläggande utkomststödet till boendeutgifter.

Beslut om förvärvsinkomstavdrag fattades utan prislapp

Totalreformen av det allmänna bostadsbidraget ökade statens utgifter betydligt mer än vad som uppskattades i regeringens proposition. Den årliga utgiftsökningen uppskattades till 68 miljoner euro. Uppskattningarna av den faktiska utgiftsökningen varierar dock mellan 150 och 259 miljoner euro på årsnivå. År 2021 uppgick utgifterna för det allmänna bostadsbidraget till sammanlagt 1,6 miljarder euro.

"I regeringens proposition behandlades inte alls utgiftseffekterna eller målen för förvärvsinkomstavdraget, även om avdraget utgjorde en betydande del av reformen. Konsekvensbedömningarna var således bristfälliga", konstaterar projektassistent Pauliina Hakkarainen på Statens revisionsverk.

Utöver införandet av förvärvsinkomstavdraget medförde totalreformen en förenkling av grunderna för beviljande av bostadsbidrag, en höjning i maximihyror samt en minskning i inkomsttagarnas självriskandelar.

Läs rapporten: Allmänna bostadsbidraget – Totalreformen 2015, förmånsutgifternas utveckling och stödmottagarnas sysselsättning