Ansvarsfulla investeringar, nya vindar inom penningpolitiken och konjunkturprognosen för Finlands ekonomi på Myntmuseets program i vår
Andra teman som tas upp under Myntmuseets publikevenemang våren 2023 är den demografiska utvecklingen, utsikterna för finansiell stabilitet och tillsynen av snabblångivare.
Genom publikevenemangen vill Finlands Bank främja medborgarnas ekonomiska kunnande och kännedomen om finansmarknaden. Målet är också att öka dialogen med allmänheten.
Tillställningarna anordnas i hybridform och de kan följas på plats på Myntmuseet eller live på nätet. De börjar kl 17 och inspelningar av dem kan ses i efterhand på Myntmuseets webbplats.
ti 28.2. Företagsbedrägerier: värdepappersmarknaden skakas av Wirecard-fallet
Byråchef Tiina Visakorpi och IFRS-redovisningsexpert Nina Lindeman, Finansinspektionen
ons 8.3. Ekonomibok Nu: Puuttuvat puoli miljoonaa (En halv miljon saknas)
Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki intervjuar bokens författare, Varmas verkställande direktör Risto Murto, samt understatssekreterare Elina Pylkkänen från arbets- och näringsministeriet och specialredaktör Heidi Hagelin från Taloussanomat.
ti 28.3. Centralbanken okonventionella penningpolitik – vad är kvantititativ åtstramning?
Avdelningschef Juha Kilponen, Finlands Bank
ti 11.4. Ansvarsfulla investeringar i dag och i morgon
Ledande hållbarhetsexpert Anna Hyrske, Finlands Bank, och chefen för ansvarsfulla investeringar Magdalena Lönnroth, Kyrkans pensionsfond
ti 9.5. Utsikterna för finansiell stabilitet i ett läge med stigande räntor
Byråchef Helinä Laakkonen, Finlands Bank
ti 30.5. Hur övervakas aktörer som beviljar konsumtionskredit?
Rådgivare Timo Peltonen, Finansinspektionen
ti 20.6. Konjunkturprognosen för Finlands ekonomi
Byråchef Meri Obstbaum, Finlands Bank
Närmare upplysningar lämnas av Myntmuseets indentent Jaakko Koskentola, telefon 09 183 26 07.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Iina Lario blir kommunikationschef vid Finlands Bank29.7.2025 15:10:00 EEST | Pressmeddelande
Politices magister Iina Lario har utnämnts till kommunikationschef vid Finlands Bank. Utnämningen gäller för en period på fem år.
Iina Lario Suomen Pankin viestintäpäälliköksi29.7.2025 15:10:00 EEST | Tiedote
Suomen Pankin viestintäpäälliköksi on nimitetty valtiotieteiden maisteri Iina Lario. Nimitys on tehty viiden vuoden määräajaksi.
Iina Lario appointed Head of Communications at Bank of Finland29.7.2025 15:10:00 EEST | Press release
Iina Lario M.Sc.(Pol.) has been appointed Head of Communications at the Bank of Finland. The appointment is for a five-year term.
Fler stuglån lyftes i början av 2025 än året innan28.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
De finländska hushållen lyfte i juni 2025 nya lån för fritidsbostäder, dvs. stuglån, för 100 miljoner euro, vilket är 27 procent mer än i juni för ett år sedan. Fler stuglån lyftes under varje månad i början av 2025 än under motsvarande period 2024. Efterfrågan på stuglån är i allmänhet livligast i maj–september [1], och juni är typiskt den månad då det lyfts flest lån. Under pandemin åren 2020 och 2021 lyftes det exceptionellt mycket stuglån. Genomsnittsräntan på nya beviljade stuglån sjönk något från maj och var i juni 2,83 procent. I maj 2025 var genomsnittsräntan på nya lån ännu 2,92 procent. Bankerna erbjuder vanligtvis en av Euriborräntorna som referensränta på ett lån[2]. I juni 2025 var 96 procent av de nya stuglånen bundna till Euriborräntor. Av de nya lånen, där Euribor användes som referensränta var 71 procent bundna till ett års Euribor, 8 procent till sex månaders Euribor och 21 procent till tre månaders Euribor. Tidigare använde en ännu större andel av lånen 12-månaders E
Alkuvuonna 2025 mökkilainoja nostettiin vuodentakaista enemmän28.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaiset kotitaloudet nostivat kesäkuussa 2025 uusia vapaa-ajanasuntolainoja eli mökkilainoja 100 milj. euron edestä, mikä on 27 % enemmän kuin vuosi sitten kesäkuussa. Mökkilainoja nostettiin alkuvuoden jokaisena kuukautena enemmän kuin vastaavana aikana vuonna 2024. Mökkilainojen kysyntä on yleensä vilkkaimmillaan touko-syyskuussa[1], ja tyypillisesti kesäkuu on kaikista vilkkain nostokuukausi. Pandemian aikana vuosina 2020 ja 2021 mökkilainoja nostettiin poikkeuksellisen paljon. Uusien nostettujen mökkilainojen keskikorko laski hieman toukokuusta ja oli kesäkuussa 2,83 %. Toukokuussa 2025 uusien nostojen keskikorko oli vielä 2,92 %. Pankit tarjoavat yleensä lainan viitekoroksi jonkin euriborkoron[2]. Kesäkuussa uusissa nostoissa 96 prosentissa viitekorkona käytettiin euriborkorkoja. Uusista nostoista, joissa viitekorkona käytettiin euriborkorkoja, 71 % sidottiin 12 kuukauden euriborkorkoon, 8 % kuuden kuukauden euriborkorkoon ja 21 % kolmen kuukauden euriborkorkoon. Aiemmin vielä
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum