Antalet nya sjukpensionerade vände nedåt under coronaåret
Antalet nya sjukpensionerade vände nedåt under år 2020. I fjol började nära 19 100 personer få sjukpension enligt arbetspensionslagarna, vilket är cirka tusen personer färre än år 2019.
Psykiska sjukdomar och beteendestörningar (33 %) var fortfarande den allmännaste orsaken till sjukpensionering. Den näst allmännaste orsaken var sjukdomar i rörelseorganen (31 %).
De nya sjukpensionstagarnas antal minskade i båda sjukdomshuvudgrupperna i samma proportion. Granskat efter åldersgrupp koncentrerade sig minskningen till 45–59-åringarna och de under 25 år.
– Det är ännu oklart hur corona inverkat på sjukpensionerna. Vi kan hoppas att sjukpensioneringarna fortsätter att minska. Det är också möjligt att det uppstått en vårdskuld till följd av att man undvikit kontakter och de sjukpensionerades antal ökar med en fördröjning, begrundar Tiina Palotie-Heino, chef för Pensionsskyddscentralens statistikenhet.
Depression orsaken till att 10 personer varje dag går i sjukpension
Medelåldern för nya sjukpensionstagare var 52 år. Lite fler kvinnor (53 %) än män gick i pension.
Kvinnornas klart allmännaste orsak till sjukpensionering var psykisk ohälsa. Hos män däremot var sjukdomar i rörelseorganen en lite allmännare orsak än psykisk ohälsa.
Den största enskilda orsaken till sjukpensionering var fortsättningsvis depression. I fjol gick 3 600 personer i sjukpension på grund av depression, dvs. 10 personer varje dag. Antalet minskade en aning från år 2019.
– Antalet sjukpensioner som beviljades på grund av depression minskade glädjande bland både män och kvinnor, berättar Palotie-Heino.
Två av tre som sjukpensionerades med anledning av depression var kvinnor.
Antalet sjukpensionstagare minskat betydligt på ett årtionde
Vid utgången av år 2020 fick 130 000 personer sjukpension enligt arbetspensionslagarna, cirka 4 000 personer färre än året innan.
År 2010 var sjukpensionstagarnas antal fortfarande dryga 200 000. På tio år har sjukpensionstagarnas antal minskat med över en tredjedel.
Den allmännaste orsaken till sjukpension är psykisk ohälsa (44 %). Därpå följer sjukdomar i rörelseorganen (24 %).
Pensionering på grund av psykisk ohälsa sker vid en yngre ålder än genomsnittligt, och en återgång till arbetslivet är ovanligare jämfört med andra sjukdomsgrupper.
– I genomsnitt är sjukpensionstiderna längre för psykisk ohälsa än för sjukdomar i rörelseorganen, berättar Palotie-Heino.
Arbetspensionstagare i Finland, (Statistiksida på Etk.fi)
Närmare:
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi Statistikplanerare Joonas Hautamäki, tfn 029 411 2295, joonas.hautamaki(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme