Användning av sociala medier kan ha ett positivt samband med skolframgång

Lauri Hietajärvi utforskade i sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitet sambanden mellan digital delaktighet och skolgång bland finländska ungdomar. Han följde med Helsingforsungdomar födda år 2000 från sjätte klass upp till slutet av nionde klass. Också material om gymnasieelevers och universitetsstuderandes erfarenheter ingick i studien.

Undersökningen utgick från antagandet om en klyfta (the gap hypothesis). Enligt denna hypotes har elever eller studerande som utanför skolan fattat tycke för teknikmedierat lärande sämre skolmotivation än barn och ungdomar som föredrar traditionella verktyg såsom papper och penna.

Resultaten i avhandlingen gav stöd för hypotesen men påvisade också att förekomsten av en klyfta beror på flera faktorer på såväl individ- som omgivningsnivå. En klyfta kan bildas om de kunskaper som förvärvas utanför skolan inte erkänns i skolan, men den kan lika väl uppstå till följd av att ungdomarna blir främmande för skolans praxis och känner sig otillräckliga visavi studierna.

An­vänd­ning av so­ci­a­la me­di­er kan be­las­ta men ock­så stöd­ja skol­ar­be­tet

Mycket intensiv användning av sociala medier kan belasta ungdomarna och öka de psykologiska kraven, vilket rentav kan leda till utmattning. Detta förekommer särskilt när den unga försöker hantera en bred krets av följare, exempelvis på en blogg – något som närmast påminner om arbete. Å andra sidan kan användningen av sådan teknik också gynna skolarbetet om den ses som en resurs och hänger ihop med att ungdomarna söker, skapar och utvecklar informationsinnehåll.

Måttlig användning av sociala medier är också en viktig dimension i ungdomarnas sociala relationer. Det är viktigt att de unga lär sig hantera användningen själva.

– I stället för att förbjuda användningen av sociala medier bör man fundera på hur man i skolan kan lära ut färdigheter för självreglering. För vissa ungdomar verkar det vara särskilt viktigt att deras sociodigitala aktivitet är förenlig med skolans praxis, säger Lauri Hietajärvi.

Det skulle vara viktigt att de vuxna lyssnar på ungdomarna och visar intresse för deras sätt att använda tekniken så att de vuxna bättre kan leva sig in i ungdomarnas vardag.

In­ten­siv an­vänd­ning av so­ci­a­la me­di­er och in­ten­sivt spe­lan­de är inte en or­sak till pro­blem i sko­lan

Hur digitala medier används inverkar på vilket samband som föreligger mellan användningen av sociala medier och skolmotivationen och välbefinnandet.

I studien tedde sig studiemotivationen bli bättre eller rentav öka i de fall där de unga söker information och i de digitala medierna agerar utifrån sina egna intressen. Däremot verkade skolmotivationen minska bland de elever som ville använda teknik såväl utanför skolan som för skolarbete, men som inte gavs möjlighet att göra det.

Intensiv användning av sociala medier eller intensivt spelande verkade inte vara orsaken till problem bland de 13–16-åringar som ingick i studien, utan snarare verkade flykten in i tekniken vara en följd av att tonåringarna upplevde otillräcklighet i förhållande till skolan och därför inte var intresserade av skolgången.

– När skolan utvecklas bör försöken att lösa olika problem i första hand vara pedagogiska snarare än teknikfokuserade, säger Lauri Hietajärvi.

– Inom skolan bör man fokusera på verksamhetssätt som ger studierna mening. Praxis bör utvecklas genom att ungdomarna hörs och deras innovativa sätt att använda teknik utforskas. Förbud mot mobila enheter löser inga problem. Man bör hellre lära barnen använda dessa på vettiga sätt.

Lauri Hietajärvi disputerade den 13 september vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet på temat ungdomars sociodigitala delaktighet och dess kopplingar till välbefinnande i skolan, motivation och skolframgång: Adolescents’ socio-digital engagement and its relation to academic well-being, motivation, and achievement