Arbetstagarens eget ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan och hälsan ökar vid distansarbete – gemensamma spelregler och chefens stöd behövs

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 28.3.2023

I och med övergången till distansarbete bröts de rutiner och den praxis som stödde arbetsplatsernas hälsa. Stödet från arbetsgemenskapen minskade, arbetsmiljön förändrades, arbetsresemotion och aktivitet på arbetsplatsen föll bort, personalmatsalarna stängdes och arbetet intensifierades.

– Senast nu när distansarbete och hybridarbete har etablerats i många organisationer är det viktigt för organisationerna att identifiera den praxis på organisationsnivå och på arbetsplatsen som stöder hälsa och arbetsförmåga. Vi behöver spelregler och handledning om hur man kan bygga nya rutiner inom distansarbete, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Utmaningen är att i god tid identifiera de distansarbetare vars hälsobeteende och arbetsförmåga försämras. I Distansarbete och arbetsförmåga-undersökningen identifierades faktorer som var förknippade med antingen sömn, stressätning eller förändringar i hälsobeteende:

• svårigheter att skapa balans mellan distansarbete och privatliv
• missnöje med distansarbetsmiljön och distansarbete som går trögt
• upplevelser av otillräcklig tillgång till information, stöd eller upplevelse av isolering
• flera samtidiga arbetsbelastningsfaktorer

– Genom att fråga om dessa faktorer på arbetsplatserna kan man identifiera de arbetstagare som kan dra nytta av stödjande åtgärder för hälsa och arbetsförmåga, säger  Jaana Laitinen.

Hos mer än hälften är levnadsvanorna på en bra nivå

I genomsnitt var levnadsvanorna hos dem som distansarbetade under coronatiden på en tämligen bra nivå.  Hos mer än hälften var alkoholkonsumtionen, måltidsrytmen, motionsvanorna och sömnen allt som allt i bra skick med tanke på hälsa och arbetsförmåga.

Andelen personer som sov korta nattsömn på mindre än sex timmar var dock högre än vanligt, och osäkerheter relaterade till distansarbete var förknippade med otillräcklig sömn. De som deltog i undersökningen rörde på sig lika mycket som arbetstagarna i genomsnitt, men var fjärde hade minskat sin fysiska aktivitet efter att ha övergått till distansarbete. Mer än hälften av dem som deltog i undersökningen hade en regelbunden måltidsrytm. En tredjedel rapporterade mellanmål som förknippades med stressätande.

När det gäller alkoholkonsumtion verkar det inte bland distansarbetare finnas fler av dem som konsumerar mer riskfyllt än i genomsnittet. Distansarbetare dricker mer ofta än genomsnittet, men de dricker inte mycket på en gång. Denna drickandestil är inte relaterad till distansarbete utan är typisk för högutbildade, vilken grupp de undersökta experterna tillhörde.

Återhämtning under arbetsdagen försvagades vid distansarbete

När det gäller distansarbete upplevde nästan hälften svårigheter att skapa balans mellan arbete och privatliv.

– Av dem som deltog i undersökningen uppskattar en tredjedel att de arbetade längre arbetsveckor än de gjorde på kontoret. Distansarbete via teknologi var intensivt och att ta pauser var utmanande. Återhämtningen under arbetsdagen upplevdes ha försämrats efter övergången till distansarbete. Därför lönar det sig att begränsa arbetsmängden och följa arbetstiderna, säger ledande forskare Virpi Ruohomäki och fortsätter:

– Andra utmaningar som kom fram var ensamhet och brist på gemenskap. En av fem rapporterade att de hade varit isolerade i sitt arbete. Detta kan göra det svårt att utföra uppgifter och kan minska välbefinnandet.  Många längtar efter en känsla av gemenskap och möten ansikte mot ansikte.

Ruohomäki betonar att de undersökta organisationerna utvecklade lyckad praxis för distansarbete under coronatiden, och att hälsa och välbefinnande stod i fokus:

• Nya verksamhetssätt utvecklades snabbt och gamla tillämpades för att stödja hälsa och arbetsförmåga inom distansarbete.
• Man strävade efter att säkerställa miljöer som stödjer arbetsförmåga även hemma.
• Arbetsplatsens verksamhet stärktes.
• Information erbjöds för att stödja individernas positiva hälsobeteende och funktionella tjänster organiserades.
• Ledningen stödde åtgärder för att främja hälsa och arbetsförmåga, och chefernas färdigheter för att leda på distans stärktes.
• Handlingsmodeller för att stödja organisationens arbetsförmåga anpassades till distansarbetets behov.

"Under coronan diskuterade man arbetshälsa vid distansarbetet mer än någonsin tidigare", säger en expert intervjuad för undersökningen.

Distansarbetarnas hälsobeteende och sambandet mellan distansarbete och arbetsförmåga har inte studerats särskilt mycket i Finland eller internationellt tidigare.

Läs mer

• Slutrapport av forskningsprojektet Nya arbetsformer och ombesörjandet av arbetsförmågan – hälsobeteende i distansarbete (på finska): Työn uudet muodot ja työkyvystä huolehtiminen : terveyskäyttäytyminen etätyössä (julkari.fi)
• Under projektet publicerades också en praktisk och kostnadsfri webbguide för organisationer: Att stödja arbetsförmågan inom distansarbete (på finska): https://www.ttl.fi/oppimateriaalit/tyokyvyn-tukeminen-etatyossa-opas-organisaatioille

Tilläggsuppgifter

• ledande forskare Virpi Ruohomäki, Arbetshälsoinstitutet, virpi.ruohomaki@ttl.fi, tfn 030 474 2941
• forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen@ttl.fi, tfn 030 474 6006