Avgiftsklassmodellen sporrar arbetsgivarna att främja arbetsförmågan
Ju större företag, desto mer sporrar den nuvarande finansieringsmodellen företaget att ta hand om de anställdas arbetsförmåga. Enligt PSC:s färska enkätundersökning känner stora företag finansieringsmodellen för invalidpensioner, den s.k. avgiftsklassmodellen, bättre än små och medelstora företag. Företagets storlek inverkar också på hur intresserat företaget är att följa upp kostnaderna för invalidpensioner.
– Forskningsresultatet är konsekvent, eftersom modellen går ut på att stora företag har större ekonomiska incitament att stödja arbetsförmågan än små företag, berättar specialforskarna Jyri Liukko och Anu Polvinen på Pensionsskyddscentralen.
Största delen av arbetsgivarna anser att finansieringssättet fungerar bra
Majoriteten av de arbetsgivare som deltog i undersökningen stöder den nuvarande finansieringsmodellen. Som helhet betraktas den som ändamålsenlig.
Avgiftsklassmodellen verkar emellertid också ha några icke-önskade effekter. Merparten av de större företagen anser att finansieringsmodellen påverkar rekryteringsbesluten. Enligt enkäten rekryterar många stora företag inte personer som har en förhöjd risk för arbetsoförmåga, eftersom företagen är rädda för kostnaderna för invalidpensioner.
– Överraskande få av de största arbetsgivarna anser att avgiftsklassmodellen inte alls påverkar rekryteringen, kommenterar Liukko och Polvinen.
Dessutom kritiserar en del företag modellen för att vara invecklad. Ca en tredjedel av de stora arbetsgivarna upplevde att modellen är ganska svårbegriplig. Speciellt kritiska var företagen till att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka förebyggandet av invalidpensionsfall.
Vad är avgiftsklassmodellen?
Kostnader för invalidpensioner fördelas på stora arbetsgivare på basis av invalidpensioner som beviljats deras anställda. Detta sätt att finansiera pensionerna kallas avgiftsklassmodellen för invalidpensioner. Ju större arbetsgivare det handlar om, desto mer påverkas invalidpensionsavgiften av kostnader för företagets egna anställda som blir invalidpensionerade. Syftet med modellen är att sporra arbetsgivarna att förebygga arbetsoförmåga.
Avgiftsklassmodellen gäller arbetsgivare med en lönesumma på ca 2 miljoner euro eller mer om året. Avgiften för arbetsgivare med en lönesumma på mer än ca 30 miljoner euro påverkas fullt ut av avgiftsklassen. Den genomsnittliga invalidpensionsavgiften varierar årligen. År 2015 var invalidpensionsavgiften i genomsnitt ca 0,8 procent av lönesumman. Störst är avgifterna inom transport, byggande och industri. År 2015 betalade finländska storföretag sammanlagt ca 263 miljoner euro i invalidpensionsavgifter.
Små arbetsgivare omfattas inte av avgiftsklassmodellen, utan betalar en solidarisk standardavgift som grundar sig på den genomsnittliga invalidpensionsrisken.
Enkäten skickades till fler än 2 700 arbetsgivaren inom den privata sektorn i Finland. Av dem var 1 700 stora ar-betsgivare. Enkäten besvarades av 754 arbetsgivare. Arbetsgivare med färre än fem anställda inkluderades inte i enkäten.
Närmare:
Specialforskare Jyri Liukko, tfn 029 411 2154, jyri.liukko(a)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Linkit
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme