Avsevärd förändring av arbetsbilden och kompetensbehoven bland anställda inom servicebranscherna
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 27.4.2023
Arbetet inom servicebranscherna har förändrats kraftigt under de exceptionella åren på 2020-talet. De största orsakerna till förändringarna är förändringar av priser på, efterfrågan och utbudet av tjänster, som accelererat till följd av Covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och den tidigare avregleringen av öppettider. Dessa förändringar är en utmaning för arbetshälsan, kompetensen och arbetets produktivitet samt för stödjandet av dessa med hjälp av hälsofrämjande ledarskap.
– Olika sektorer inom servicebranscherna har drabbats av brist på arbetskraft. För att trygga arbetskraften inom de privata servicebranscherna krävs att välbefinnandet och kompetensen hos dagens anställa säkerställs och att nyanställda rekryteras och får introduktion i arbetet, konstaterar Jarno Turunen, senior expert på Arbetshälsoinstitutet.
Det gäller inte en liten grupp: de privata servicebranscherna sysselsätter uppskattningsvis mer än 400 000 personer i Finland. Enkätmaterialet som samlades in 2022 ger en bild av arbetshälsan, kompetensen, arbetsgemenskapernas verksamhet, ledarskap och upplevda förändringar ur de anställdas perspektiv som arbetar inom de privata servicebranscherna. På enkäten svarade 3 662 anställda inom servicebranschen som är medlemmar i Servicfacket PAM rf.
Arbetet och kompetensen har diversifierats, men bristen på uppskattning är det många som grämer sig över.
Nästan tre fjärdedelar av respondenterna berörs åtminstone till en del av att arbetsuppgifterna blivit mer mångskiftande en tidigare. Inom handeln upplever mer än var tionde att arbetet har blivit mycket diversifierat. Trots diversifieringen av arbetsuppgifterna och oberoende av bransch anser bara cirka hälften att deras kompetens uppskattas på arbetsplatserna.
– Det faktum att arbetet diversifierats medför även positiva följder för kompetensen, berättar specialforskare Sara Lindström på Arbetshälsoinstitutet.
Kompetensen och yrkeskunskapen bland dem vars arbetsuppgifter diversifierats värdesätts mer än tidigare jämfört med dem vars arbetsuppgifter inte diversifierats. De upplever också att de behärskar de färdigheter som behövs i arbetet bättre än de vars arbetsuppgifter inte har blivit mer mångskiftande.
Insatser krävs inom digitala kunskaper och kunskaper om återhämtnin
De anställdas tilltro på sina egna digitala färdigheter är hög. Till och med tre av fyra respondenter litar rätt bra på sina kunskaper i användningen avdigitala verktyg. Däremot finns det utrymme för
förbättring av kunskaperna om återhämtning: bara cirka hälften anser att de har tillräckliga kunskaper om återhämtning.
De vanligaste metoderna som de anställda utnyttjat för inlärning på arbetsplatserna under de senaste åren är: arbeta tillsammans (40–53 %), använda internet i syfte att lösa problem (39–50 %), delta i lokala kurser (30–43 %) och använda sig av föreskrifterna på arbetsplatsen (26–41 %).
– Metoderna för att utveckla kompetensen utnyttjas rätt mångsidigt på arbetsplatserna, men dessa borde utökas ännu mer, och det är viktigt att utvecklandet av kompetensen sköts om. På en arbetsmarknad som lider av brist på arbetskraft är det viktigt att upprätthålla, stödja och utveckla den nuvarande arbetskraftens arbetsförmåga. Tecken som signalerar om en försämrad arbetsförmåga ska åtgärdas i ett tidigt skede.
Forskningsprojekt: Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna
- Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet inom ramen för projektet Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna.
- Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet, Servicefacket PAM rf, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf, Fastighetsarbetsgivarna rf och fyra företag som deltog i undersökningen.
- Enkätmaterialet som har publicerats i tjänsten Arbetslivskunskap samlades in i maj 2022.
- Enkäten besvarades av 3 662 medlemmar i Servicefacket (PAM) vilka arbetade inom handel, turism- och restaurangbranschen, fastighetstjänster, bevakning eller andra privata servicebranscher.
Bekanta dig med materialet
- Materialsidan
- Analyssidan
- Materialet och analysen finns på finska, svenska och engelska.
Ytterligare information
- Sara Lindström, specialforskare, Sara.Lindstrom@ttl.fi, +358 30 474 240
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Työterveyslaitokselle neljä merkittävää tutkimushanketta työelämän muutoksen ja johtamisen teemoista3.10.2025 09:00:00 EEST | Uutinen
Työterveyslaitoksen uudet tutkimushankkeet pureutuvat työelämän ajankohtaisiin haasteisiin: miten vastata hoivatyön kriisiin, vahvistaa hybridityön yhteisöllisyyttä, puuttua työpaikkojen hankaliin tilanteisiin ja johtaa tekoälymuutosta kestävästi. Hankkeita rahoittavat Business Finland, Strategisen tutkimuksen neuvosto STN ja Suomen Akatemia.
Avsikterna att säga upp sig har minskat och det finns positiva tecken i utvecklingen av arbetshälsan1.10.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det har skett fler positiva än negativa förändringar i finländarnas arbetshälsa och arbetsattityder under de senaste två åren. Avsikterna att säga upp sig har minskat, liksom den allmänna ensamheten. Arbetsengagemanget har stärkts. Utbrändhetssymtomen har förblivit på samma nivå under hela 2020-talet, berättar den senaste Hur mår Finland?-undersökningen.
Irtisanoutumisaikeet ovat vähentyneet ja työhyvinvoinnin kehittymisessä myönteisiä merkkejä1.10.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisten työhyvinvoinnissa ja työasenteissa on tapahtunut enemmän myönteisiä kuin kielteisiä muutoksia viimeisen kahden vuoden aikana. Irtisanoutumisaikeet ovat vähentyneet, samoin yleinen yksinäisyys. Työn imu on vahvistunut. Työuupumusoireilu on pysynyt samalla tasolla koko 2020-luvun, kertoo tuorein Miten Suomi voi? -tutkimus.
Intentions to resign have decreased, and there are positive signs in the development of well-being at work1.10.2025 06:00:00 EEST | Press release
The past two years have seen more positive than negative changes in Finns’ well-being at work and attitudes towards work. Intentions to resign have decreased, as has general loneliness. Work engagement has increased. Burnout symptoms have remained at the same level throughout the 2020s, according to the latest How is Finland doing? study.
I expertarbete svallar arbetet ofta över – största arbetspressen inom undervisningsbranschen29.9.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt en färsk undersökning är arbetsbördan i expertarbete ofta för stor och arbetet omfattar uppgifter som inte ingår i den egna arbetsbeskrivningen. Arbetet kan vara i tankarna i skadlig grad även på fritiden. Essentialisering hjälper till att avgränsa arbetet, hitta arbetets kärna och minska belastningen. Som stöd behövs också förändringar på organisationsnivå.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum