Avsevärd förändring av arbetsbilden och kompetensbehoven bland anställda inom servicebranscherna
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 27.4.2023
Arbetet inom servicebranscherna har förändrats kraftigt under de exceptionella åren på 2020-talet. De största orsakerna till förändringarna är förändringar av priser på, efterfrågan och utbudet av tjänster, som accelererat till följd av Covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och den tidigare avregleringen av öppettider. Dessa förändringar är en utmaning för arbetshälsan, kompetensen och arbetets produktivitet samt för stödjandet av dessa med hjälp av hälsofrämjande ledarskap.
– Olika sektorer inom servicebranscherna har drabbats av brist på arbetskraft. För att trygga arbetskraften inom de privata servicebranscherna krävs att välbefinnandet och kompetensen hos dagens anställa säkerställs och att nyanställda rekryteras och får introduktion i arbetet, konstaterar Jarno Turunen, senior expert på Arbetshälsoinstitutet.
Det gäller inte en liten grupp: de privata servicebranscherna sysselsätter uppskattningsvis mer än 400 000 personer i Finland. Enkätmaterialet som samlades in 2022 ger en bild av arbetshälsan, kompetensen, arbetsgemenskapernas verksamhet, ledarskap och upplevda förändringar ur de anställdas perspektiv som arbetar inom de privata servicebranscherna. På enkäten svarade 3 662 anställda inom servicebranschen som är medlemmar i Servicfacket PAM rf.
Arbetet och kompetensen har diversifierats, men bristen på uppskattning är det många som grämer sig över.
Nästan tre fjärdedelar av respondenterna berörs åtminstone till en del av att arbetsuppgifterna blivit mer mångskiftande en tidigare. Inom handeln upplever mer än var tionde att arbetet har blivit mycket diversifierat. Trots diversifieringen av arbetsuppgifterna och oberoende av bransch anser bara cirka hälften att deras kompetens uppskattas på arbetsplatserna.
– Det faktum att arbetet diversifierats medför även positiva följder för kompetensen, berättar specialforskare Sara Lindström på Arbetshälsoinstitutet.
Kompetensen och yrkeskunskapen bland dem vars arbetsuppgifter diversifierats värdesätts mer än tidigare jämfört med dem vars arbetsuppgifter inte diversifierats. De upplever också att de behärskar de färdigheter som behövs i arbetet bättre än de vars arbetsuppgifter inte har blivit mer mångskiftande.
Insatser krävs inom digitala kunskaper och kunskaper om återhämtnin
De anställdas tilltro på sina egna digitala färdigheter är hög. Till och med tre av fyra respondenter litar rätt bra på sina kunskaper i användningen avdigitala verktyg. Däremot finns det utrymme för
förbättring av kunskaperna om återhämtning: bara cirka hälften anser att de har tillräckliga kunskaper om återhämtning.
De vanligaste metoderna som de anställda utnyttjat för inlärning på arbetsplatserna under de senaste åren är: arbeta tillsammans (40–53 %), använda internet i syfte att lösa problem (39–50 %), delta i lokala kurser (30–43 %) och använda sig av föreskrifterna på arbetsplatsen (26–41 %).
– Metoderna för att utveckla kompetensen utnyttjas rätt mångsidigt på arbetsplatserna, men dessa borde utökas ännu mer, och det är viktigt att utvecklandet av kompetensen sköts om. På en arbetsmarknad som lider av brist på arbetskraft är det viktigt att upprätthålla, stödja och utveckla den nuvarande arbetskraftens arbetsförmåga. Tecken som signalerar om en försämrad arbetsförmåga ska åtgärdas i ett tidigt skede.
Forskningsprojekt: Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna
- Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet inom ramen för projektet Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna.
- Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet, Servicefacket PAM rf, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf, Fastighetsarbetsgivarna rf och fyra företag som deltog i undersökningen.
- Enkätmaterialet som har publicerats i tjänsten Arbetslivskunskap samlades in i maj 2022.
- Enkäten besvarades av 3 662 medlemmar i Servicefacket (PAM) vilka arbetade inom handel, turism- och restaurangbranschen, fastighetstjänster, bevakning eller andra privata servicebranscher.
Bekanta dig med materialet
- Materialsidan
- Analyssidan
- Materialet och analysen finns på finska, svenska och engelska.
Ytterligare information
- Sara Lindström, specialforskare, Sara.Lindstrom@ttl.fi, +358 30 474 240
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Työterveyslaitoksen tutkimuskatsaus: toukokuu 20257.5.2025 09:00:00 EEST | Uutinen
Tässä tutkimuskatsauksessa on esitelty tiiviisti kuusi tuoreinta tutkimusta Työterveyslaitoksen tutkijoilta. Niissä on tarkasteltu esimerkiksi työmatkaliikuntaa, museotyön riskejä ja sitä, miten tukea työttömien työnhakijoiden työllistymistä. Tutkimuskatsauksen avulla pääset nopeasti ajan tasalle tuoreista tutkimusjulkaisuista.
Tiedotepohja_ruotsi7.5.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Tähän tulee tiivistelmä ydinsisällöistä.
Pelastusalan työhyvinvointi on kehittynyt myönteisesti, mutta harva uskoo jatkavansa eläkeikään7.5.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Pelastustoimen työhyvinvoinnin tuore tilannekuva kertoo, että työhyvinvointi on kehittynyt yleisesti myönteiseen suuntaan. Eri ammattien välillä on kuitenkin suuria eroja. Alan yhteisiksi kehittämiskohteiksi nousevat esihenkilöiden jaksaminen, epäasiallisen kohtelun ehkäisy sekä luottamuksen ja vuorovaikutuksen vahvistaminen. Alan veto- ja pitovoiman varmistamiseksi työhyvinvoinnin kehittäminen kaipaa valtakunnallisella tasolla yhteisiä linjauksia.
Tiedotepohja in English7.5.2025 06:00:00 EEST | Press release
Tähän tiivistelmä ydinasioista.
MEDIAKUTSU 20.5.2025 KLO 14.30: Suomi tarvitsee työpaikkoja parantamaan turvallisuutta ja resilienssiä6.5.2025 10:15:00 EEST | Kutsu
Kokonaisturvallisuuden, resilienssin ja varautumisen tarve kasvaa. Tervetuloa kuulemaan Työterveyslaitoksen asiantuntijoiden näkemyksiä siitä, miten työpaikat voivat ottaa nykyistä enemmän vastuuta turvallisuudesta ja parantaa samalla yhteiskunnallista varautumista. Median edustajat voivat osallistua infoon etäyhteyksin ja paikan päällä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum