Blågrönalgsläget har förblivit tämligen stabilt i sjöar och havsområden
7.7.2022 14:38:25 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande

SYKE följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd
Den riksomfattande alguppföljningen genomförs som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), kommunernas miljö- och hälsomyndigheter och Finlands miljöcentral (SYKE). Även Finlands Rotary-medlemmar deltar aktivt i den riksomfattande blågrönalguppföljningen.
Information om blågrönalgsläget i öppna havsområden förmedlas huvudsakligen via satellitobservationer men även via Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, den automatiska bildgivande utrustningen vid atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg (MS Finnmaid och MS Silja Serenade) som utrustats med mätanordningen Alg@line. För de öppna havsområdenas del utarbetas algmattornas driftprognoser i samarbete med Meteorologiska institutets sjöservice.
Alguppföljningen baserar sig på observationer av blågrönalgförekomster som stigit till ytvattnet, och dess syfte är att ge en allmän bild av blågrönalgsläget i olika vattendrag. Uppföljningen omfattar cirka 400 permanenta observationsplatser runt om i landet i insjöar och längs med kusten samt i skärgården.
SYKE informerar om det allmänna nationella blågrönalgsläget på torsdagar varje vecka från början av juni till slutet av augusti. De veckovisa översikterna över algläget i anslutning till den riksomfattande alguppföljningen inleddes år 1998.
Hälsoskador kan uppkomma av ett flertal föreningar som blågrönalgerna producerar
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) kan blågrönalgförekomster orsaka hälsoproblem. Blågrönalgerna producerar ett flertal olika föreningar som kan orsaka symtom. En del av blågrönalgerna kan producera lever- eller nervgifter, men en stor del av symtomen som uppträder hos personer som badar i vattnet kan också bero på andra föreningar.
Framför allt små barn och sällskapsdjur bör hållas borta från vatten som innehåller blågrönalger. Vatten med blågrönalger ska inte heller användas för att kasta bad, tvätta sig eller vattna. Vid misstänkt förgiftning, uppsök läkare eller ta djuret till en veterinär. Giftinformationscentralen ger vid behov närmare anvisningar.
Kommunernas hälsoskyddsmyndigheter följer upp blågrönalgsläget på badstränder.
Meddela dina blågrönalgobservationer i Insjö-havswikin
På Insjö-havswikin, som administreras av Finlands miljöcentral, kan du grunda din egen observationsplats och registrera blågrönalgobservationer eller göra enskilda observationer när du rör dig vid vattendrag. Observationerna kan lämnas i appen Havaintolähetti som också fungerar i smarttelefoner. Anmälda observationer syns på den riksomfattande kartan över algläget och stöder bedömningen av det riksomfattande blågrönalgsläget. Även observationer av att blågrönalger inte förekommer är viktiga.
Insjö-havswikin är en webbtjänst som tillhandahålls i samarbete mellan myndigheterna och medborgarna. I tjänsten ingår grundläggande uppgifter om alla insjöar och olika delar av Östersjön som överskrider en hektar. Användarna kan bland annat dela bilder och andra observationer i tjänsten.
Kommunerna och städerna följer upp blågrönalgsläget på badstränderna, så det lönar sig att meddela rikliga förekomster av blågrönalger till kommunens hälsoskyddsmyndigheter.
Blågrönalgobservationer även i tjänsterna Itämeri.fi och vesi.fi
Kartorna över blågrönalger som visas i tjänsterna Östersjön.fi och Vesi.fi sammanför blågrönalgobservationerna som anmälts i Insjö-havswikin, blågrönalgsobservationerna på Helsingfors stads badstränder och blågrönalgsobservationerna som baserar sig på SYKEs satellittolkningar under de senaste tre dagarna.
Så här känner du igen blågrönalger
En liten mängd blågrönalger ser i vattnet ut som gröna eller gulaktiga partiklar. Smala ränder av alger kan flyta in till stranden. En riklig mängd blågröna alger bildar vid lugnt väder grön- eller gulaktiga algmattor som anhopas i strandvattnet. På våren kan gulaktigt pollen från barrträd också finnas i vattnet. Pollen förekommer till skillnad från blågröna alger förutom på vattenytan också på till exempel bryggor eller trädgårdsmöbler.
Om algmassan löser upp sig i korn i vattnet när du rör den med en pinne är det frågan om blågröna alger. Om algerna fastnar vid pinnen är det fråga om något annat än blågröna alger. I ett vattenkärl stiger blågrönalgerna till ytan som grönaktiga korn inom ungefär en timme
Bedömning av risken för algblomning
I havsområden är risken för blågrönalgblomningar betydande under sommaren (pressmeddelande 2.6.2022, SYKE)
Riksomfattande information om algblomning
- Algsituationen (leväseuranta, Järvi-meriwiki)
- Algobservationeri (Itämeri.fi)
- Havaintolähetti (på finska)
Satellitobservationer
Mer information
(Telefon 13.00 - 15.00)
Insjöarna
- Specialforskare Kristiina Vuorio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 757, fornamn.efternamn@syke.fi (till 8.7.)
- Enhetschef Satu Maaria Karjalainen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 262, fornamn.efternamn@syke.fi (från 11.7.)
Havsområdet
Blågrönalgobservationer vid kusten
- Praktikant Jonna Kangas, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 252 267, fornamn.efternamn@syke.fi (till 8.7.)
- Forskare Teresa Camarena, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 295 251 093, fornamn.efternamn@syke.fi (till 8.7., kontakter på engelska)
- Doktorand Danielle Bansfield, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 934, fornamn.efternamn@syke.fi (från 11.7.)
Blågrönalgobservationer på öppna havet
- Eotuki@syke.fi
- Ledande forskare Jenni Attila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 078, fornamn.efternamn@syke.fi (till 8.7.)
- Forskare Hanna Alasalmi, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 064, fornamn.efternamn@syke.fi (från 11.7.)
Östersjöns tillstånd
- Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi
Kommunikation
- Kommunikationspraktikant Vilma Ruponen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 039, fornamn.efternamn@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Mediapalvelu Suomen ympäristökeskuksessa
Suomen ympäristökeskuksen mediapalvelu välittää tietoa ympäristökeskuksessa tehtävästä tutkimuksesta, auttaa toimittajia löytämään asiantuntijoita haastateltaviksi ja tarjoaa valokuvia median käyttöön.
Yhteydenottoihin vastaavat viestintäasiantuntijat. Palvelemme arkisin klo 9-16.
Bilder

Om
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Viikkokatsaus 30.3–2.4.202626.3.2026 13:34:03 EET | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Torkan fortsätter vara utmanande – många sjöar och grundvattennivåer är låga26.3.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Grundvattennivåerna ligger under det normala i stora delar av landet, med undantag för Lappland. Situationen har förvärrats av en ovanligt snöfattig vinter, långa köldperioder, en tidig vår samt en långvarig torka särskilt i östra Finland. Enligt prognosen kommer de stora sjöarna i östra Finland att förbli låga även i år. Vårens och sommarens torka kan påverka tillgången på vatten, jordbrukets skördar, risken för skogsbränder, vattentransport, rekreationsanvändningen av vattendrag samt energiproduktion. Nederbörden under våren avgör vilka effekter torkan slutligen kommer att ha.
Kuivuustilanne jatkuu haastavana – monet järvet ja pohjavedet matalalla26.3.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Pohjavesien pinnat ovat tavanomaista matalammalla useilla alueilla Lappia lukuun ottamatta. Tilannetta ovat pahentaneet poikkeuksellisen vähäluminen talvi, pitkät pakkasjaksot, aikainen kevät sekä erityisesti Itä-Suomessa pitkään jatkunut kuivuustilanne. Ennusteen mukaan Itä-Suomen suuret järvet pysyvät tänäkin vuonna matalalla. Kevään ja kesän kuivuus voi vaikuttaa talousveden riittävyyteen, maatalouden satoihin, maastopaloihin, vesiliikenteeseen, vesistöjen virkistyskäyttöön ja energiantuotantoon. Kevään sademäärät vaikuttavat lopullisen kuivuustilanteen kehittymiseen.
Muovi ei kuulu maaperään vaan kiertoon – puutarhurin muovivalinnat näkyvät maaperässä pitkään24.3.2026 07:30:00 EET | Tiedote
Muovi on vakiinnuttanut paikkansa paitsi kodeissa myös kotipuutarhoissa: ruukuissa, katteissa, sidontanaruissa ja multapusseissa. Oikein käytettynä se kestää ja kiertää. Maaperään päätyessään muovi ei kuitenkaan katoa, vaan pilkkoutuu mikromuoviksi, joka voi säilyä ympäristössä pitkään.
Tutkijat: Suomessa ei tunnisteta energiaköyhyyttä23.3.2026 07:03:50 EET | Tiedote
Suomalaisista kotitalouksista noin 7–15 prosenttia on energiaköyhiä, mikä suurimmillaan tarkoittaa noin 300 000 kotia. Aalto-yliopiston ja Suomen ympäristökeskuksen tuoreen tutkimuksen mukaan energiaköyhyys liittyy muun muassa lämmitysmuotoon, asuinpaikkaan, työmarkkinatilanteeseen, perhekokoon ja sukupuoleen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
