Bolåneriskerna har ökat under coronapandemin
Finlands ekonomi har tagit mindre skada av coronapandemin än väntat, och pandemin har inte rubbat det finländska finanssystemets funktionsförmåga. Kraftig penning- och finanspolitisk stimulans, bankernas flexibla återbetalningsvillkor, direkta företagsstöd och lättnader i makrotillsynskrav och övriga regler för banker har hjälpt hushåll och företag.
Den långvariga ökningen i hushållens skuldsättning riskerar dock att försvaga Finlands förmåga att klara framtida ekonomiska kriser. Bostadsutlåningen har tagit fart sedan sommaren 2020 och ökat hushållens sammantagna skuldbörda.
Långa bostadslån lyfts i dag mer än någonsin tidigare och av nya bostadslån beviljas en allt större del människor med stora skulder i förhållande till sina inkomster. Den genomsnittliga storleken av nya bostadslån har också ökat. ”Finländarnas växande skuldsättning och särskilt den allt vanligare förekomsten av långa bostadslån är oroväckande med tanke på den finansiella stabiliteten”, säger vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
Riskerna med hushållens höga skuldsättning bör minskas genom att införa ett inkomstrelaterat skuldkvotstak och begränsa den maximala löptiden för nya bostadslån. ”Den fortsatta ökningen av hushållens skuldsättning och de lindrigare villkoren för nya bostadslån ökar behovet av nya makrotillsynsverktyg. Ett skuldkvotstak bör omedelbart införas och löptiden för nya bostadslån begränsas för att hejda uppluckringen av lånevillkoren”, framhåller vice ordförande Marja Nykänen. ”De nya makrotillsynsverktygen bör inriktas på såväl bankernas som andra långivares krediter.”
Bostadsbolagslånens andel av hushållsskulden har fortsatt att stiga. ”Bostadsbolagslånen kan fördunkla bostadsköparnas uppfattning om de totala boendeutgifterna och locka dem till att köpa bostäder som är för dyra i förhållande till deras förmåga att betala skulder och bolagsvederlag”, förtydligar Marja Nykänen. Begränsningar av bostadsbolagslånens maximala andel och löptid skulle motverka beviljandet av de största bostadsbolagslånen. Det är viktigt att liknande regler tillämpas på bostadsbolagslån som upptas för köp av bostad som på bostadslån.
De finländska bankernas lönsamhet ökade 2020 trots pandemin. Reformerna av bankregelverket under de senaste åren har stärkt bankernas kapitaltäckning betydligt runt om i världen. ”De finländska bankerna är kapitalstarka och har kunnat upprätthålla utlåningen till företag och hushåll under coronapandemin”, säger Marja Nykänen.
Bankerna i Finland är exponerade för risker på den nordiska bostadsmarknaden. Lugnet på den nordiska bostadsmarknaden till följd av pandemin blev kortvarigt. Stigande bostadspriser förstärker obalanserna på bostadsmarknaden, framför allt i Sverige och Norge.
Förlusterna på företagskrediter har hittills ökat mindre än beräknat. Det är dock skäl att skapa beredskap för stigande kreditförluster, eftersom de uppkommer med eftersläpning också efter den svåraste krisfasen. ”Vi har ännu inte sett alla konsekvenserna av coronapandemin för banker och företag”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen.
- Presentation 4.5.2021, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum