Bolåneriskerna har ökat under coronapandemin
4.5.2021 11:00:00 EEST | Suomen Pankki | Pressmeddelande
Finlands ekonomi har tagit mindre skada av coronapandemin än väntat, och pandemin har inte rubbat det finländska finanssystemets funktionsförmåga. Kraftig penning- och finanspolitisk stimulans, bankernas flexibla återbetalningsvillkor, direkta företagsstöd och lättnader i makrotillsynskrav och övriga regler för banker har hjälpt hushåll och företag.
Den långvariga ökningen i hushållens skuldsättning riskerar dock att försvaga Finlands förmåga att klara framtida ekonomiska kriser. Bostadsutlåningen har tagit fart sedan sommaren 2020 och ökat hushållens sammantagna skuldbörda.
Långa bostadslån lyfts i dag mer än någonsin tidigare och av nya bostadslån beviljas en allt större del människor med stora skulder i förhållande till sina inkomster. Den genomsnittliga storleken av nya bostadslån har också ökat. ”Finländarnas växande skuldsättning och särskilt den allt vanligare förekomsten av långa bostadslån är oroväckande med tanke på den finansiella stabiliteten”, säger vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
Riskerna med hushållens höga skuldsättning bör minskas genom att införa ett inkomstrelaterat skuldkvotstak och begränsa den maximala löptiden för nya bostadslån. ”Den fortsatta ökningen av hushållens skuldsättning och de lindrigare villkoren för nya bostadslån ökar behovet av nya makrotillsynsverktyg. Ett skuldkvotstak bör omedelbart införas och löptiden för nya bostadslån begränsas för att hejda uppluckringen av lånevillkoren”, framhåller vice ordförande Marja Nykänen. ”De nya makrotillsynsverktygen bör inriktas på såväl bankernas som andra långivares krediter.”
Bostadsbolagslånens andel av hushållsskulden har fortsatt att stiga. ”Bostadsbolagslånen kan fördunkla bostadsköparnas uppfattning om de totala boendeutgifterna och locka dem till att köpa bostäder som är för dyra i förhållande till deras förmåga att betala skulder och bolagsvederlag”, förtydligar Marja Nykänen. Begränsningar av bostadsbolagslånens maximala andel och löptid skulle motverka beviljandet av de största bostadsbolagslånen. Det är viktigt att liknande regler tillämpas på bostadsbolagslån som upptas för köp av bostad som på bostadslån.
De finländska bankernas lönsamhet ökade 2020 trots pandemin. Reformerna av bankregelverket under de senaste åren har stärkt bankernas kapitaltäckning betydligt runt om i världen. ”De finländska bankerna är kapitalstarka och har kunnat upprätthålla utlåningen till företag och hushåll under coronapandemin”, säger Marja Nykänen.
Bankerna i Finland är exponerade för risker på den nordiska bostadsmarknaden. Lugnet på den nordiska bostadsmarknaden till följd av pandemin blev kortvarigt. Stigande bostadspriser förstärker obalanserna på bostadsmarknaden, framför allt i Sverige och Norge.
Förlusterna på företagskrediter har hittills ökat mindre än beräknat. Det är dock skäl att skapa beredskap för stigande kreditförluster, eftersom de uppkommer med eftersläpning också efter den svåraste krisfasen. ”Vi har ännu inte sett alla konsekvenserna av coronapandemin för banker och företag”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen.
- Presentation 4.5.2021, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
I december 2025 hade hushållen nästan lika mycket banklån som ett år tidigare30.1.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Beloppet av de finländska hushållens sammanlagda utestående banklån var nästan oförändrat från året innan och uppgick till 140,9 miljarder euro i december 2025. Det förekommer emellertid skillnader i utvecklingen av utbetalningarna av lån för olika ändamål.
Kotitalouksilla oli joulukuussa 2025 pankkilainaa lähes saman verran kuin vuosi sitten30.1.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten kotitalouksien yhteenlaskettu pankkilainakanta pysyi lähes muuttumattomana vuodentakaisesta; se oli 140,9 mrd. euroa joulukuussa 2025. Eri käyttötarkoituksiin otettujen lainamäärien kehityksessä on kuitenkin eroja.
Household bank loans almost unchanged year-on-year in December 202530.1.2026 10:00:00 EET | Press release
Finnish households’ aggregate stock of bank loans remained almost unchanged from a year earlier, at EUR 140.9 billion in December 2025. However, developments in loan volumes by different purposes vary.
Internationella valutafonden ger ut en landrapport om Finlands ekonomi19.1.2026 10:10:00 EET | Nyheter
Internationella valutafonden (IMF) har slutfört sin årliga utvärdering av det ekonomiska läget och de ekonomiska utsikterna för Finland. Utvärderingen grundar sig på diskussioner som IMF:s delegation i oktober-november 2025 förde i Finland med myndigheter, forskningsinstitut, privata finansinstitut, arbetsmarknadsparter och andra instanser. Den nu utgivna rapporten representerar IMF:s experters bedömningar och åsikter och den godkändes av IMF:s direktion den 9 januari 2026.
Kansainvälinen valuuttarahasto julkaisee maaraportin Suomen taloudesta19.1.2026 10:10:00 EET | Uutinen
Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF) on saanut päätökseen vuosittaisen arvionsa Suomen talouden tilasta ja näkymistä. Arvio perustuu keskusteluihin, joita Suomessa loka-marraskuussa 2025 vieraillut IMF:n asiantuntijaryhmä kävi viranomaisten, tutkimuslaitosten, yksityisten rahoituslaitosten, työmarkkinaosapuolten ja muiden tahojen kanssa. Nyt julkaistu raportti edustaa IMF:n asiantuntijoiden arvioita ja näkemyksiä, ja se hyväksyttiin IMF:n johtokunnassa 9.1.2026.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
