Brexit gjorde nordiska Londonbor till invandrare
– Brexit drar effektivt undan mattan för känslan av att jag är en del av det brittiska samhället och hör hemma här. Brexit har gjort det klart för nordbor att de är invandrare, vilket de inte tidigare har sett sig själva som, säger sociologen Saara Koikkalainen.
Saara Koikkalainen som är forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har forskat i hur nordbor bosatta i London reagerat på brexit. Hon har gjort det genom en webbenkät och genom att intervjua nordbor om hur brexit påverkat deras liv och hur de ser på sin framtid.
Omkring 92.000 nordbor bor Storbritannien. Som migranter är de en osynlig och priviligierad grupp – de smälter i regel in i massan rent utseendemässigt, de har goda språkkunskaper, deras ställning på arbetsmarknaden är stark och de stöter sällan på direkt diskriminering. Men känslan i landet har ändrats i och med brexit.
”Jag har inte blivit diskriminerad, men har känt mig mindre välkommen efter omröstningen.” (svensk kvinna, ålder 40-44)
I och med brexit har många nordbor börjat inse hur det kan kännas att vara en afrikansk eller polsk invandrare som ofta stöter på rasism i sin vardag, säger Koikkalainen. Vissa har också börjat censurera sig själva och undviker till exempel att tala sitt modersmål i bussen eller tåget.
– Många har upplevt sig vara en del av den brittiska kulturkretsen. De har till exempel tittat på brittiska tv-program och lyssnat på brittisk musik sedan barnsben. Vissa av dem har bott i Storbritannien i tiotals år, och nu drar man plötsligt upp en sådan här skiljemur och många har insett att de trots allt inte är så välkomna.
“Brexit har fått mig att känna mig mycket ovälkommen på ett personligt plan och besviken på det hemland jag valt. Nu efter att det har gått en tid inser jag att jag har bättre förståelse för vad utomeuropeiska invandrare upplever i Europa.” (finländsk kvinna, ålder 35-39)
Koikkalainen säger att många britter föreställer sig att de genom att rösta för brexit röstat emot en migrationsvåg av det oönskade slaget – mot dem som anses utnyttja systemet, som anses stjäla jobben eller som helt enkelt inte anpassar sig. Det de inte insett är att de också röstat mot de önskade migranterna.
– Det kan hända att du är gift med en britt och dina svärföräldrar har röstat för brexit. Det känns väldigt olustigt när ens egna familjemedlemmar inte inser att det här gäller dig personligen, säger Koikkalainen.
”Efter brexitomröstningen började jag få flera otrevliga kommentarer på gatan när folk begrep att jag är utlänning. På min arbetsplats sade chefen att ‘Storbritannien inte kan ta emot flera invandrare, vi har fullt’, men flikade snabbt in att jag är välkommen att stanna.”
(finländsk kvinna, ålder 20-25)
En gemensam nämnare för alla nordbor som bor i Storbritannien är att brexit ökat osäkerheten i deras liv och minskat deras förtroende för det brittiska samhället. Brexit har också tvingat dem till ett slags identitetsarbete. De har blivit tvungna att ställa sig själva frågan om var de vill bo i framtiden och var de känner sig höra hemma.
”Jag kommer antagligen att flytta tillbaka till Norge. Jag har alltid tänkt att jag skulle återvända en dag, och brexit har förmodligen fått mig att fatta ett slutligt beslut. Även om det blir en ‘mjuk brexit’ så har något förändrats för mig. Jag trodde att jag inte måste tillhöra en viss kulturell identitet (eller att jag kunde ha flera), men nu känner jag mig tvingad att välja.” (norsk kvinna, ålder 45-49)
I övrigt är reaktionerna bland nordborna blandade. Vissa är frustrerade över den utdragna processen och orkar inte längre bry sig om vad som händer – de vill bara se ett slut på det hela. Vissa är arga och kämpar emot, vissa deprimerade. Men det finns också en grupp nordbor som bott i landet en längre tid och som är sturska – ”de kan försöka kasta ut mig om de vill”, säger de.
– Alla kanske inte fattar hur stort det här är, eftersom vi har svårt att föreställa oss att vi inte längre skulle ha fri rörlighet och andra förmåner som EU medför. Vi har börjat ta det som en självklarhet att vi inte behöver bry oss om visum, eller teckna dyra sjukförsäkringar, eftersom det europeiska sjukförsäkringssystemet täcker kostnaderna om något händer när du befinner dig i ett annat EU-land, säger Koikkalainen.
Citaten är plockade ur forskningsmaterialet.
Ytterligare information:
Forskardoktor Saara Koikkalainen
Tfn +358 50 5560747
saara.koikkalainen@Helsinki.fi
Nyckelord
Kontakter
Kommunikationsspecialist Petter Gröning
Tfn +358 50 318 5321
petter.groning@Helsinki.fi
Länkar
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum