Eläketurvakeskus (ETK)

Corona påverkade inte benägenheten att ta ut partiell ålderspension i någon större utsträckning

Jaa

De nya partiella ålderspensionernas antal ökade endast litet under undantagsåret. I slutet av året fick 29 000 personer partiell ålderspension. Av dem har en dryg tredjedel minskat på arbete, framgår det av Pensionsskyddscentralens statistik.

När coronapandemin började våren 2020 ökade antalet ansökningar av partiell ålderspension kortvarigt. En annan ansökningstopp märktes i augusti-september, men på årsbasis har pensionens popularitet inte ökat märkbart.

År 2020 inleddes 13 000 nya partiella ålderspensioner, fem procent mer än år 2019.

I slutet av fjolåret fick över 29 000 personer partiell ålderspension, 4 500 mer än år 2019. Ökningen är en följd av höjningen av pensionsåldern och fortsatt arbete efter pensionsåldern. Antalet växer när de partiella ålderspensionerna fortsätter allt längre.

Pensionsskyddscentralens utvecklingschef Jari Kannisto anser att de begynnande pensionernas antal är mindre än förväntat. Orsaken till den måttliga ökningen kan stå att finna i sättet som coronapandemin inverkat på sysselsättningen, vilket varierat för de olika åldrarna.

– De äldre har inte drabbats av arbetslöshet på grund av corona i samma utsträckning som unga vuxna som arbetar inom servicesektorn. Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringarna har rentav stigit en aning under coronaåret. Det kan hända att det är en orsak till att pensionen inte har sökts mer än vanligt för att till exempel bättra på en svag ekonomi, resonerar Kannisto.

Pensionstagarna medelinkomsttagare 

De som väljer partiell ålderspension är oftast löntagare med medelinkomster. Den största delen arbetar inom privata sektorn och fortsätter arbeta efter att pensionen börjat. Över hälften (58 %) av dem som valt pensionen är män.

Nära 90 procent av dem som valt den partiella ålderspensionen tog ut pensionen till 50 procent, och den var då i genomsnitt 810 euro i månaden. Medianen var 720 euro i månaden.

– En klar majoritet av dem som tagit ut partiell ålderspension är vanliga medelinkomsttagare över 60 år som kanhända vill ta det lite lättare de sista åren i arbetslivet, berättar Kannisto.

Utifrån inkomstnivån kan man dra slutsatsen att en dryg tredjedel av dem som fortsatt i arbete har minskat på mängden arbete. Hos resten ändrades inkomstnivån inte eller så steg den åtminstone litet. Kvinnor minskar på arbetet klart oftare än männen.

År 2020 inleddes färre än hundra arbetslivspensioner 

Arbetslivspensionen trädde i kraft i början av år 2018. Under de tre första åren har endast 120 personer fått pensionen, varav 10 är kvinnor.

År 2020 inleddes 73 arbetslivspensioner och de var i genomsnitt nära 2 200 euro i månaden. Vid utgången av året fanns 62 löpande arbetslivspensioner.

Hittills har arbetslivspensionen kunnat pågå bara några månader före ålderspensionen. I framtiden kan arbetslivspensionens popularitet öka när den nedre gränsen för ålderspensionen stiger.

Rapport om den partiella ålderspensionen och arbetslivspensionen, på finska:

Osittainen varhennettu vanhuuseläke ja työuraeläke: uudet eläkelajit 2020

Nya pensionsslag (på webbplatsen Etk.fi)

Räknare för partiell ålderspension på Arbetspension.fi

Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi

Partiell ålderspension

  • infördes i stället för deltidspension vid pensionsreformen år 2017 
  • ger dem som fyllt 61 år en möjlighet att börja ta ut en fjärdedel (25 %) eller hälften (50 %) av sin intjänade pension 
  • minskar pensionen permanent med en förtidsminskning på 0,4 procent per månad 
  • kan också tas ut efter den lägsta pensionsåldern. Om partiell ålderspension börjar först efter den lägsta pensionsåldern, utökas den med en uppskovsförhöjning som är 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp. 
  • omfattas inte av någon kontroll av arbetstiden eller lönen. Pensionstagaren kan arbeta eller vara arbetslös och ta ut pensionen. 

 Arbetslivspension

  • kan beviljas till en minst 63-årig arbetstagare före ålderspensionen 
  • förutsätter minst 38 års yrkesbana i ansträngande och slitsamt arbete 
  • förutsätter ett läkarutlåtande om nedsatt arbetsförmåga 
  • utgörs av pensionstagarens intjänade pension vid den tidpunkt då arbetslivspensionen börjar 
  • betalas tills pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

Avainsanat

Kuvat

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Finländarnas livslängd ökar kanske långsammare än man antagit18.2.2021 06:58:00 EET | Tiedote

Dödlighetsutvecklingen påverkar pensionskalkylernas resultat betydligt. Enligt Eurostats befolkningsprognos krymper skillnaderna i förväntad livslängd mellan EU-länderna på lång sikt. Den förväntade livslängden i Finland väntas öka långsammare än enligt Statistikcentralens prognos. En sådan utveckling skulle medföra att pensionsåldern höjs långsammare och pensionsförmånerna blir bättre än enligt de nationella antagandena.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme