Corona påverkade inte benägenheten att ta ut partiell ålderspension i någon större utsträckning
25.3.2021 07:27:00 EET | Eläketurvakeskus (ETK) | Tiedote

När coronapandemin började våren 2020 ökade antalet ansökningar av partiell ålderspension kortvarigt. En annan ansökningstopp märktes i augusti-september, men på årsbasis har pensionens popularitet inte ökat märkbart.
År 2020 inleddes 13 000 nya partiella ålderspensioner, fem procent mer än år 2019.
I slutet av fjolåret fick över 29 000 personer partiell ålderspension, 4 500 mer än år 2019. Ökningen är en följd av höjningen av pensionsåldern och fortsatt arbete efter pensionsåldern. Antalet växer när de partiella ålderspensionerna fortsätter allt längre.
Pensionsskyddscentralens utvecklingschef Jari Kannisto anser att de begynnande pensionernas antal är mindre än förväntat. Orsaken till den måttliga ökningen kan stå att finna i sättet som coronapandemin inverkat på sysselsättningen, vilket varierat för de olika åldrarna.
– De äldre har inte drabbats av arbetslöshet på grund av corona i samma utsträckning som unga vuxna som arbetar inom servicesektorn. Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringarna har rentav stigit en aning under coronaåret. Det kan hända att det är en orsak till att pensionen inte har sökts mer än vanligt för att till exempel bättra på en svag ekonomi, resonerar Kannisto.
Pensionstagarna medelinkomsttagare
De som väljer partiell ålderspension är oftast löntagare med medelinkomster. Den största delen arbetar inom privata sektorn och fortsätter arbeta efter att pensionen börjat. Över hälften (58 %) av dem som valt pensionen är män.
Nära 90 procent av dem som valt den partiella ålderspensionen tog ut pensionen till 50 procent, och den var då i genomsnitt 810 euro i månaden. Medianen var 720 euro i månaden.
– En klar majoritet av dem som tagit ut partiell ålderspension är vanliga medelinkomsttagare över 60 år som kanhända vill ta det lite lättare de sista åren i arbetslivet, berättar Kannisto.
Utifrån inkomstnivån kan man dra slutsatsen att en dryg tredjedel av dem som fortsatt i arbete har minskat på mängden arbete. Hos resten ändrades inkomstnivån inte eller så steg den åtminstone litet. Kvinnor minskar på arbetet klart oftare än männen.
År 2020 inleddes färre än hundra arbetslivspensioner
Arbetslivspensionen trädde i kraft i början av år 2018. Under de tre första åren har endast 120 personer fått pensionen, varav 10 är kvinnor.
År 2020 inleddes 73 arbetslivspensioner och de var i genomsnitt nära 2 200 euro i månaden. Vid utgången av året fanns 62 löpande arbetslivspensioner.
Hittills har arbetslivspensionen kunnat pågå bara några månader före ålderspensionen. I framtiden kan arbetslivspensionens popularitet öka när den nedre gränsen för ålderspensionen stiger.
Rapport om den partiella ålderspensionen och arbetslivspensionen, på finska:
Osittainen varhennettu vanhuuseläke ja työuraeläke: uudet eläkelajit 2020
Nya pensionsslag (på webbplatsen Etk.fi)
Räknare för partiell ålderspension på Arbetspension.fi
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Partiell ålderspension
- infördes i stället för deltidspension vid pensionsreformen år 2017
- ger dem som fyllt 61 år en möjlighet att börja ta ut en fjärdedel (25 %) eller hälften (50 %) av sin intjänade pension
- minskar pensionen permanent med en förtidsminskning på 0,4 procent per månad
- kan också tas ut efter den lägsta pensionsåldern. Om partiell ålderspension börjar först efter den lägsta pensionsåldern, utökas den med en uppskovsförhöjning som är 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp.
- omfattas inte av någon kontroll av arbetstiden eller lönen. Pensionstagaren kan arbeta eller vara arbetslös och ta ut pensionen.
Arbetslivspension
- kan beviljas till en minst 63-årig arbetstagare före ålderspensionen
- förutsätter minst 38 års yrkesbana i ansträngande och slitsamt arbete
- förutsätter ett läkarutlåtande om nedsatt arbetsförmåga
- utgörs av pensionstagarens intjänade pension vid den tidpunkt då arbetslivspensionen börjar
- betalas tills pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Nästan hälften av unga vuxna sparar med tanke på pensionstiden11.3.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Privat sparande med tanke på tiden som pensionär har blivit vanligare i alla åldersgrupper, men i synnerhet bland unga vuxna. Enligt en ny undersökning av Pensionsskyddscentralen uppgav nästan hälften av 25–34-åringarna att de hade sparat för pensionstiden.
Lähes puolet nuorista aikuisista säästää eläkeaikaa varten11.3.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten on yleistynyt kaikenikäisillä, mutta erityisesti nuorilla aikuisilla. Eläketurvakeskuksen uuden tutkimuksen mukaan vuonna 2024 lähes puolet 25–34-vuotiaista kertoi säästäneensä eläkeaikaa varten.
Pensionsövergångarna senarelagts snabbt - PSC:s Kautto: ”Förändringen stärkt de offentliga finanserna”13.2.2026 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Pensioneringsåldern i Finland har stigit snabbare än målsättningen. I fjol pensionerades finländare med arbetspension i genomsnitt vid 63,2 års ålder. Samtidigt fortsatte sysselsättningsgraden bland äldre att stiga.
Eläkkeelle siirtyminen myöhentynyt nopeasti – ETK:n Kautto: "Muutos vahvistanut julkista taloutta"13.2.2026 09:00:00 EET | Tiedote
Eläkkeellesiirtymisikä on noussut Suomessa tavoiteltua ripeämmin. Viime vuonna suomalaiset jäivät työeläkkeelle keskimäärin 63,2-vuotiaana. Samalla ikääntyneiden työllisyysaste jatkoi nousuaan.
De som pensionerats före 30 års ålder har en kort arbetshistoria – depression vanligaste orsaken till unga vuxnas sjukpension15.1.2026 07:45:00 EET | Pressmeddelande
Största delen av sjukpensionerna för personer under 30 år beror på psykiska sjukdomar. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är de som blivit sjukpensionerade som unga ändå olika på många sätt. Ungefär hälften av dem som blivit pensionerade i 18–29 års ålder inte arbetat alls.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme



