De priviligierade är de mest främlingsfientliga
Resultatet framkommer i en forskning som gjordes bland 18–29-åriga finländare strax inför riksdagsvalet 2015. Forskningen gjordes vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
– Resultatet ifrågasätter sambandet mellan marginalisering och främlingsfientlighet. De som har mest att förlora i samhälleliga omvälvningar har den fientligaste inställningen till andra människor, säger forskardoktor Rasmus Mannerström.
Den här ”eliten” som kunde identifieras i forskningsresultatet bestod av välutbildade, psykiskt välmående personer med höga inkomster. De vill bevara rådande hierarkier – och därmed sin egen starka ställning.
Attityderna mättes två veckor före riksdagsvalet våren 2015 och undersökningen genomfördes som en internetpanel med ett stort antal deltagare. Sett till kön, ålder, utbildning och inkomster var urvalet representativt, men geografiskt sett var stadsborna en aning överrepresenterade i undersökningen.
De sociala värderingarna väger allt tyngre
Såväl i Finland som i övriga västländer har politiska ideologier traditionellt jämförts på den endimensionella höger–vänster-skalan. I den jämförs främst synen på ekonomiska frågor som skatter, marknadsekonomin och inkomstfördelningen.
Men senare års forskning har visat att de sociokulturella värderingarna fått en allt större betydelse i politiken.
– Traditionellt har man antagit att vänstern är liberal och högern konservativ, och det har kanske funnits goda skäl till det för sociala värderingar har inte haft lika stor tyngd i politiken. Men i dagens läge är det uppenbart att man inte kan dra slutsatser om värderingar utifrån ekonomiska synpunkter, eller vice versa, utan de kan gå helt i kors, säger Mannerström.
Mannerströms forskning visade att de sociala värderingarna – framförallt invandringen – definierade och polariserade deltagarnas politiska ideologi i betydligt större utsträckning än de ekonomiska frågorna.
– Det var få som stödde någon form av gyllene medelväg, utan majoriteten av de svarande var antingen starkt för eller emot invandring.
De högerliberala den största gruppen
I forskningen mättes deltagarnas attityder i fråga om inkomstskillnader, sociala förmåner, invandring, miljön och hur mycket vi ska satsa på försvaret. Genom att analysera svaren kunde fyra så kallade attitydprofiler urskiljas: de vänster- och högerliberala, samt de vänster- och högerkonservativa.
Den största ideologiska grupperingen var de högerliberala (44%). De ställde sig positiva till invandring och inkomstskillnader men var negativa till sociala förmåner. I fråga om miljön och försvaret var de neutrala. Den här gruppen hade de mest moderata åsikterna.
Den näst största gruppen var de högerkonservativa (23%) som var positiva till inkomstskillnader och en stark försvarsmakt, medan inställningen till invandring, miljöskydd och sociala förmåner var mycket negativ.
Den tredje största gruppen bildades av de vänsterkonservativa (18%) som delade de högerkonservativas negativa inställning till invandring. Men i motsats till de högerkonservativa var de för sociala förmåner och emot inkomstskillnader. I frågorna om miljön och försvaret var de ganska neutrala.
– Där de vänsterkonservativa känner solidaritet med andra finländare i svag ställning och anser att vi i första hand ska ta hand om finländare hellre än invandrare, fanns det här tänkesättet inte alls bland de högerkonservativa. De är väldigt hierarkiska och känner inte sympati för samhällsgrupper i svagare ställning oberoende av om de är finländare eller inte.
Den minsta gruppen utgjordes av de vänsterliberala (15%) som var mycket positiva till invandring, miljöskydd och sociala förmåner. De motsatte sig inkomstskillnader och stora satsningar på försvaret.
Då man analyserar gruppernas sammansättning närmare visar det sig att en tredjedel av männen placerade sig i den högerkonservativa gruppen, medan endast en av tio män var vänsterliberala. Kvinnorna var å sin sida överrepresenterade i den vänsterliberala gruppen och underrepresenterade i den högerkonservativa gruppen.
Gamla ekonomipartier och nya värdepartier
Då man analyserar forskningsresultaten utifrån deltagarnas partisympatier går det att urskilja en tydlig skillnad mellan de ”gamla” och de ”nya” partierna.
Samlingspartiet, Centern, SDP och Vänsterförbundet urskiljer sig som traditionella ”ekonomipartier” i och med att partiernas anhängare tydligt kunde indelas i höger och vänster i enlighet med partiernas linje i de ekonomiska frågorna. Däremot var partiernas anhängare internt splittrade i fråga om sociala värderingar.
De gröna och Sannfinländarna verkar å sin sida i första hand vara ”värdepartier”, för partiernas anhängare urskiljde sig tydligt som antingen liberala eller konservativa i fråga om värderingar, men var splittrade i de ekonomiska frågorna.
– Det som sannolikt förklarar Sannfinländarnas popularitet är att de som enda parti starkt profilerat sig som ett konservativt men sekulärt parti. Då den politiska debatten fokuserar på sociokulturella frågor kommer Sannfinländarna, men också De gröna, att fortsätta att suga upp väljare från de övriga partierna, säger Mannerström.
Nyckelord
Kontakter
Forskardoktor Rasmus Mannerström, rasmus.mannerstrom@helsinki.fi
Tfn: 050-367 6133
Länkar
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum