Helsingfors universitet

De priviligierade är de mest främlingsfientliga

Dela

Motståndet mot invandring antas ofta vara starkast bland människor i svag ställning, exempelvis fattiga och arbetslösa. Det här antagandet kullkastas av ny forskning som visar att de mest invandringsfientliga tvärtom finns bland de mest privilegierade.

Resultatet framkommer i en forskning som gjordes bland 18–29-åriga finländare strax inför riksdagsvalet 2015. Forskningen gjordes vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Resultatet ifrågasätter sambandet mellan marginalisering och främlingsfientlighet. De som har mest att förlora i samhälleliga omvälvningar har den fientligaste inställningen till andra människor, säger forskardoktor Rasmus Mannerström.

Den här ”eliten” som kunde identifieras i forskningsresultatet bestod av välutbildade, psykiskt välmående personer med höga inkomster. De vill bevara rådande hierarkier – och därmed sin egen starka ställning.

Attityderna mättes två veckor före riksdagsvalet våren 2015 och undersökningen genomfördes som en internetpanel med ett stort antal deltagare. Sett till kön, ålder, utbildning och inkomster var urvalet representativt, men geografiskt sett var stadsborna en aning överrepresenterade i undersökningen.

De sociala värderingarna väger allt tyngre

Såväl i Finland som i övriga västländer har politiska ideologier traditionellt jämförts på den endimensionella höger–vänster-skalan. I den jämförs främst synen på ekonomiska frågor som skatter, marknadsekonomin och inkomstfördelningen.

Men senare års forskning har visat att de sociokulturella värderingarna fått en allt större betydelse i politiken.

– Traditionellt har man antagit att vänstern är liberal och högern konservativ, och det har kanske funnits goda skäl till det för sociala värderingar har inte haft lika stor tyngd i politiken. Men i dagens läge är det uppenbart att man inte kan dra slutsatser om värderingar utifrån ekonomiska synpunkter, eller vice versa, utan de kan gå helt i kors, säger Mannerström.

Mannerströms forskning visade att de sociala värderingarna – framförallt invandringen – definierade och polariserade deltagarnas politiska ideologi i betydligt större utsträckning än de ekonomiska frågorna.

– Det var få som stödde någon form av gyllene medelväg, utan majoriteten av de svarande var antingen starkt för eller emot invandring.

De högerliberala den största gruppen

I forskningen mättes deltagarnas attityder i fråga om inkomstskillnader, sociala förmåner, invandring, miljön och hur mycket vi ska satsa på försvaret. Genom att analysera svaren kunde fyra så kallade attitydprofiler urskiljas: de vänster- och högerliberala, samt de vänster- och högerkonservativa.

Den största ideologiska grupperingen var de högerliberala (44%). De ställde sig positiva till invandring och inkomstskillnader men var negativa till sociala förmåner. I fråga om miljön och försvaret var de neutrala. Den här gruppen hade de mest moderata åsikterna.

Den näst största gruppen var de högerkonservativa (23%) som var positiva till inkomstskillnader och en stark försvarsmakt, medan inställningen till invandring, miljöskydd och sociala förmåner var mycket negativ.

Den tredje största gruppen bildades av de vänsterkonservativa (18%) som delade de högerkonservativas negativa inställning till invandring. Men i motsats till de högerkonservativa var de för sociala förmåner och emot inkomstskillnader. I frågorna om miljön och försvaret var de ganska neutrala.

– Där de vänsterkonservativa känner solidaritet med andra finländare i svag ställning och anser att vi i första hand ska ta hand om finländare hellre än invandrare, fanns det här tänkesättet inte alls bland de högerkonservativa. De är väldigt hierarkiska och känner inte sympati för samhällsgrupper i svagare ställning oberoende av om de är finländare eller inte.

Den minsta gruppen utgjordes av de vänsterliberala (15%) som var mycket positiva till invandring, miljöskydd och sociala förmåner. De motsatte sig inkomstskillnader och stora satsningar på försvaret.

Då man analyserar gruppernas sammansättning närmare visar det sig att en tredjedel av männen placerade sig i den högerkonservativa gruppen, medan endast en av tio män var vänsterliberala. Kvinnorna var å sin sida överrepresenterade i den vänsterliberala gruppen och underrepresenterade i den högerkonservativa gruppen.

Gamla ekonomipartier och nya värdepartier

Då man analyserar forskningsresultaten utifrån deltagarnas partisympatier går det att urskilja en tydlig skillnad mellan de ”gamla” och de ”nya” partierna.

Samlingspartiet, Centern, SDP och Vänsterförbundet urskiljer sig som traditionella ”ekonomipartier” i och med att partiernas anhängare tydligt kunde indelas i höger och vänster i enlighet med partiernas linje i de ekonomiska frågorna. Däremot var partiernas anhängare internt splittrade i fråga om sociala värderingar.

De gröna och Sannfinländarna verkar å sin sida i första hand vara ”värdepartier”, för partiernas anhängare urskiljde sig tydligt som antingen liberala eller konservativa i fråga om värderingar, men var splittrade i de ekonomiska frågorna.

– Det som sannolikt förklarar Sannfinländarnas popularitet är att de som enda parti starkt profilerat sig som ett konservativt men sekulärt parti. Då den politiska debatten fokuserar på sociokulturella frågor kommer Sannfinländarna, men också De gröna, att fortsätta att suga upp väljare från de övriga partierna, säger Mannerström.

Nyckelord

Kontakter

Forskardoktor Rasmus Mannerström, rasmus.mannerstrom@helsinki.fi
Tfn: 050-367 6133

Länkar

Om

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Universitetet grundades 1640.

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

Barn till kvinnor som fått kortikosteroidbehandling under graviditeten löper större risk för utvecklings- och beteendestörningar20.5.2020 08:00:00 EESTTiedote

Kortikosteroidbehandling ges till gravida kvinnor om det finns en risk för prematur födsel och det är en av de mest effektiva behandlingarna som förbättrar prognosen för barnet. Enligt en forskningsstudie som gjorts vid Helsingfors och Uleåborgs universitet samt Institutet för hälsa och välfärd THL diagnosticeras barn som fått kortikosteroidbehandling oftare med störningar i den psykiska och emotionella utvecklingen samt beteendestörningar jämfört med andra barn.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum