Eläketurvakeskus (ETK)

De ungas tillträde till arbetsmarknaden försvårades under coronatiden

Jaa

År 2020 inledde 74 000 personer sitt första arbetspensionsförsäkrade arbete, en fjärdedel färre än året innan. Föregående gång en liknande svacka sågs i de ungas tillträde till arbetsmarknaden var under finanskrisens tid år 2009. Finländarnas arbetspensionsförsäkrade medelinkomst var i fjol 3 100 euro i månaden, framgår det av Pensionsskyddscentralens lönestatistik.

Årligen börjar ca 100 000 nya personer tjäna in pension varav majoriteten är unga som inleder sitt arbetsliv.

Coronaåret 2020 inträffade en svacka i antalet: 74 000 personer inledde sitt första arbetspensionsförsäkrade arbete, en fjärdedel färre än år 2019. Förra gången en motsvarande nedgång sågs var efter att finanskrisen fått ekonomin att gå i recession år 2009.

På motsvarande sätt sågs exceptionellt många nya på arbetsmarknaden år 2017, efter att den lägsta gränsen för pensionsförsäkringsskyldigheten sänkts till 17 år.

– De ekonomiska kriserna träffar ofta de unga hårt. Även i coronapandemin är det de branscher som sysselsätter de unga som fått lida mycket. På grund av undantagsförhållandena har det också funnits färre chanser till sommararbete, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.

Coronaåret märktes också i pensionsförmånerna för de oavlönade perioderna. År 2020 betalades arbetslöshetsförmåner till rentav 860 000 personer. Ökningen från året innan var 55 procent. Närapå lika många kvinnor som män fick förmåner enligt utkomstskyddet för arbetslösa.

Finländarna når lönetoppen först vid närmare 50 års ålder 

År 2020 var finländarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster i genomsnitt 3 100 euro i månaden. Medianen var 2 800 euro.

Den genomsnittliga månadsinkomsten ökade med 1,5 procent från året innan och medianen med 1,9 procent.

Löneskillnaden mellan könen var oförändrad.  Männens arbetspensionsförsäkrade medelinkomst (3 500 €/mån) var 800 euro dvs. nästan en tredjedel större än kvinnornas (2 700 €/mån). Skillnaden är tydlig i alla inkomsdeciler och ökar ju större inkomsterna är.

Männens och kvinnornas medelinkomster var i fjol som högst vid 45-50 års ålder. Kvinnornas högsta medelinkomst var 3 300 euro i månaden och motsvarande siffra för männen var 4 400 euro i månaden.

Kvinnor når sin högsta inkomstdecil med en månadsinkomst på drygt 4 500 euro. För män är motsvarande gräns 5 900 euro.

–  Corona inverkade på många sätt på samhället, men lönestrukturerna förblev som förut. Även om medelinkomsterna ökade något, förblev löneskillnaden och inkomstfördelningen mellan män och kvinnor på det föregående årets nivå, berättar Kannisto.

De kommunalt anställda tjänade i genomsnitt 2 700 euro i månaden. Hos anställda inom den privata sektorn var medelinkomsten drygt 3 000 euro. De bästa medelinkomsterna tjänades inom staten, nära 3 600 euro i månaden.

Vid utgången av år 2020 omfattades 3,8 miljoner personer under 69 års ålder av arbetspensionssystemet och av dem var 2,4 miljoner i arbete vid årets slut.

Statistiken Arbetspensionsförsäkrade omfattar också oregelbundet arbete 

Pensionsskyddscentralens statistik grundar sig på löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster. I dem räknas allt arbetspensionsförsäkrat arbete, även oregelbundna arbeten som kan vara kortvariga eller deltida. Antalet som utför deltidsarbete varierar branschvis, vilket också reflekteras i medelinkomsterna.

Statistikcentralens lönestrukturstatistik beskriver heltidsarbetande personers totallöner, som i fjol i genomsnitt var 3 600 euro i månaden. Medianen var 3 200 euro.

De förvärvsinkomster som uppges i meddelandet är bruttobelopp som inkluderar arbetstagarens pensionsavgift. Uppgifterna inkluderar inte företagarnas förvärvsinkomster.

Publikationen Arbetspensionsförsäkrade i Finland 2020

Statistiksidan Arbetspensionsförsäkrade i Finland

Vad är arbetspensionen? Arbetspension.fi

Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi   

Avainsanat

Kuvat

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Invandring är fortfarande det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna, en tredjedel vill höja pensionsavgifterna6.7.2022 06:00:00 EEST | Tiedote

Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Näst positivast förhöll man sig till en höjning av pensionsavgifterna. Det stöds av en dryg tredjedel. Endast en fjärdedel är för att öka avkastningen på pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer.

Maahanmuutto yhä suosituin keino eläkkeiden rahoituksen vahvistamiseksi, eläkemaksuja korottaisi kolmannes6.7.2022 06:00:00 EEST | Tiedote

Reilut 60 prosenttia suomalaisista pitää työperäistä maahanmuuttoa hyvänä keinona, jos eläkkeiden rahoitusta pitäisi vahvistaa. Toiseksi myönteisimmin suhtauduttiin eläkemaksujen nostoon. Sitä kannattaa reilu kolmannes.Vain neljännes kannattaa eläkevarojen tuottojen kasvattamista sijoitustoiminnan riskinottoa lisäämällä, kertoo Eläketurvakeskuksen (ETK) tuore eläkebarometri.

Européer lämnar arbetsmarknaden i allt högre ålder – utbildningsrelaterade skillnader i hur länge man fortsätter syns fortfarande7.6.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

I alla europeiska länder stannar man längre kvar i arbetslivet än förut. Lågutbildade lämnar ändå arbetsmarknaden tidigare än högutbildade. I Finland har åldern för utträdet från arbetsmarknaden stigit rätt mycket. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning, där man jämförde utträdesåldern efter utbildningsnivå i 16 europeiska länder under åren 2003–2020.

Eurooppalaiset poistuvat työmarkkinoilta entistä vanhempina – koulutuserot näkyvät yhä työssä jatkamisessa7.6.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

Kaikissa Euroopan maissa työelämässä jatketaan entistä pidempään. Kuitenkin vähemmän koulutetut jättävät työmarkkinat aiemmin kuin korkeasti koulutetut. Suomessa työmarkkinoilta poistumisikä eli työnjättöikä on noussut verrattain paljon. Tämä käy ilmi Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksesta, jossa vertailtiin työnjättöikää koulutustason mukaan 16:ssa Euroopan maassa vuosina 2003–2020.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme