Enligt Båtbranschens Centralförbund Finnboats verkställande direktör Jarkko Pajusalo gynnade den varma sommaren speciellt försäljningen av små motorbåtar och vattenjetar. 

”Båthandlarna blev inte senaste sommar kvar med småbåtar och under fem meters motorbåtars leveranser ökade från senaste år med hela 23 procent”, berättar Pajusalo.

Även den snabba tillväxten av försäljningen av elutombordare berättar om småbåtarnas popularitet. År 2018 såldes nästan 6000 stycken elmotorer, då antalet året innan var 3500.

”En lätthanterlig och fördelaktig elmotor ser ut att ha ersatt små utombordare och blivit roddbåtens tilläggsutrustning. Elmotorer används också som frontmotor i spinnfiskebåtar, vars popularitet vuxit”, bedömer Pajusalo.

Antalsmässigt kom den största tillväxten i registreringen från vattenjetar, som för första gången i Finland översteg tusen enheters gräns (+313 st/45 %).

Utöver de små motorbåtarna och vattenjetarna fortsatte försäljningen av stora, över nio meter långa motorbåtar att växa. Samtidigt har också försäljningsantalet av stora utombordare stigit, då allt flera tillverkare erbjuder också av sina större båtar modellversioner som kan utrustas med en eller två stora utombordare i stället för inombords- eller inumotor.

Finnboats medlemskårs – båttillverkarna, varven och branschhandeln – totalomsättning (moms 0 %, beräknad enligt tillverknings- och importpriser) var 542 milj.euro år 2018. Branschen sysselsättar cirka 3500 personer.

Segelbåtsexportens värde avgörs av lyxbåtarnas leveranser

Den finska segelbåtsexportens specialitet är de österbottniska lyxbåtstillverkarna Baltic och Nautor, vars största superjakter är värda över 10 miljoner euro. Finlands båtexports värde kan variera betydligt beroende i synnerhet på Baltic- och Swan-båtprojektens tidtabeller.

För år 2018 inföll mindre leveranser än året innan och detta inverkade på båtexportens totalvärde. Exporten av segelbåtar sjönk i tullstatistiken nästa 28 miljoner från 2017 års nivå.

”Segelbåtarnas andel av båtarnas antalsmässiga export utgjorde endast en procent, men uppgick till en tredjedel av exportens värde”, berättar Pajusalo.

De viktigaste länderna för Finlands båtexport är fortfarande Sverige och Norge, även om lyxjakternas leveranser i fjol lyfte temporärt Malta till ledning. År 2018 fördelades lyxjakternas leveranser jämnare över olika marknader, såsom USA, Tyskland, Marshallöarna, Frankrike och Malta.

Sverige, Norge och USA de viktigaste exportländerna

Enligt tillstatistiken var de starkaste exportländerna Sverige och Norge. Överlägset den största tillväxtmarknaden utgjordes av USA, exporten dit växte med drygt 20 miljoner euro. De övriga tillväxtmarknaderna var Tyskland, Frankrike och Ryssland.

Värdet av exporten till Sverige var 59,4 miljoner euro och också antalsmässigt var Sverige den överlägset största exportmarknaden; till det västra grannlandet exporterades från Finland 4539 båtar. Från Sverige importerades till Finland drygt 100 båtar och importens värde var cirka 2 miljoner euro.

Exporten till Norge har redan i flera år besvärats av den svaga kronan och ekonomins starka beroende av offshore-verksamheten. År 2018 såg vi äntligen en vändning i positiv riktning och exportens värde till Norge steg i januari-november 2018 med cirka 5 procent.

”Handeln till Ryssland har nu fortsatt sin jämna tillväxt. Konsumenternas köpkraft har utvecklats men rubelns svaghet har knäckt den bästa udden och försinkat exportens tillväxt till Ryssland. Dessutom är den politiska osäkerheten fortfarande på för hög nivå, för att man i handeln skulle nå upp till toppårens nivå”, berättar Pajusalo.

Finlands båtindustri är en SMF-dominerad exportbransch, som sysselsätter speciellt på små orter. För branschen är det exceptionellt viktigt att verksamhetsmiljön är stabil både i hemlandet och på exportmarknaderna och de största riskerna är nu politiska, såsom en tilltagande protektionism och handelskrigen. Investeringarna i produktion och produktutvecklingen är i den mycket rörlig konsumentnäringsverksamheten verkligt stora och ett befrämjande av exporten kräver långsiktigt arbete, så båtbranschen önskar av beslutsfattarna främst förutsägbarhet.

En förflyttning av semesterperioden skulle stöda båtbranschen och turismen

Som en åtgärd som skulle stöda båtbranschen och hela den inhemska turistnäringen kräver båtbranschens företag att skolornas sommarlovsperiod flyttas åtminstone med två veckor mot augusti. Förflyttningen av semesterperioden skulle stöda den inhemska turismen, för vädret under juni månad är i Finland ostadigt och då riktar sig semesterresorna typiskt till utlandet.

”Senaste sommar kunde vi konstatera, hur Finlands nutida turistsäsong är alldeles för kort och skoningslöst utmanande för gästhamnsföretagarna. Det är ingen överraskning, att Finnboats medlemskår är oroad över sakförhållandet: i vår medlemsenkät understödde hela 91 % av medlemmarna en förflyttning framåt av sommarferierna”, berättar Jarkko Pajusalo.

Enligt utredningen som Arbets- och näringsministeriet lät göra våren 2018 skulle redan en förflyttning på två veckor tillföra 1300 årsverken och skulle förbättra servicen för turister och därmed också för båtfolket speciellt i augusti. Enligt turistbranschen skulle man erhålla ännu större positiva effekter om semestrarna skulle flyttas att börja först till midsommaren och avslutas i slutet av augusti. ”Man måste kunna utveckla skärgårdens och insjöområdenas tjänster och marknadsföra våra sjöområden gemensamt, så att den finländska skärgårdens livskraft kunde förbättras med hjälp av båtburna turister”, säger Pajusalo.

Den inhemska båtförsäljningen växer

Den ekonomiska tillväxten, konsumenternas starka tilltro och den varma soliga sommaren lyfte den inhemska båtförsäljningen till en stark tillväxt. Hela branschens euromässiga försäljning av produkter och tjänster steg 10 % och branschens totalomsättning steg 4 %.

Registreringen av små motorbåtar, 5,5 m och under, sjönk med 7 %, vilket ledde till en sänkning av det totala registreringsantalet med 1,7 %. Partileveransmängden av lika stora motor- och småbåtar steg med 23 % och tack vare den varma sommaren gick stugbåtshandeln ytterst bra, så man kan i småbåtshandeln se en förflyttning till båtar som inte behöver registreras. Även försäljningen av stora, över 9 meters motorbåtar fortsatte sin tillväxt.

Även bland utombordsmotorer kunde man urskilja två trender. Tillväxten av försäljningen på stora utombordsmotorer och en försäljningsminskning av de små. I hemlandet levererades år 2018 fem procent mindre motorer än året innan. Försäljningen av elmotorer växte enligt partileveransstatisktiken drygt 70 % och elmotorteknologins snabba utveckling har stött elpropulsionens inträde som ett alternativ speciellt för roddbåtar och mindre motorbåtar.

Försäljningen av segelbåtar förblev fortfarande mycket svag. Endast 15 stycken över 20 fots nya segelbåtar och motorseglare registrerades.

”Jämfört med toppåren är försäljningen av nya segelbåtar fortfarande mycket oansenlig, men på marknaden har man äntligen positivare förväntningar. Segelbåtarna har under senaste åren utvecklats mycket och Finlands segelbåtsbestånd är redan mycket gammalt. Marknaden för andrahandssegelbåtar är ytterst livlig, så det finns också en uppdämd förfrågan på nya segelbåtar”, berättar Pajusalo.

Som helhet uppskattar Pajusalo att möjligheterna för det inledda året är fortfarande lovande.

”Finlands ekonomi har fortsatt att stiga, även om tillväxten torde avmattas och också konsumenternas tilltro har sjunkit sedan senaste års toppnivå. Båtbranschen är sencyklisk, konsumenternas tilltro är ännu stor och båtindustrins exportutsikter är fortfarande positiva. De största riskerna är politiska och båtbranschen kräver att handelskrig undviks.”

Båtregistreringen i hemlandet och småbåtshandeln

• Båtregistreringarna steg 2018 antalsmässigt 7,5 % och stannade vid 3844 registrerade båtar.
• Mest registrerades motorbåtar (2715 st), vattenjetar registrerades 1005 st och RIB/luftfyllda båtar 52 st.
• Antalsmässigt fanns den största ökningen i registreringar bland vattenjetar, som för första gången i Finland överskred 1000 enheters gräns (+313 st/45 %).
• Totalförsäljningen av segelbåtar och motorseglare i Finland (över 20 fot) stannade vid 15 båtar, vilket jämfört med toppåren är mycket lite.
• Partiförsäljningen av småbåtar (5,5 m och under) steg från fjolårsnivå till 2007 stycken (+23 %).

Båtexportens värde

• Båtexportens euromässiga faktureringsvärde år 2018 var enligt uppgifter från företagen 219 milj.euro, vilket betyder en förändring på -5 % jämfört med år 2017. Exportens andel av vår båtindustris totalproduktion år 2018 var 76 %.
• Tullstatistik över år 2018 finns tillgänglig endast över perioden januari-november och således finns ännu inte information för hela året om det antal båtar, som faktiskt passerat gränsen. Under januari–november var exportens värde 210,4 milj.euro (-11,8 %).
• Sverige steg tillbaka som Finlands exportland nummer ett. De 10 största länderna svarade för 91 % av Finlands båtexport och var: Sverige, Norge, USA, Tyskland, Frankrike, Ryssland, Marshallöarna, Stobritannien, Schweiz och Malta.
• Med en export som uppgår till över en miljon euro under den tidigare nämnda perioden fanns ytterligare Brittiska Jungfruöarna, Estland, Turkiet, Grekland, Grönland, Danmark, Nya Zealand, Algeriet och Nederländerna.
• Under januari-november år 2018 exporterades totalt 9046 båtar till 40 olika länder. Av båtar som exporterades år 2018 var segelbåtarnas antalsmässiga andel 1 %, men 28 % av exportens värde.

Exportstatistiken för de tio största länderna:

Land	st	milj euro	förändring
Sverige	4539	59,4	-9,6 %
Norge	3089	51,3	+5,4 %
USA	17	26,7	+509,7 %
Tyskland	248	15,4	+105,4 %
Frankri	94	10,8	+142,6 %
Ryssland	481	7,0	+59,7 %
Marshalöarna	1	6,8
Storbritannien	119	5,6	-27,6 %
Schweiz	87	3,8	+22 %
Malta	1	3,7	-94 %

Båtimporten  

• Också tillhandsvarande tullstatistik över båtimporten gäller för perioden januari–november. Enligt den uppgår båtimportens värde för nämnda period till 53,3 milj.euro (+4,8 %).

• Alla båtar som kostar under 840 euro har utelämnats ur denna statistik.

• Till Finland importerades huvudsakligen vattenjetar från Mexiko och USA samt en del båtar från speciellt Storbritannien, Polen, USA och Sverige. Av de vattenjetar som importeras till Fin-land säljs största delen vidare till övriga Europa.

• 5 största länder svarade för 92 % av Finlands båtimport.
  
  

Importstatistiken för de fem största länderna för januari-november ser ut som följande:

Land	st	milj euro	förändring
Mexiko	3697	27,5	+3  %
Storbritannien	290	9,1	+ 829 %
Polen	181	6,6	-12,1 %
USA	918	3,4	+36,7 %
Sverige	106	2,2	-54,1 %

Utombordsmotorernas partileveranser   

• Via de finländska importörerna levererades till återförsäljning totalt 25561 utombordsmotorer (+13 %).

• Till hemlandet levererades av dessa 10398 (-5 %) motorer och på export 15163 (+31 %) motorer.

• De finländska importörerna exporterar motorer till bl.a. Ryssland och Balticum. Av de i Fin-land och närområdena sålda utombordsmotorerna är 79 % 60 hk eller under och här säljs också klart färre högeffektiva utombordsmotorer än på båtbranschens största marknader. De små utombordsmotorernas antal sjunker dock också i Finland. Däremot stiger försäljningen av elmotorer kraftigt.

• Till Finland levererades 1358 st över 100 hk utombordsmotorer, vilket betyder en tillväxt på 7 % jämfört med året innan.

Företagens omsättning 

 

Finnboats medlemsföretags omsättning 2018 i milj.euro (moms 0 %, enligt tillverkar- och importörpriser):

	Hemlandet, milj. euro	Exporten, milj. euro
Båtar	108,3 (+23 %)	218,8 (-5 %)
Motorer	58,3 (+13 %)	17,9 (+4 %)
Utrustning	71,7 (-5 %)	29,4 (+24 %)
Tjänster o.dyl.	37,2 (+7 %)	0,3 (-45 %)
Totalt	275 (+10 %)	266 (-2 %)

Hela branschen totalt:  542 milj.euro (+4 %) 

Båtbranschens barometer och utsikterna inom branschen för år 2019  

Finnboat har på traditionellt sätt gjort en förfrågan bland sina medlemmar om planerna angående omsättningen och personalen år 2019. Man förväntar sig att sysselsättningen skall fortsättningsvis lite förbättras och över hälften av företagen uppskattar att omsättningen växer, men jämfört med fjolåret den här tiden uppskattar allt flera företag att omsättningen hålls oförändrad.

Personalen år 2019

• 24 % av företagen uppskattade att personalen växer (24 % föregående år)
• 4 % uppskattade att den minskar (4 %)
• 72 % uppskattade att den hålls oförändrad (72 %)

Omsättningen år 2019

• 55 % av företagen uppskattade att omsättningen stiger (61 % föregående år)
• 7 % uppskattade att den sjunker (7 %)
• 38 % uppskattade att den hålls oförändrad (32 %)

I 11 % av de 124 företag som svarat på barometern har man år 2018 tillgripit permitteringar av personalen (9 % föregående år).