Finanssivalvonta

Den finansiella sektorn i Finland har tills vidare motstått effekterna av coronapandemin väl - omvärlden präglas dock av fortsatt osäkerhet

Dela

Den finansiella sektorn i Finland har tills vidare motstått effekterna av coronapandemin måttligt väl. Den ekonomiska recessionen och coronapandemin påverkar dock olika aktörer med olika intensitet och vid olika tidpunkter. Inom den offentliga och den privata sektorn har flera åtgärder vidtagits för att stödja den reala ekonomin: Finansinspektionens makrotillsynsbeslut har upprätthållit utlåningen och rekommendationen att avvakta med utdelningar har stärkt de finansiella aktörernas riskhanteringsförmåga. Bankerna har beviljat sina kunder amorteringsfrihet, vilket har medfört lättnader för hushåll och företag. Också penning- och finanspolitiken har varit expansiv.

Återhämtningen i den finländska ekonomin väntas ta fart under andra halvåret 2020, men osäkerheterna och riskerna ligger kvar på en exceptionellt hög nivå. I sina senaste riskanalyser bedömer de europeiska tillsynsmyndigheterna att riskerna är höga eller mycket höga.

- Under den ekonomiska osäkerhet som följt av coronapandemin är det ännu viktigare än tidigare att alla aktörer gör en grundlig riskbedömning. Särskilt aktörer som tillhandahåller investeringstjänster ska ta hänsyn till riskerna till följd av det exceptionella marknadsläget framför allt när de erbjuder tjänster till personkunder, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Förlusttoleransen i banksektorn fortsatt stark - osäkerheten om pandemins utveckling och omfattande amorteringsfrihet gör det svårt att överblicka kreditriskutvecklingen

Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland var fortsatt stark under första halvåret 2020 trots den betydande omvärldsförsämringen. Vid slutet av 2020 var de finländska bankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation 16,9 % (12/2019: 17,6 %) och totalkapitalrelationen 20,8 % (12/2019: 21,3 %).

De finländska bankernas extra kapitalbuffertar för förlusttäckning stärktes, då Finansinspektionens direktion och de nordiska makrotillsynsmyndigheterna i våras sänkte makrotillsynskraven för bankerna. De finländska bankernas förlusttolerans ligger alltjämt över det europeiska genomsnittet.

Resultatutfallet för banksektorn sjönk kraftigt i januari-juni 2020, vilket speglade en kraftig ökning av nedskrivningarna och lägre nettointäkter från handel och investeringar. Nedskrivningarna ökade till följd av högre kreditrisker och försämrade konjunkturutsikter i coronakrisens spår. För en betydande del av nedskrivningarna stod extra kreditförlustreserveringar baserade på företagsledningens bedömningar. Avkastningen på den finländska banksektorns grundläggande bankverksamhet har tills vidare inte påverkats nämnvärt av krisen. De finländska bankernas räntenetto ökade och nettoprovisionsintäkterna för första halvåret 2020 låg kvar på samma nivå som föregående år.

De finländska bankernas andelar av oreglerade hushålls- och företagslån hörde alltjämt till de lägsta i Europa. Betalningsförmågan hos hushålls- och företagskunder med amorteringsfrihet, som drabbats av coronakrisen, sätts i praktiken på sitt verkliga prov först när amorteringsfriheten upphör.

- Osäkerheten om pandemins utveckling och dess ekonomiska konsekvenser försvårar bedömningen av kreditstockens kvalitet och behovet av nedskrivningar. En betydande försämring av pandemiläget skulle bromsa upp återhämtningen i ekonomin och därmed förlänga och fördjupa bankkundernas betalningssvårigheter. Då föreligger risk för att bankernas kreditförlustreserveringar under första halvåret inte räcker till för att täcka förlusterna, påpekar Tuominen.

Livförsäkringssektorns solvens klarade förändringarna på marknaden väl

Livförsäkringsbolagens solvens låg kvar på nästan samma nivå som vid slutet av 2019 och var 194,9 %, vilket är en god nivå (31.12.2019: 197,7 % korrigerad årsrapportering). Nedskrivningen av aktieplaceringar gav förlust och sänkte samtidigt solvenskapitalkravet. Sektorns försämrade resultatutfall avspeglades inte i solvensen på kort sikt.

Pandemin hade konsekvenser för livförsäkringsbolagens premieinkomst, som sjönk under första halvåret 2020. Premieinkomsten för riskförsäkringen steg dock något.

Placeringsintäkterna för första halvåret var negativa, men uppvisade vid slutet av juni en förlust på endast -0,7 % tack vare återhämtningen på värdepappersmarknaden. Inte bara aktieplaceringarna utan också fastighetsplaceringarna visade en liten förlust, vilket är exceptionellt.

Skadeförsäkringsbolagens solvens var god men något sämre än vid slutet av föregående år

Vid slutet av juni var solvensgraden 221,0 % (31.12.2019: 224,4 %). Aktieprisfluktuationerna ledde i början av året till stora förändringar i skadeförsäkringsbolagens solvensgrader, men bolagens solvens äventyrades inte, eftersom bolagen med den högsta placeringsrisken också hade de största solvensbuffertarna. Placeringsintäkterna för januari-juni visade förlust och kapitalbasen var mindre än vid utgången av 2019. Dessutom ökade de sjunkande räntorna ansvarsskulden och minskade därmed kapitalbasen.

Pandemin fick återverkningar på arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen. På grund av det försämrade sysselsättningsläget minskade premieinkomsten för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen, medan den dämpade företagsaktiviteten ledde till mindre skador och utbetalda ersättningar.

Arbetspensionsanstalternas riskhanteringsförmåga ligger alltjämt på en måttligt god nivå trots sämre solvens

Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar tyngdes under första halvåret av det aktieprisfall som inträffade under första kvartalet i coronapandemins spår. I takt med återhämtningen av aktiekurserna sedan slutet av mars hade avkastningen ökat till -3,9 % vid slutet av juni (3/2020: -9 %).

Pensionstillgångarna i procent av ansvarsskulden (solvensgraden) uppgick vid slutet av juni till 123,3 % (12/2019: 128,3 %). Den riskbaserade solvensställningen (solvenskapitalet/solvensgränsen) sjönk endast något till 1,65 (12/2019: 1,71), då också solvensgränsen sjönk. Sänkningen av solvensgränsen förklaras av de minskade placeringstillgångarna, det något lägre risktagandet och nollställningen av kompletteringskoefficienten från och med den 1 april.

ArPL-premieinkomsterna beräknas i år sjunka för första gången sedan finanskrisen till följd av det försämrade sysselsättningsläget och den temporära sänkningen av arbetspensionsavgifterna. I början av 2020 var ArPL-premieinkomsterna ca en miljard euro lägre än pensionsutgifterna och skillnaden beräknas öka till 2,5 miljarder euro för hela året.

Kraftig försämring av läget i arbetslöshetskassorna under våren - läget förbättrades under sommaren

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin ledde på våren till en explosionsartad ökning av antalet första ansökningar i många arbetslöshetskassor. I vissa kassor var ökningen som störst tjugofaldig. Svårast var läget totalt sett i april, då kassorna mottog över 80 000 första ansökningar, då antalet ansökningar under april 2018 och 2019 varit ca 10 000. Antalet första ansökningar i juli var 34 000.

Det ökade antalet ansökningar ledde också till att handläggningstiderna på flera arbetslöshetskassor snabbt blev längre. Många kassor har alltjämt stora problem med handläggningstiderna, som varit kring 80 dagar som längst. I en del av de stora kassorna har handläggningstiderna dock blivit kortare i augusti.

Den stigande arbetslösheten innebär självfallet en betydlig ökning av kassornas utgifter för inkomstrelaterade dagpenningar. Arbetslöshetskassorna finansierar dock i regel endast 5,5 % av sina förmånsutgifter, medan Sysselsättningsfonden och staten bidrar med resten.

Vid coronapandemins utbrott var kassornas ekonomiska läge i regel gott eller utmärkt. Kassorna har värnat om sin likviditet och inga akuta likviditetsproblem har identifierats. Sysselsättningsfonden, som spelar en viktig roll i finansieringen av arbetslöshetskassorna, uppvisar en fortsatt god likviditet.

Bilaga

Webbsidan Finansiell ställning och risker i företag under tillsyn (på finska)

Nyckelord

Kontakter

Närmare uppgifter lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys.

Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9-16.

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Finnish financial sector has so far withstood the effects of the coronavirus pandemic well - operating environment remains uncertain, however15.9.2020 10:00:00 EESTPress release

The Finnish financial sector has so far withstood the effects of the coronavirus pandemic reasonably well. The economic downturn and the coronavirus pandemic, however, are affecting different actors with different intensities and time spans. A number of public and private sector measures have sustained the real economy: the Financial Supervisory Authority’s macroprudential decisions are supporting the supply of credit, and the recommendation to refrain from profit distributions has strengthened financial sector actors’ risk-bearing capacity. The instalment-free periods granted by banks have eased the situation of households and businesses. Monetary and fiscal policy has also been expansionary.

Suomen finanssisektori on toistaiseksi kestänyt hyvin koronapandemian vaikutukset - toimintaympäristö säilyy kuitenkin epävarmana15.9.2020 10:00:00 EESTTiedote

Suomen finanssisektori on kestänyt toistaiseksi kohtuullisen hyvin koronapandemian vaikutukset. Talouden taantuma ja koronapandemia vaikuttavat kuitenkin eri toimijoihin erilaisilla voimakkuuksilla ja aikajänteillä. Useat julkisen ja yksityisen sektorin toimet ovat tukeneet reaalitaloutta: Finanssivalvonnan makrovakauspäätökset ovat ylläpitäneet luotonantoa ja suositus pidättäytyä voitonjaosta on vahvistanut finanssialan toimijoiden riskinkantokykyä. Pankkien myöntämät lyhennysvapaat ovat helpottaneet kotitalouksien ja yritysten tilannetta. Myös raha- ja finanssipolitiikka on ollut elvyttävää.

Financial Supervisory Authority extends the validity of its profit distribution recommendation until 1 January 2021 and clarifies expectations related to capital and liquidity buffers29.7.2020 11:10:00 EESTPress release

On 28 July 2020, the European Central Bank (ECB) issued a recommendation to the credit institutions under its supervision to refrain from distributing profits until 1 January 2021. The ECB recommendation calls on national supervisors to extend similar principles to cover the credit institutions under their own supervision. On 27 May 2020, the European Systemic Risk Board (ESRB) also issued a recommendation on the restriction of profit distributions until 1 January 2021.

Finansinspektionen förlänger giltighetstiden för sin vinstutdelningsrekommendation till 1.1.2021 och förtydligar förväntningarna i anslutning till kapitaltäcknings- och likviditetsbuffertar29.7.2020 11:10:00 EESTTiedote

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade den 28 juli 2020 en rekommendation för kreditinstituten under dess tillsyn att avstå från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021. I ECB:s rekommendation uppmanas de nationella tillsynsmyndigheterna att utsträcka motsvarande principer till kreditinstitut som står under deras tillsyn. Också Europeiska systemrisknämnden (ESRB) gav den 27 maj 2020 en rekommendation om avstående från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021.

Finanssivalvonta pidentää voitonjakosuosituksensa voimassaoloaikaa 1.1.2021 saakka ja selventää vakavaraisuus- ja likviditeettipuskureihin liittyviä odotuksia28.7.2020 16:00:00 EESTTiedote

Euroopan keskuspankki (EKP) julkisti 28.7.2020 valvomilleen luottolaitoksille suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka. EKP:n suosituksessa kehotetaan kansallisia valvojia ulottamaan vastaavat periaatteet koskemaan omassa valvonnassaan olevia luottolaitoksia. Myös Euroopan järjestelmäriskikomitea (ESRB) on antanut 27.5.2020 suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka.

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket mildras, det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut hålls oförändrat på nivån 0,0 procent29.6.2020 14:00:00 EESTTiedote

Finansinspektionens direktion återställer bolånetaket på basnivån 90 % för andra än förstagångsköpare. Genom beslutet stöds verksamheten på bostadsmarknaden i det förändrade ekonomiska läget till följd av coronapandemin. Direktionen ställer inte något kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum