Den rekordtorra sommaren 2018 ledde till att ängsnätfjärilen kollapsade på Åland

Långtidsdata om naturliga populationer spelar en mycket viktig roll för att förbättra förutsägbarheten av klimatförändringens effekter.
– I slutet av juni 2018 stod det klart att vi skulle få ett unikt datamaterial för långtidsgranskningen av ängsnätfjärilen på Åland. Även på de ängar som vanligtvis är mest grönskande var fjärilslarvernas näringsväxter torra och bruna på grund av torkan, berättar Marjo Saastamoinen, biträdande professorn i evolutionsekologi vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten och Helsinki Institute of Life Science (HiLIFE).
I en nyligen publicerad undersökning kartlägger Saastamoinens forskningsgrupp från HiLIFE och professor i naturgeografi Miska Luoto från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten effekterna av extrema klimatfenomen och deras förutsägbarhet i naturen.
Med hjälp av satellitbilder visar forskarna att vegetationen på de åländska ängar där ängsnätfjärilen lever, led ovanligt hårt av den svåra torkan våren och sommaren 2018. Med hjälp av matematiska modeller kunde forskarna också visa att det var möjligt att förutse fjärilsbeståndets kollaps utgående från dessa avvikande väderfaktorer.
Forskarna kunde ändå inte förutsäga exakt vilka enskilda populationer som skulle klara av det extrema fenomenet och vilka som inte skulle klara sig.
– Det som var särskilt intressant var att när vi försökte använda redan existerande information om utrotningsrisken för enskilda lokala populationer i stället för hela metapopulationen, stämde de matematiska prognoserna inte för 2018, berättar Saastamoinen.
– Det är svårt att förutse de lokala effekterna på naturliga populationer, även för ett system som det finns årtionden av insamlat material om, säger Saastamoinen.
I undersökningen sammanfördes klimat- och satellitdata med långtidsdata om ängsnätfjärilen. Fjärilen förekommer i ett nätverk av lokala populationer, dvs. en metapopulation, på åländska betesmarker och ängar.
Populationsdynamiken hos ängsnätfjärilen har kartlagts vid Helsingfors universitet i över 25 år. Forskningen om fjärilspopulationen inleddes av den nu framlidne akademikern Ilkka Hanski och har blivit ett känt ekologiskt modellsystem som många forskare utnyttjar i sina studier.
– Helhetsdatan blir värdefullare för varje år och för varje nytt dataresultat. Man förutspår att klimatförändringen leder till en ökning av extrema fenomen, såsom torkan sommaren 2018.
Med hjälp av långtidsdata kan vi öka vår förståelse för hur klimatförändringen påverkar naturens mångfald och vilka skyddsåtgärder vi kan vidta för att bevara den, påminner Saastamoinen.
Referens:
van Bergen E, Dallas T, DiLeo M, Kahilainen A, Mattila ALK, Luoto M & Saastamoinen M (2020). The effect of summer drought on the predictability of local extinctions in a butterfly metapopulation Conservation Biology, early online doi.org/10.1111/cobi.13515).
Nyckelord
Kontakter
biträdande professor Marjo Saastamoinen
Helsingfors universitet: Helsinki Institute for Life Science/Bio- och miljövetenskapliga fakulteten
marjo.saastamoinen@helsinki.fi, +358 50 448 4471 (under sommaren helst via e-mail)
Bilder

Om

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
kommunikatör Elina Raukko, elina.raukko@helsinki.fi, +358 50 318 5302, @LifeSciHelsinki
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Alkohol förändrar genernas funktion i embryots första celler19.6.2025 09:30:21 EEST | Pressmeddelande
Exponering för alkohol under de första veckorna av embryonalutvecklingen förändrar genfunktionen och cellmetabolismen. Odlingar på agarplatta visar att de första cellerna i nervsystemet är mest känsliga för alkohol. Forskningsresultatet stöder den nuvarande rekommendationen att sluta konsumera alkohol redan när man planerar en graviditet.
Lärarnas välbefinnande på arbetsplatsen har förbättrats17.4.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Helsingfors universitets uppföljningsundersökning visar att lärarnas arbetshälsa har förbättrats för första gången på flera år. Enkätundersökningen som två gånger årligen riktas till medlemmarna i Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ inleddes för fem år sedan, under coronavåren 2020. En tydlig vändning till det bättre inträffade i fjol.
Helsingfors universitets resultat för 2024 var positivt16.4.2025 12:00:27 EEST | Pressmeddelande
Det operativa resultatet var 1,1 miljoner euro. Tack vare placeringsverksamhetens överskott var totalresultatet 99 miljoner euro.
Helsingfors universitet var återigen de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan26.3.2025 11:22:29 EET | Pressmeddelande
Fler än 35 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Helsingfors universitet var Finlands populäraste universitet både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Fyra externa medlemmar i Helsingfors universitetets styrelse perioden 2026–202919.3.2025 16:39:16 EET | Pressmeddelande
Till styrelsen valdes Sanni Lehtinen, Mari Pantsar, Juha Tuominen och Antti Vasara. Helsingfors universitets styrelse för perioden 2026–2029 har tio medlemmar, av vilka sex kommer från universitetet och fyra är externa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum