Den rekordtorra sommaren 2018 ledde till att ängsnätfjärilen kollapsade på Åland

Långtidsdata om naturliga populationer spelar en mycket viktig roll  för att förbättra förutsägbarheten av klimatförändringens effekter.

– I slutet av juni 2018 stod det klart att vi skulle få ett unikt datamaterial för långtidsgranskningen av ängsnätfjärilen på Åland. Även på de ängar som vanligtvis är mest grönskande var fjärilslarvernas näringsväxter torra och bruna på grund av torkan, berättar Marjo Saastamoinen, biträdande professorn i evolutionsekologi vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten och Helsinki Institute of Life Science (HiLIFE).

I en nyligen publicerad undersökning kartlägger Saastamoinens forskningsgrupp från HiLIFE och professor i naturgeografi Miska Luoto från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten effekterna av extrema klimatfenomen och deras förutsägbarhet i naturen.

Med hjälp av satellitbilder visar forskarna att vegetationen på de åländska ängar där ängsnätfjärilen lever, led ovanligt hårt av den svåra torkan våren och sommaren 2018. Med hjälp av matematiska modeller kunde forskarna också visa att det var möjligt att förutse fjärilsbeståndets kollaps utgående från dessa avvikande väderfaktorer.

Forskarna kunde ändå inte förutsäga exakt vilka enskilda populationer som skulle klara av det extrema fenomenet och vilka som inte skulle klara sig.

– Det som var särskilt intressant var att när vi försökte använda redan existerande information om utrotningsrisken för enskilda lokala populationer i stället för hela metapopulationen, stämde de matematiska prognoserna inte för 2018, berättar Saastamoinen.

– Det är svårt att förutse de lokala effekterna på naturliga populationer, även för ett system som det finns årtionden av insamlat material om, säger Saastamoinen.

I undersökningen sammanfördes klimat- och satellitdata med långtidsdata om ängsnätfjärilen. Fjärilen förekommer i ett nätverk av lokala populationer, dvs. en metapopulation, på åländska betesmarker och ängar.

Populationsdynamiken hos ängsnätfjärilen har kartlagts vid Helsingfors universitet i över 25 år. Forskningen om fjärilspopulationen inleddes av den nu framlidne akademikern Ilkka Hanski och har blivit ett känt ekologiskt modellsystem som många forskare utnyttjar i sina studier.

– Helhetsdatan blir värdefullare för varje år och för varje nytt dataresultat. Man förutspår att klimatförändringen leder till en ökning av extrema fenomen, såsom torkan sommaren 2018.
Med hjälp av långtidsdata kan vi öka vår förståelse för hur klimatförändringen påverkar naturens mångfald och vilka skyddsåtgärder vi kan vidta för att bevara den, påminner Saastamoinen.

Referens:

van Bergen E, Dallas T, DiLeo M, Kahilainen A, Mattila ALK, Luoto M & Saastamoinen M (2020). The effect of summer drought on the predictability of local extinctions in a butterfly metapopulation Conservation Biology, early online doi.org/10.1111/cobi.13515).