Desinficerande UV-lampor kan förvärra inomhusluften
Att rengöra inomhus med UVGI-metoden (eng. ultraviolet germicidal irradiation) är enligt studier ett mycket effektivt sätt att avaktivera olika sjukdomsalstrare (coronaviruset SARS-CoV-2 medräknat). Den avaktiverar bakterier och virus genom att utsätta dem för högenergetisk UV-strålning med UV-lampor.
COVID-19-pandemin har ökat vårt behov av att desinficera stora mängder både luft och olika ytor, varför t.ex. sjukhusen har börjat använda UVGI-rengöringsrobotar allt mera. Metoden kan dock indirekt påverka människor negativt, vilket inte har studerats förut. De negativa verkningarna har att göra med att kvaliteten på inomhusluften försämras på grund av UV-strålningen.
"Så vitt vi vet har vi utfört den första experimentella studien där man studerar hur UVGI-apparaten påverkar luftkvaliteten inomhus", säger doktorand Frans Graeffe från atmosfärvetenskapsinstitutet INAR vid Helsingfors universitet.
"Vi ville forska i hur rengöringen med UVGI-rengöringsrobotar påverkar kvaliteten på inomhusluften för att bättre förstå hur den möjligen påverkar oss negativt."
Då UV-lamporna tändes för rengöring steg mängden gaser och småpartiklar markant
I atmosfären möjliggör UV-strålningen en stor del av den kemi som sker där, t.ex. uppkomsten av oxidanter som ozon (O3) och hydroxylradikal (OH). Då vi för in UV-strålning i form av UVGI-rengöringsrobotar är det möjligt att reaktionerna som sker utomhus även sker inomhus. Reaktionerna som orsakas av strålningen kan bilda vissa gaser och småpartiklar som har en negativ inverkan på människans hälsa om de andas in. Höga halter av småpartiklar har kopplats till många sjukdomar (t.ex. i luftvägarna).
"Vi hämtade en UVGI-rengöringsrobot, som används på sjukhus, till aerosolfysiklaboratoriet vid Helsingfors universitet. Där utnyttjade vi olika moderna mätningsinstrument (bl.a. masspektrometrar) och kunde mäta halterna, storleken och den kemiska sammansättningen hos de gaser och småpartiklar som bildades," säger Graeffe.
"Våra mätningar påvisade tydligt att halterna av både gaser och småpartiklar steg markant varje gång UV-lamporna tändes (d.v.s. rengöringen av rummet började).
Både mängden av partiklar och halten av gaser började minska – via bl.a. ventilationen – genast då UV-lamporna slocknade, men återgick inte till den ursprungliga nivån förrän 30-40 minuter efter att UV-lamporna hade släckts.
"Efter att rummet har rengjorts vore det bäst att vänta en tid innan någon går in i det, eller så borde personen som går in skydda sig med t.ex. ett tillräckligt effektivt andningsskydd," säger Graeffe.
Eftersom mekanismerna för hur gaser och småpartiklar bildas av UV-lamporna är komplicerade kan resultaten inte direkt användas i olika omgivningar. Faktorer som effekten hos UVGI-apparaten, strålningstiden och våglängden på UV-strålningen, samt storleken på rummet som rengörs, ventilationen och den ursprungliga luftkvaliteten påverkar hur olika UVGI-apparater inverkar på luftkvaliteten.
Liknande UVGI-metoder används i allt högre grad i privata och offentliga utrymmen med svagare strålning än hos den testade apparaten, men strålningen pågår längre. På basen av resultaten måste effekten på luftkvaliteten studeras närmare innan apparaterna tas i bruk mera allmänt, för att vi ska förstå hur olika UVGI-apparater påverkar luftkvaliteten och hur fördelarna med apparaterna (bekämpning av virus) står i förhållande till nackdelarna (försämrad luftkvalitet).
Kontakter
Frans Graeffe
+358 50 3727767
frans.graeffe@helsinki.fi
Research Portal: https://researchportal.helsinki.fi/en/persons/frans-emil-ferdinand-graeffe
Institute for Atmospheric and Earth System Research/Physics, Faculty of Science, University of Helsinki, Helsinki, 00014, Finland
Helsingin yliopiston mediapalvelu
Tel:02941 22622mediapalvelu@helsinki.fiLänkar
Om
PL 3
00014 Helsingin yliopisto
02941 22622 (mediapalvelu) 02941 911 (vaihde) (vaihde)https://www.helsinki.fi/fi/yliopisto
Helsingin yliopisto on yli 40 000 opiskelijan ja työntekijän kansainvälinen tiedeyhteisö, joka toimii neljällä kampuksella Helsingissä ja usealla muulla paikkakunnalla Suomessa. Kansainvälisissä yliopistovertailuissa se on ollut toistuvasti maailman sadan parhaan yliopiston joukossa. Helsingin yliopisto on perustettu vuonna 1640.
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Helsingin yliopisto oli hakijoiden ykköstoive yhteishaussa28.3.2024 11:38:03 EET | Tiedote
Hakijoita kandi- ja maisteriohjelmiin oli yli 31 000. Ensisijaisten hakijoiden määrän perusteella Helsingin yliopisto oli Suomen suosituin yliopisto. Tutut alat – oikeustiede, lääketiede ja psykologia – olivat jälleen Helsingin yliopiston suosituimpia hakukohteita.
Modernin ajan suurinta aurinkomyrskyä jäljitettiin Lapin puiden vuosirenkaista28.3.2024 09:34:22 EET | Tiedote
Helsingin yliopiston johtama tutkimusryhmä pystyi mittaamaan vuoden 1859 Carringtonin aurinkomyrskyn jälkeisen piikin Lapin puiden radiohiilipitoisuuksista. Jäljitys auttaa varautumaan vaarallisiin aurinkomyrskyihin.
KUTSU MEDIALLE 10.4; Mistä europarlamenttivaaleissa puhutaan, tutkijoiden ajankohtaisimmat asiat esillä27.3.2024 14:05:26 EET | Kutsu
Kesäkuun Euroopan parlamentin vaalit käydään entistä kireämmässä maailmanpoliittisessa tilanteessa. Mikä merkitys EU-vaaleilla on Euroopan ja Suomen suunnalle? Millaisessa poliittisessa tilanteessa EU-vaaleihin lähdetään? Entä millaisia valtakamppailuja Euroopan parlamentin sisällä käydään?
Tutkijat selvittivät, miten musiikki katoaa aivoista27.3.2024 12:00:00 EET | Tiedote
Sävelkuurolta ihmiseltä puuttuu kyky tunnistaa melodioita. Tuore tutkimus onnistui paikantamaan sävelkuurouden eli amusian todennäköisen alkuperän aivoissa. Ilmiön jäljille päästiin tutkimalla tapauksia, joissa aivoinfarkti oli aiheuttanut amusian.
Plastiikkakirurgian professori Virve Koljoselle J. V. Snellman -palkinto26.3.2024 18:00:00 EET | Tiedote
Helsingin yliopisto on myöntänyt J. V. Snellmanin nimeä kantavan tiedonjulkistamispalkinnon vuonna 2024 professori Virve Koljoselle. Koljonen viestii erikoisalastaan plastiikkakirurgiasta aktiivisesti ja yleistajuisesti sosiaalisessa mediassa ja on tavoittanut laajasti niin ammattilaisia kuin suurta yleisöä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum