Att rengöra inomhus med UVGI-metoden (eng. ultraviolet germicidal irradiation) är enligt studier ett mycket effektivt sätt att avaktivera olika sjukdomsalstrare (coronaviruset SARS-CoV-2 medräknat). Den avaktiverar bakterier och virus genom att utsätta dem för högenergetisk UV-strålning med UV-lampor.

COVID-19-pandemin har ökat vårt behov av att desinficera stora mängder både luft och olika ytor, varför t.ex. sjukhusen har börjat använda UVGI-rengöringsrobotar allt mera. Metoden kan dock indirekt påverka människor negativt, vilket inte har studerats förut. De negativa verkningarna har att göra med att kvaliteten på inomhusluften försämras på grund av UV-strålningen.

"Så vitt vi vet har vi utfört den första experimentella studien där man studerar hur UVGI-apparaten påverkar luftkvaliteten inomhus", säger doktorand Frans Graeffe från atmosfärvetenskapsinstitutet INAR vid Helsingfors universitet.

"Vi ville forska i hur rengöringen med UVGI-rengöringsrobotar påverkar kvaliteten på inomhusluften för att bättre förstå hur den möjligen påverkar oss negativt."

Då UV-lamporna tändes för rengöring steg mängden gaser och småpartiklar markant

I atmosfären möjliggör UV-strålningen en stor del av den kemi som sker där, t.ex. uppkomsten av oxidanter som ozon (O₃) och hydroxylradikal (OH). Då vi för in UV-strålning i form av UVGI-rengöringsrobotar är det möjligt att reaktionerna som sker utomhus även sker inomhus. Reaktionerna som orsakas av strålningen kan bilda vissa gaser och småpartiklar som har en negativ inverkan på människans hälsa om de andas in. Höga halter av småpartiklar har kopplats till många sjukdomar (t.ex. i luftvägarna).

"Vi hämtade en UVGI-rengöringsrobot, som används på sjukhus, till aerosolfysiklaboratoriet vid Helsingfors universitet. Där utnyttjade vi olika moderna mätningsinstrument (bl.a. masspektrometrar) och kunde mäta halterna, storleken och den kemiska sammansättningen hos de gaser och småpartiklar som bildades," säger Graeffe.

"Våra mätningar påvisade tydligt att halterna av både gaser och småpartiklar steg markant varje gång UV-lamporna tändes (d.v.s. rengöringen av rummet började).

Både mängden av partiklar och halten av gaser började minska – via bl.a. ventilationen – genast då UV-lamporna slocknade, men återgick inte till den ursprungliga nivån förrän 30-40 minuter efter att UV-lamporna hade släckts.

"Efter att rummet har rengjorts vore det bäst att vänta en tid innan någon går in i det, eller så borde personen som går in skydda sig med t.ex. ett tillräckligt effektivt andningsskydd," säger Graeffe.

Eftersom mekanismerna för hur gaser och småpartiklar bildas av UV-lamporna är komplicerade kan resultaten inte direkt användas i olika omgivningar. Faktorer som effekten hos UVGI-apparaten, strålningstiden och våglängden på UV-strålningen, samt storleken på rummet som rengörs, ventilationen och den ursprungliga luftkvaliteten påverkar hur olika UVGI-apparater inverkar på luftkvaliteten.

Liknande UVGI-metoder används i allt högre grad i privata och offentliga utrymmen med svagare strålning än hos den testade apparaten, men strålningen pågår längre. På basen av resultaten måste effekten på luftkvaliteten studeras närmare innan apparaterna tas i bruk mera allmänt, för att vi ska förstå hur olika UVGI-apparater påverkar luftkvaliteten och hur fördelarna med apparaterna (bekämpning av virus) står i förhållande till nackdelarna (försämrad luftkvalitet).