Det behövs nu stöd för ork inom social- och hälsovården och kommunsektorn

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 25.1.2023

Det långsiktiga utvecklingsarbetet syns i Mitä kuuluu?-enkätresultaten som bättre välbefinnande i arbetet. Den positiva förändringen som uppnåtts under de senaste åren stöder arbetsplatsernas attraktions- och hållkraft inom social- och hälsovårdsbranschen. Arbetsstress är normalt inom branschen men har minskat något.  Även återhämtningen har förbättrats, osäkerheten minskat och den positiva inställningen mot förändringar ökat. 

Ett till tecken på den positiva utveckling som uppnåtts inom social- och hälsovårdsbranschen är att allt fler skulle rekommendera sin arbetsgivare till sina vänner. 68 procent är det högsta talet sedan 2018. 

Inom välfärdsområdena som inlett sin verksamhet krävs det dock arbete för att förbättra välbefinnandet i arbetet. Ett alltför stort antal arbetstagare inom social- och hälsovården återhämtar sig dåligt eller har nedsatt arbetsförmåga. 

– För att förbättra branschens håll- och attraktionskraft bör man satsa mer målmedvetet än tidigare på att utveckla välbefinnandet i arbetet. Det är viktigt att inkludera välbefinnande i arbetet som ett perspektiv när man går på djupet med de praktiska arbetsarrangemangen eller med vårdarbetets ledning och dess utveckling, konstaterar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet. 

Unga behöver mer stöd

Unga experter inom vårdbranschen bör på ett bättre sätt inkluderas i utvecklingen av välbefinnande i arbetet. De ungas resultat i Mitä kuuluu?-enkäten har utvecklats mot det bättre men är till flera delar ännu svagare än i de andra åldersgrupperna. 

Arbetets meningsfullhet och återhämtningen kräver fortfarande förbättring. Alltför många unga upplever kundvåld eller diskriminering och alltför många unga har en nedsatt arbetsförmåga eller upplever psykisk belastning. 

Problem med orken bland personer under 30 år betonas också i kommunsektorns omfattande Kommun10-undersökning. 

– De ungas depression- och ångestsymtom, den större andelen personer som bedömer sin egen arbetsförmåga vara nedsatt och den mindre andelen personer som återhämtar sig bra från arbetsdagen är oroväckande, berättar Kommun10-undersökningens direktör Jenni Ervasti. 

År 2022 hade 15 procent av alla Kommun10-respondenter under 30 år depression- och/eller ångestsymtom. I andra åldersgrupper var motsvarande siffra 8–11 procent. År 2022 bedömde 29 procent av alla respondenter under 30 år att deras arbetsförmåga var nedsatt medan motsvarande siffra var 24 procent år 2020. 

– Trots de tydliga problemen med ork är ungas bedömning av atmosfären på arbetsplatsen och chefens agerande även mer positiv än de äldres. Ändringsbehovet ligger troligen med andra ord i hur belastande arbetet är och i främjandet av arbetsförmåga och bättre återhämtning, i stället för i arbetsgemenskapen eller chefens verksamhet, funderar Ervasti. 

Inom kommunsektorns yrkesgrupper väcker vård- och undervisningspersonalens ork mest oro 

Arbetsstress, dvs. situationer med mycket arbetspress men lite kontroll i arbetet, upplevdes enligt Kommun10-undersökningen fortfarande mest av närvårdare (41 procent), hälsovårdare och sjukskötare (34 procent) och barnskötare och skolgångsbiträden (33 procent). 

Stressen bland hälsovårdare och sjukskötare hade dock minskat från mätningarna under coronaåret 2020. Under motsvarande tidsperiod hade lärarnas arbetsrelaterade stress ökat med 2–3 procentenheter. 

Återhämtning från belastningen som arbetsdagen orsakar hade försvagats bland kommunsektorns hela respondentgrupp jämfört med situationen för två år sedan (andelen personer som återhämtade sig bra sjönk från 41 procent till 38 procent). De största nedgångarna fanns bland lågstadie- och barnträdgårdslärare samt barnskötare och skolgångsbiträden. 

Även arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? visar tecken på att belastningsfaktorerna anhopas enligt yrkesgrupp. Sjukskötarnas och närvårdarnas arbete är fortfarande mer belastande än hos andra trots att man just i dessa yrkesgrupper har nått positiv utveckling. 

Enligt samma undersökning har arbetsförmågan hos fler än var tredje person som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen blivit nedsatt. Utvecklingen är oroande särskilt vad gäller läkarnas återhämtning. Dessutom har långa arbetsdagar ökat bland ledare, specialsakkunniga och läkare. 

Ytterligare information 

Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi

Ledande forskare Jenni Ervasti, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 5475, jenni.ervasti@ttl.fi

Läs mer

Mediainformationens presentationsmaterial (pdf, på finska)

Kommun10-undersökningens material i Arbetslivskunskap

Kommunsektorns arbete och arbetstagares välbefinnande | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi 

Mitä kuuluu?-arbetshälsoenkätens material om ledarskap och chefsarbete i Arbetslivskunskap 

Ledarskapet inom social- och hälsovårdsbranschen är coachande | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi