Det finns litiumjonbatterier på varje arbetsplats men beredskapen för säkerhetsrisker är inte tillräcklig

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.3.2023

Användningen av litiumjonbatterier (Li-jon) har ökat avsevärt och förväntas öka även mer under de kommande åren på en global nivå. Litiumjonbatterier är allt vanligare även i stora arbetsmaskiner såsom truckar. Då batterierna blir äldre och större ökar även arbetssäkerhetsriskerna.

I Arbetshälsoinstitutets projekt identifierades arbetssäkerhetsrisker förknippade med varje skede av batteriernas livscykel och togs fram god praxis för hantering av dessa risker. Dessutom utarbetade man inom projektet en livscykelanalys (LCA) för beaktande av miljösynvinklar och utsläpp i gasform.

Beredskap och utbildad personal spelar en nyckelroll i riskhanteringen

Batteriernas funktion grundar sig på en kemisk reaktion. Vid tillverkningsskedet är det särskilt hanteringen av kemikalier som orsakar risker. Under lagring, användning och transport å sin sida kan termisk rusning orsaka en batteribrand som är svår att släcka. I riskbedömningen bör man också ägna uppmärksamhet åt hur batterierna laddas och återvinns.

I hanteringen av litiumjonbatterier ska man satsa på att både säkerhetskompetensen och beredskapen är i skick.

– Alla som arbetar med batterier ska veta hur de ska agera till exempel vid batteribrand. Med fungerande säkerhetskommunikation kan man säkerställa att arbetstagarna kan förebygga olyckor och andra arbetssäkerhetsrisker, säger ledande forskare Pia Perttula från Arbetshälsoinstitutet.

Utöver att man beaktar beredskap och säkerställande av kompetens vid arbete med litiumjonbatterier rekommenderas det dessutom att man utökar samarbetet med brand- och räddningsmyndigheten. Säkerhet kan också främjas genom att förbättra samarbetet mellan värdekedjans olika aktörer.

– Arbetssäkerhetsrisker bedöms ofta för den egna arbetsplatsen men det är bra att samarbeta kring säkerhetsrelaterade ärenden med arbetsplatser förknippade med värdekedjans olika faser, säger Pia Perttula.

Alla kan med sin egen verksamhet främja säker användning av batterier

Arbetstagarna kan också själva minska arbetssäkerhetsriskerna. Till exempel ska endast hela och lämpliga laddare användas för laddning av apparater.

– Dessutom är det viktigt att man på arbetsplatserna funderar på sätt att säkerställa säkert arbete med litiumjonbatterier och hur man reagerar till exempel vid en brand, säger Pia Perttula.

När litiumjonbatterier blir allt vanligare kan god praxis som samlats i projektet utnyttjas på ett mer omfattande sätt. Anvisningar som utarbetats för arbetsplatser för säker användning av batterier har samlats i en rapport på Arbetarskyddsfondens webbplats (på engelska, sidan på finska): Litiumioniakun elinkaari – työturvallisuusriskit ja riskien hallinta työpaikalla (Safera) | Työsuojelurahasto (tsr.fi)

Forskningsprojekt om litiumjonbatteriers (Li-jon) livscykel, arbetssäkerhetsrisker och riskhantering

• Projektet hade som mål att identifiera arbetssäkerhetsrisker som förekommer i litiumjonbatteriernas värdekedja och ta fram anvisningar och bra praxis för att förbättra arbetssäkerheten.
• Undersökningsobjektet var företag inom batterivärdekedjan i Finland och Spanien samt intressentgrupper och myndigheter. I värdekedjan som granskades fanns en truck med ett litiumjonbatteri.
• Projektets slutrapport (på engelska): Lithium-ion battery’s life cycle : safety risks and risk management at workplaces (julkari.fi)
• Projektet genomfördes som ett SAF€RA-projekt tillsammans med spanska GAIKER och finansierades av Arbetarskyddsfonden.

Ytterligare information

• Pia Perttula, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, 043 820 0499, pia.perttula@ttl.fi