Det lönar sig att satsa på tillgänglighet – hissunderstödet täcker till och med 55 procent av de totala kostnaderna

Tillgängligheten i bostadshus stöds genom att hissunderstöd beviljas för byggande av efterinstallerade hissar. Understödet som ansöks hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boende ARA uppgår till hela 45 % av de totala kostnaderna, och dessutom har man möjlighet att från Vasa stad få ett tilläggsunderstöd på 10 % för att installera en eller flera hissar.

– I Vasa finns cirka 400 våningshus och tusen trappuppgångar utan hiss. Under de senaste 15 åren har ARA beviljat understöd för 65 efterinstallerade hissar i Vasa, och för dem har totalt cirka fem miljoner euro erhållits i hissunderstöd från ARA. Vi talar alltså om stora belopp, säger bostadschef Jonas Nylén.

Hissarna är ofta ett måste utöver för personer med funktionsnedsättning också för äldre. Enligt undersökningar som ARA har beställt möjliggör en hiss att människor kan bo hemma 6–8 år längre än utan hiss.

– De äldre har enormt mycket nytta av hissar. Under coronaviruspandemin har ensamheten accentuerats, och om det är svårt att ta sig in i och ut ur bostaden, påverkar detta negativt också det övriga välmåendet, konstaterar Nylén.

ARA beviljar dessutom husbolag tillgänglighetsunderstöd för att undanröja hinder för rörligheten, och det kan man ansöka om oberoende av hissprojekt. Också tillgänglighetsunderstödet täcker så mycket som 45 % av reparationskostnaderna.

– ARAs tillgänglighetsunderstöd är ytterst betydelsefullt och i sin nuvarande form en ganska ny understödsform. Behov att förbättra tillgängligheten finns det i många husbolag och vi har märkt att understöd har sökts aktivt också i Vasa, säger Nylén.

Främjandet av tillgängligheten utgår från tänkesätt och inställning

Utöver ARAs understöd beviljar staden föreningar, sammanslutningar och små företag tillgänglighetsunderstöd för förbättrande av tillgängligheten och nåbarheten i deras service- och verksamhetslokaler. Understöd kan också beviljas husbolag för att undanröja ett sådant hinder för rörligheten genom vilket det säkerställs att en person med fysisk funktionsnedsättning kommer in i en byggnad, bostad eller allmänna lokaler.

Stadens tillgänglighetsunderstödet uppgår till 30 procent av de totala kostnaderna eller högst 3 000 €. Det är möjligt att få understöd för sådana åtgärder genom vilka det möjliggörs att en person med hörsel-, syn- eller funktionsnedsättning har fritt tillträde till, kan röra sig och agera i service- och verksamhetslokaler.

– Tillgänglighet är inte bara ramper eller dörrar som öppnar sig automatiskt, utan den omfattar en vidsträckt helhet av olika saker och åtgärder som sammanhänger med rörlighet, syn, hörsel, informerande och kommunicerande. Utöver ramper och automatdörrar kan man t.ex. sänka trösklar, bredda dörröppningar, förbättra belysningen eller installera rörelsedetektorer och induktionsslingor, säger tillgänglighetskoordinator Elisabeth Hästbacka.

I en tillgänglig stadsmiljö kan alla röra sig och agera likvärdigt och genom tillgängligheten förbättras också invånarnas livskvalitet och säkerhet. Främjandet av tillgängligheten utgår från tänkesätt och inställning.

– Vårt mål är att tillgängligheten alltid ska beaktas i Vasa från planering till genomförande, användning och underhåll av byggnader, service och produkter. Tillgänglighet är inte en dålig sak för någon och för en del är den ett måste. Allt jobb som görs för det här är värdefullt, säger Hästbacka.

Tillgänglighet innebär att alla behandlas lika

För Elina Levijoki som rör sig med rullstol och Lassi Alahäivälä som är synskadad är tillgänglighet en nödvändig del av en fungerande vardag.

– För mig betyder tillgänglighet att människorna är jämställda oberoende av hurdana skador eller andra begränsningar de har. Omgivningen bestämmer inte vad de kan göra eller vart de kan gå, säger Levijoki.

Utöver rörlighet är det viktigt att beakta tillgängligheten och nåbarheten också i fråga om digitala tjänster.

– Till exempel när nätsidor planeras vore det viktigt att beakta att alla kan använda dem och att informationen är lätt tillgänglig, konstaterar Alahäivälä.

Båda är av den åsikten att tillgängligheten i huvudsak har beaktats bra i Vasa, men att det finns sådant som kan förbättras.

– Till exempel tillgången till information har huvudsakligen varit bra och jag har hittills hittat allt jag har behövt. Men om vi funderar på att röra sig ensam på stan, så det skulle jag inte göra, och jag skulle inte heller nödvändigtvis hitta något där utan hjälp, säger Alahäivälä.

Enligt Levijoki lyckas det ganska bra att röra sig med rullstol i Vasa, men någon gång behövs det specialarrangemang. Dessutom är till exempel höga gatstenar, smala dörrar och trånga hissar svåra ställen.

– Någon gång ser man också för branta ramper, som inte går att använda. En sådan skenbar tillgänglighet är en dålig sak. Det är viktigt att utveckla lösningar, som på riktigt betjänar människor och är trygga att använda.

Internationella tillgänglighets- och nåbarhetsdagen (Global Accessibility Awareness Day) firas torsdag 20.5. Syftet med temadagen är att främja människors medvetenhet om lokalers tillgänglighet samt digitala tjänsters nåbarhet.