Effektiva sysselsättningsinsatser är avgörande för Finlands efterlevnad av EU:s finanspolitiska regler

Statens revisionsverk anser att det föreligger en risk att Finland 2020 inte kommer att kunna leva upp till stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del som är avsedd att säkerställa stabiliteten av de offentliga finanserna. För närvarande verkar det som om det kan uppstå en betydande avvikelse från regelverket gällande offentliga sektorns strukturella saldo. Å andra sidan torde överskridningen av tröskelvärdet enligt nuvarande uppgifter bli liten.

Enligt revisionsverkets bedömning kommer de offentliga utgifterna nästa år att öka snabbare än vad EU:s regelverk tillåter. För att Finland de kommande åren ska kunna leva upp till de finanspolitiska reglerna bör sysselsättningsläget bli bättre.

”Regeringens program för framtidsinvesteringar av engångsnatur inleds 2020, vilket avspeglas på regelefterlevnaden. Dessutom ökar regeringen de fasta utgifterna innan de fastställda skattehöjningarna ökar inkomsterna. Trots att uppskattningarna är behäftade med viss osäkerhet uppmanar vi statsrådet att ta hänsyn till risken för en betydande avvikelse från kraven enligt stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Vi avvaktar till våren 2021 innan vi gör den slutliga bedömningen av regelefterlevnaden under 2020”, säger ekonomisk expert Leena Savolainen.

Regeringen siktar på att få de offentliga finanserna i balans genom att öka sysselsättningen. Regeringens sysselsättningsinsatser ska ge 60 000 nya arbetstillfällen, vilket är ett uppnåeligt mål med tanke på skillnaden mellan sysselsättningsgraden i Finland och de övriga nordiska länderna. Det förutsätter väl valda och väl underbyggda insatser för sysselsättningen. En jämförelse med de övriga nordiska länderna visar att det inte behövs mer än att sysselsättningsgraden för män över 50 år höjs till samma nivå som i Sverige för att sysselsättningsmålet ska uppfyllas.

Fokus för de finanspolitiska målsättningarna i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering ligger på att få den offentliga ekonomin i balans, främja sysselsättningen, reducera ojämlikhet, jämna ut inkomsterna och arbeta för koldioxidneutralitet. Regeringen har ställt som mål att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023 i en normalsituation för den globala ekonomin.

”Regeringen har i planen för de offentliga finanserna tillsvidare inte lagt fram exakta metoder med vilka balansmålet ska kunna uppnås. Innehållet i planen uppfyller ändå till väsentliga delar de lagstadgade kraven, och Finansministeriets prognos som utgör grunden för planen är realistisk”, säger ledande finanspolitikrevisor Mika Sainio.

Observationerna bygger på Statens revisionsverks färska bedömning av övervakningen av finanspolitiken. Bedömningen handlar om Finlands efterlevnad av EU:s finanspolitiska regler, målen för valperioden som inleddes 2019, planen för de offentliga finanserna och Finansministeriets ekonomiska prognos som planen bygger på.

Revisionsverket kommer att publicera en mer omfattande rapport om övervakningen av finanspolitiken i december 2019. I rapporten ingår en analys av regeringens målsättningar för valperioden och av efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna. Dessutom kommer revisionsverket att senare i år offentliggöra två revisioner som riktats på uppskattningarna av hållbarhetsunderskottet i faktaunderlaget för finanspolitiken samt utvecklingsprognoserna på medellång sikt vid planeringen av de offentliga finanserna.

Finanssipolitiikan valvonnan arvio julkisen talouden hoidosta

Statens revisionsverks färska bedömning av övervakningen av finanspolitiken ska publiceras på svenska senare i november.

Fler granskningar utförda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning finns på VTV.fi