Egentliga Finlands klimatfärdplan är färdig

Klimatfärdplanen konkretiserar klimatvisionen, enligt vilken landskapets mål är att år 2035 vara ett livskraftigt och klimatneutralt landskap där man fördomsfritt har utvecklat och tagit i bruk klimathållbara lösningar med tillit till kompetens, samarbete och gemensamt ansvar.

”Klimatförändringen och att svara på den tas på allvar i Egentliga Finland. Arbetet med klimatfärdplanen har präglats av en aktiv samarbetsanda. Såväl den offentliga som den privata sektorn, forskningen och intresseorganisationer har deltagit i arbetet”, konstaterar ordföranden för sektionen för klimatansvar Timo Metsä-Tokila från NTM-centralen.

Kommunerna, företagen och alla aktörer uppmuntras att identifiera sin egen roll och att förbinda sig till att verkställa färdplanen.

Energiomvälvningen kräver renoveringar och investeringar, energieffektiviteten kan förbättras över hela linjen

Inom energisektorn är målet att avstå från fossila bränslen och övergå till förnybara bränslen samt nya produktionssätt, till exempel värmepumpar som utnyttjar jord-, berg- och spillvärme och energilagring. Intelligenta styrsystem och dubbelriktade nätverk har också en aktiv roll för konsumenten. Kommuner, bostadsaktiebolag och hushåll uppmuntras att övergå till hållbara uppvärmnings- och ellösningar. De kommunala fastigheternas energiförluster kan minskas systematiskt med hjälp av energieffektivitetsavtal. Grundliga renoveringar av byggnadsbeståndet ska redan i planeringsskedet inkludera förbättring av energieffektiviteten.

Digitaliseringen och nya drivmedel påskyndar halveringen av trafikutsläppen

För att uppnå målen för trafikutsläppen är det viktigt att andelen hållbara färdsätt i persontrafiken ökar avsevärt. Gång- och cykeltrafiken i tätorterna ökas genom att man skapar högklassiga rutter och förbättrar till exempel parkeringsmöjligheterna och underhållet.Kollektivtrafik som drivs med fossilfria bränslen minskar utsläppen i stadsregionerna.Nya lösningar för mobilitetstjänster möjliggör kollektivtrafikförbindelser i glesbygden.Kommunerna och arbetsgivarna kan införa incitament för hållbara färdsätt.I och med att el-, gas- och hybridfordon blir vanligare behövs ett omfattande laddningsnät där även företagen och bostadsaktiebolagen har en roll.Digitala lösningar optimerar godstransporterna samt möjliggör boende, arbete och företagsverksamhet på flera ställen i städerna och på landsbygden.

Jordbrukets styrka är förmågan att binda kol, hela livsmedelskedjan stöder en hållbar produktion

Inom jordbruket behövs forsknings- och försöksverksamhet på gårdarna i samarbete med producenterna samt rådgivning som grundar sig på denna verksamhet. Gårdarnas energisjälvförsörjning kan stärkas genom att man i produktionen av biogas utnyttjar åkerbiomassor som uppstår som biprodukter och gödsel och genom att man utvecklar hela värdekedjan för utnyttjande av biomassa och återvinning av näringsämnen. Förbättring av åkrarnas bördighet genom växtföljd och vattenhantering möjliggör kolbindning och förbättrar också produktiviteten. I hela livsmedelskedjan ökas medvetenheten om livsmedelsproduktionens betydelse för att lösa klimatfrågor. En hållbar förnyelse av livsmedelsproduktionen ses som landskapets styrka och hela kedjan från producent till konsument deltar i utvecklingen av den.

”Det är bra om varje aktör granskar de många åtgärderna som presenteras med ett positiv förhållningssätt: vilken är vår roll och vilka möjligheter medför den. Det behövs nya planeringar, innovationer och försök. Många saker förutsätter teknisk utveckling och många åtgärder innehåller goda samarbetsmöjligheter för såväl kommuner, högskolor som företag”, uppmuntrar specialplanerare Aleksis Klap från Egentliga Finlands förbund.

Färdplanen granskas och utfallet följs upp årligen. Under 2021 granskas samhällsstrukturen och byggandet samt markanvändningen, kolsänkorna och kolbindningen som nya teman. Det finns beredskap för att tidigarelägga målåret när kunskapen om de utvalda åtgärdernas effektpotential ökar.

Projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure) stöder genomförandet och tillhandahåller årligen utsläppskalkyler och uppföljningsinformation för alla aktörer.

Ytterligare information

Egentliga Finlands klimatfärdplan 2030:
ymparistonyt.fi/hiilineutraalilounaissuomi 

Varsinais-Suomen ilmastotiekartta - Tavoitteet ja toimenpiteet vuoteen 2030 (pdf)

Timo Metsä-Tokila
direktör, NTM-centralen i Egentliga Finland
0295 022 615 | timo.metsa-tokila@ely-keskus.fi

Riikka Leskinen
sektorchef, Valonia
044 907 5995 | riikka.leskinen@valonia.fi    

Aleksis Klap
specialplanerare, Egentliga Finlands förbund
040 721 3137 |aleksis.klap@varsinais-suomi.fi

Merja Haliseva-Soila
specialsakkunnig, NTM-centralen i Egentliga Finland, projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure)
0295 022 863 | merja.haliseva-soila@ely-keskus.fi