Ekologiska djurgårdar gagnar fåglar som häckar i jordbruksmiljö

Fågelbestånden i närheten av jordbruksmiljöer har minskat länge såväl i Finland som i övriga Europa. EU har försökt förbättra situationen med hjälp av miljöstöd till jordbruket, det vill säga genom att betala ut stöd till jordbruksproducenter som bedriver sådan verksamhet som antas gagna miljön. Det finns många olika slags miljöstöd, men deras eventuella inverkan på naturens mångfald har sällan utretts.

En ny finländsk studie visar att det miljöstöd som får fågelbestånden att växa i närheten av jordbruksmiljöer är stöd till ekologiska djurgårdar. Däremot har de flesta andra miljöstöd endast ringa inverkan på antalet fåglar.

– Miljöstöd till jordbruket utgör en stor del av EU:s budget och är den viktigaste finansieringsformen för att förbättra naturens tillstånd. Stödpengarna borde koncentreras till de åtgärder som gagnar naturens mångfald allra mest, berättar forskare Irina Herzon vid Helsingfors universitet.

Största delen av de ekologiska djurgårdarna är gårdar med betande kreatur. Många insekter föredrar betesmarker tack vare den mångsidiga floran och spillningen. Fler insekter innebär i sin tur mera mat för fåglarna. Studien visar också att ekologiska djurgårdar gagnade mest sådana fåglar som använder insekter som föda, t.ex. svalor och starar.

– Ladusvalan och hussvalan har klassificerats som utrotningshotade arter i Finland på grund av minskade bestånd, och en ökad andel ekologiska djurgårdar skulle förbättra arternas situation. Detta kan var och en påverka genom sina dagliga inköpsbeslut och genom att gynna ekologiska produkter, konstaterar akademiforskare Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet Luomus vid Helsingfors universitet.

Det är viktigt att utreda effekterna av åtgärder relaterade till jordbrukets miljöstöd, så att de åtgärder för att förbättra jordbruksmiljöns mångfald som finansieras med skattemedel ska vara så kostnadseffektiva som möjligt.

Studien har genomförts av forskare vid Helsingfors universitet och grundar sig på fågelräkningar koordinerade av Naturhistoriska centralmuseet Luomus och på regionala uppgifter om jordbrukets miljöstöd. Studien finns publicerad i den öppet tillgängliga vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.