Helsingin yliopisto

Ekologiska djurgårdar gagnar fåglar som häckar i jordbruksmiljö

Dela

Med hjälp av sina jordbruksstöd strävar Europeiska unionen efter att förbättra naturens mångfald i jordbruksmiljöer. En ny finländsk studie visar att den enda stödformen som får fågelbestånden att växa är stöd till ekologiska djurgårdar.

Ladusvala (Hirundo rustica). Bild: Aleksi Lehikoinen.
Ladusvala (Hirundo rustica). Bild: Aleksi Lehikoinen.

Fågelbestånden i närheten av jordbruksmiljöer har minskat länge såväl i Finland som i övriga Europa. EU har försökt förbättra situationen med hjälp av miljöstöd till jordbruket, det vill säga genom att betala ut stöd till jordbruksproducenter som bedriver sådan verksamhet som antas gagna miljön. Det finns många olika slags miljöstöd, men deras eventuella inverkan på naturens mångfald har sällan utretts.

En ny finländsk studie visar att det miljöstöd som får fågelbestånden att växa i närheten av jordbruksmiljöer är stöd till ekologiska djurgårdar. Däremot har de flesta andra miljöstöd endast ringa inverkan på antalet fåglar.

– Miljöstöd till jordbruket utgör en stor del av EU:s budget och är den viktigaste finansieringsformen för att förbättra naturens tillstånd. Stödpengarna borde koncentreras till de åtgärder som gagnar naturens mångfald allra mest, berättar forskare Irina Herzon vid Helsingfors universitet.

Största delen av de ekologiska djurgårdarna är gårdar med betande kreatur. Många insekter föredrar betesmarker tack vare den mångsidiga floran och spillningen. Fler insekter innebär i sin tur mera mat för fåglarna. Studien visar också att ekologiska djurgårdar gagnade mest sådana fåglar som använder insekter som föda, t.ex. svalor och starar.

– Ladusvalan och hussvalan har klassificerats som utrotningshotade arter i Finland på grund av minskade bestånd, och en ökad andel ekologiska djurgårdar skulle förbättra arternas situation. Detta kan var och en påverka genom sina dagliga inköpsbeslut och genom att gynna ekologiska produkter, konstaterar akademiforskare Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet Luomus vid Helsingfors universitet.

Det är viktigt att utreda effekterna av åtgärder relaterade till jordbrukets miljöstöd, så att de åtgärder för att förbättra jordbruksmiljöns mångfald som finansieras med skattemedel ska vara så kostnadseffektiva som möjligt.

Studien har genomförts av forskare vid Helsingfors universitet och grundar sig på fågelräkningar koordinerade av Naturhistoriska centralmuseet Luomus och på regionala uppgifter om jordbrukets miljöstöd. Studien finns publicerad i den öppet tillgängliga vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Nyckelord

Kontakter

Iryna Herzon, 040 5330946 iryna.herzon@helsinki.fi
Aleksi Lehikoinen, 045 1375732, aleksi.lehikoinen@helsinki.fi

Bilder

Ladusvala (Hirundo rustica). Bild: Aleksi Lehikoinen.
Ladusvala (Hirundo rustica). Bild: Aleksi Lehikoinen.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Helsingin yliopisto
Helsingin yliopisto
PL 3
00014 Helsingin yliopisto

02941 911 (vaihde)http://www.helsinki.fi/yliopisto

Kommunikations specialist Marjaana Lindy, 050 576 2960, marjaana.lindy@helsinki.fi

Helsingin yliopisto on yli 40 000 opiskelijan ja työntekijän kansainvälinen tiedeyhteisö, joka toimii neljällä kampuksella Helsingissä ja usealla muulla paikkakunnalla Suomessa. Kansainvälisissä yliopistovertailuissa se on ollut toistuvasti maailman sadan parhaan yliopiston joukossa. Helsingin yliopisto on perustettu vuonna 1640.

Följ Helsingin yliopisto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto

Vegaaniruokavalio muokkaa merkittävästi pikkulasten aineenvaihduntaa: D- ja A-vitamiinitasot vaativat erityishuomiota21.1.2021 12:51:02 EETTiedote

Helsingin yliopiston tutkimusryhmien yhteistyöprojekti on kansainvälisesti ensimmäinen kartoitus täysin vegaanisen ruokavalion vaikutuksista päiväkoti-ikäisten lasten aineenvaihduntaan. Vegaaniruokavaliota noudattaneilla lapsilla havaittiin sekaruokaa syöviin lapsiin verrattuna merkittävästi muuttunut aineenvaihdunta ja alhaisemmat D-vitamiinitasot. Myös lasten A-vitamiinitasoista kertovat merkkiaineet olivat alentuneet.

Tutkijat selvittivät, kuinka rintasyöpä leviää – syöpägeeni käyttää apunaan proteiinia, joka toimii kuin sorkkarauta19.1.2021 09:30:00 EETTiedote

Helsingin yliopiston tutkijat ovat selvittäneet, kuinka syöpägeenit tuhoavat tyvikalvokapselin, joka estää kasvainsolujen tunkeutumisen terveisiin kudoksiin. Tutkimus osoitti, että syövissä yleinen soluviestintäreitti hyödyntää hepsiini-nimistä entsyymiä hajottaessaan tyvikalvon. Tyvikalvon hajoaminen voidaan kuitenkin pysäyttää hepsiinin toimintaa estävillä vasta-aineilla.

Yli 10 miljoonan euron EU-hanke valjastaa tekoälyn ja genomitiedon sairauksien ennaltaehkäisyyn18.1.2021 13:07:35 EETTiedote

Helsingin yliopiston koordinoimassa viisivuotisessa EU-hankkeessa pyritään kehittämään ja hyödyntämään uudenlaisia genomitietoon perustuvia sairastumisriskin arviointiin soveltuvia työkaluja. INTERVENE-hankkeen tavoitteena on osoittaa tekoälyn hyödyntämisen edut genomitietoon perustuvia sairastumisriskiarvioita laadittaessa sekä testata riskitiedon hyödyntämistä käytännön potilastyössä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum