Ekologiska djurgårdar gagnar fåglar som häckar i jordbruksmiljö
16.5.2019 09:05:00 EEST | Helsingin yliopisto | Pressmeddelande

Fågelbestånden i närheten av jordbruksmiljöer har minskat länge såväl i Finland som i övriga Europa. EU har försökt förbättra situationen med hjälp av miljöstöd till jordbruket, det vill säga genom att betala ut stöd till jordbruksproducenter som bedriver sådan verksamhet som antas gagna miljön. Det finns många olika slags miljöstöd, men deras eventuella inverkan på naturens mångfald har sällan utretts.
En ny finländsk studie visar att det miljöstöd som får fågelbestånden att växa i närheten av jordbruksmiljöer är stöd till ekologiska djurgårdar. Däremot har de flesta andra miljöstöd endast ringa inverkan på antalet fåglar.
– Miljöstöd till jordbruket utgör en stor del av EU:s budget och är den viktigaste finansieringsformen för att förbättra naturens tillstånd. Stödpengarna borde koncentreras till de åtgärder som gagnar naturens mångfald allra mest, berättar forskare Irina Herzon vid Helsingfors universitet.
Största delen av de ekologiska djurgårdarna är gårdar med betande kreatur. Många insekter föredrar betesmarker tack vare den mångsidiga floran och spillningen. Fler insekter innebär i sin tur mera mat för fåglarna. Studien visar också att ekologiska djurgårdar gagnade mest sådana fåglar som använder insekter som föda, t.ex. svalor och starar.
– Ladusvalan och hussvalan har klassificerats som utrotningshotade arter i Finland på grund av minskade bestånd, och en ökad andel ekologiska djurgårdar skulle förbättra arternas situation. Detta kan var och en påverka genom sina dagliga inköpsbeslut och genom att gynna ekologiska produkter, konstaterar akademiforskare Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet Luomus vid Helsingfors universitet.
Det är viktigt att utreda effekterna av åtgärder relaterade till jordbrukets miljöstöd, så att de åtgärder för att förbättra jordbruksmiljöns mångfald som finansieras med skattemedel ska vara så kostnadseffektiva som möjligt.
Studien har genomförts av forskare vid Helsingfors universitet och grundar sig på fågelräkningar koordinerade av Naturhistoriska centralmuseet Luomus och på regionala uppgifter om jordbrukets miljöstöd. Studien finns publicerad i den öppet tillgängliga vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Nyckelord
Kontakter
Iryna Herzon, 040 5330946 iryna.herzon@helsinki.fi
Aleksi Lehikoinen, 045 1375732, aleksi.lehikoinen@helsinki.fi
Bilder

Länkar
Om
Helsingin yliopistoPL 3
00014 Helsingin yliopisto
02941 22622 (mediapalvelu) 02941 911 (vaihde) (vaihde)https://www.helsinki.fi/fi/yliopisto
Kommunikations specialist Marjaana Lindy, 050 576 2960, marjaana.lindy@helsinki.fi
Helsingin yliopisto on yli 40 000 opiskelijan ja työntekijän kansainvälinen tiedeyhteisö, joka toimii neljällä kampuksella Helsingissä ja usealla muulla paikkakunnalla Suomessa. Kansainvälisissä yliopistovertailuissa se on ollut toistuvasti maailman sadan parhaan yliopiston joukossa. Helsingin yliopisto on perustettu vuonna 1640.
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Uusi verikoe tunnistaa rasvamaksasairauden jo terveyskeskuksessa19.11.2026 10:36:32 EET | Tiedote
Uudenlaisella verikokeella voidaan löytää potilaat, joilla on etenevän maksasairauden riski. Koska testi voidaan tehdä perusterveydenhuollossa, hoito voi alkaa nopeammin ja ilman jonotusta erikoissairaanhoitoon. Parempien hoitotulosten lisäksi tämä vähentäisi myös erikoissairaanhoidon kuormitusta.
Väitös: Perusoikeuksien turvaaminen edellyttää toimivaa markkinataloutta17.11.2026 08:30:00 EET | Tiedote
Suomessa hyvinvointivaltion rahoituksesta keskustellaan ennen kaikkea menoleikkausten ja veronkorotusten näkökulmasta. Tuore oikeustieteellinen väitöstutkimus nostaa esiin vähemmälle huomiolle jäävän kysymyksen: miten lainsäädäntö ja sen tulkinta vaikuttavat taloudelliseen vaihdantaan ja sitä kautta hyvinvointivaltion rahoituspohjaan?
Kvinnors och mäns värderingar utvecklades inte i olika riktningar trots allt17.11.2026 07:14:00 EET | Pressmeddelande
Det i offentligheten ofta framförda påståendet om en polarisering av unga kvinnors och mäns värderingar stämmer inte. En nyligen publicerad undersökning studerade utvecklingen av skillnader i värderingarna i mer än 30 europeiska länder under åren 2002–2023.
Naisten ja miesten arvomaailmat Euroopassa eivät erkaantuneetkaan17.11.2026 07:14:00 EET | Tiedote
Julkisuudessa tiuhaan esitetty väite nuorten naisten ja miesten arvojen polarisaatiosta ei pidä paikkaansa. Tutkimus tarkasteli arvojen eron kehitystä yli 30 Euroopan maassa vuosina 2002–2023.
Stressaantuneen vanhemman on vaikeampi ymmärtää lapsensa tunteita16.11.2026 07:23:00 EET | Tiedote
Vanhemmuuden ensimmäisinä vuosina koettu stressi voi vaikuttaa kykyyn ymmärtää lapsen tunteita ja heijastua siten lapsen kehitykseen. Vahvimmin yhteys näkyi isillä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum