Ekonomisk stabilitet och hållbar tillväxt står i centrum för Finlands Banks nya strategi

Finlands Bank har reviderat sin strategi under 2020. Finlands Banks verksamhet syftar till att bygga en hållbar ekonomi och stabilitet. Bankens uppgifter grundar sig på lagen om Finlands Bank och bankens ställning som nationell centralbank och medlem av Eurosystemet. Enligt den nya strategin är Finlands Banks mål att upprätthålla prisstabilitet och finansiell stabilitet under alla förhållanden för att garantera medborgarnas välfärd.
Till underlag för strategirevisionen tog banken fram olika scenarier för tänkbara omvärldsförändringar på 2020-talet fram. Faktorer som lyftes fram var coronapandemins ekonomiska konsekvenser på längre sikt, den kraftiga skuldsättningen och den snabba digitaliseringen av betalningar och finansiella tjänster. Dessa lades till grund för utformningen av prioriteringarna för Finlands Banks verksamhet för åren framöver, nämligen bedömning av coronakrisens effekter och lösningar, översyn av ECB:s penningpolitiska strategi och deltagande i förberedelserna för en digital centralbanksvaluta för Eurosystemet.
Senast den pågående coronapandemin har visat på betydelsen av att sörja för stabiliteten i ekonomin under plötsliga kriser. ”Finlands Bank bygger en hållbar ekonomi och stabilitet. Enligt denna verksamhetsidé har vår strategi reviderats framför allt för att återspegla de stora strukturella trenderna, nämligen digitaliseringen, de ekonomiska konsekvenserna av en åldrande befolkning och klimatförändringen”, säger chefdirektör Olli Rehn. Att upprätthålla prisstabilitet och finansiell stabilitet under alla förhållanden förutsätter också att centralbanken tillhandahåller effektiva centralbankstjänster för samhället, skapar beredskap för oväntade händelser, deltar aktivt i samhällsdialogen och genomgår ständig förnyelse.
Finlands Banks mål är också att öka medborgarnas kunskaper om ekonomi. Som en del av detta arbete publicerade Finlands Bank den 28 januari 2021 sitt förslag till Finlands första nationella strategi för att främja ekonomiskt kunnande.
Finlands Bank tar i sin verksamhet hänsyn till principerna för hållbar utveckling och strävar efter att identifiera risker från klimatförändringen och öka förutsättningarna för hållbar finansiering. Genom att investera ansvarsfullt bidrar banken till att bekämpa klimatförändringen. Finlands Bank publicerade i dag sina principer för ansvarsfulla investeringar, som omfattar ESG-integration, normbaserad screening och exkludering samt temainvesteringar.
Länk:
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum