Suomen Akatemia

Elevens ihärdighet förebådar senare skolframgång och entusiasm

Jaa

En färsk longitudinell studie visar att ihärdighet i yngre ålder förebådar skolframgång och studieintresse i ett senare skede. Ihärdighet är inte ett personlighetsdrag, utan något som förändras och utvecklas i ungdomsåren. ”Bridging the Gaps” är ett projekt som finansieras av Finlands Akademi och inom vilket för första gången en undersökning har gjorts om uppkomsten av ihärdighet och dess betydelse för de ungas intresse för skolan och skolframgången.

(Mostpohtos.com)
(Mostpohtos.com)

Studien som är ett resultat av ett internationellt samarbetsprojekt publicerades i tidskriften Journal of Youth and Adolescence i april 2019. Professor Katariina Salmela-Aro som ledde forskningsarbetet betraktar det som ett viktigt resultat att inte det betydelsefulla allena förebådar framgång och entusiasm, utan att det gör det endast i kombination med ihärdighet.

En tidigare studie i Förenta staterna hävdar att ihärdigheten har två sidor. Den första av dem är en kraftfull ihärdighet, en seg ansträngning i syfte att nå långsiktiga mål och uthållighet att anstränga sig trots de motgångar man stöter på. Den andra sidan är ett starkt intresse, en hängivenhet och en upplevelse av något betydelsefullt.

“Ihärdighet innebär att den unga satsar på studierna och inte alltför lätt ger upp. Den centrala faktorn i ihärdigheten är energin i en strävan framåt motgångarna till trots. I det betydelsefulla ingår åter att man ser sin egen insats i en kontext med större mål och värden samt en livsinställning. Ett väsentligt resultat är att dessa faktorer tillsammans utgör en nyckel till framgång och välmående. Enbart en riktning utan ihärdighet leder ingen vart, emedan ihärdigheten behöver en riktning”, betonar Salmela-Aro.

Salmela-Aro betraktar resultat som remarkabelt: “Vår studie påvisar kraften hos ihärdigheten. Resultaten kvarstår trots att vi kontrollerar personlighetsdrag som samvetsgrannhet och betydelsen av akademisk flit. Ett centralt resultat var likaså att tidigare studieframgång och välmående hade kontrollerats i modellerna. Detta visar att ihärdigheten utövar en väsentlig inverkan på välmående och framgång.”

Hur ihärdigheten utvecklas följdes hos skolelever i årskurs 6 fram till slutet av grundskolan, dvs. från 12 till 16 års ålder. Sammanlagt deltog drygt 2000 skolelever i studien. I den longitudinella undersökningen kontrollerades betydelsen av kön och socioekonomisk status.

Kan ihärdighet utvecklas genom fostran?

Enligt studien var den viktigaste faktor som förebådar ihärdighet att elever förbinder sig till sina mål. Om de unga inte förbinder sig till några mål, kan de inte dra nytta av sin ihärdighet. I skolan kan lärandet bearbetas så att målen förmänskligas och görs viktiga för eleverna.

Salmela-Aro påpekar att man nu för en livlig diskussion om förhållandet mellan kognitiva och icke-kognitiva (socio-emotionella) färdigheter samt den riktning i vilken skolan borde utvecklas: “Ihärdigheten är en av de centrala socio-emotionella färdigheterna. Våra resultat utvisar att socio-emotionella färdigheter förebådar kognitiva färdigheter, i detta fall alltså förestående skolframgång.”

Salmela-Aro uppger att en ny OECD-studie håller på att inledas och att man kommer att undersöka socio-emotionella faktorers betydelse för välmående och skolframgång i olika länder. Forskarna ser att de icke-kognitiva färdigheterna i framtiden kommer att få större betydelse än förr.

Enligt Salmela-Aro är det viktigt att ta fram nya interventionssätt, förfaringssätt och försök för att höja ihärdigheten hos barn: “Det gör de unga gott att betrakta betydelsen av vardagens skolarbete i ett vidare sammanhang som en del av livet och ställa upp mål som går att nå. Skolan måste även vara en plats där man i trygghet kan misslyckas och lära sig att uthärda motgångar. Man ska inte låta sig slås ned av motgångarna, utan förvärva kraft och ny energi med hjälp av dem. Leve den finska sisun!”

Tang, Xin; Wang, Ming-Te; Guo, Jiesi; Salmela-Aro, Katariina (2019). Building Grit: The Longitudinal Pathways between Mindset, Commitment, Grit, and Academic Outcomes.

Journal of Youth and Adolescence. https://doi.org/10.1007/s10964-019-00998-0

Yhteyshenkilöt

Mer information:

Professor Katariina Salmela-Aro, katariina.salmela-aro(at)helsinki.fi,
Helsingfors universitet, Marie Curie besökande professor, ETH Zurich, salmela(at)collegium.ethz.ch, tfn +358 50 415 5283

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Terhi Loukiainen
tfn 029 533 5068
terhi.loukiainen(at)aka.fi

Kuvat

(Mostpohtos.com)
(Mostpohtos.com)
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Vi vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vi skapar förutsättningar för forskarutbildning och forskarkarriären, ökar det internationella forskningssamarbetet och arbetar för att forskningsresultaten ska kunna nyttiggöras. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar. Vi finansierar forskning med 458 miljoner euro år 2019. En del av Akademins stöd till forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus. Vi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Akatemia

BTY-toimikunta myönsi rahoitusta tieteellisesti korkealaatuisen ja innovatiivisen hakemuksen laatineille tutkijatohtoreille15.4.2019 14:48:05 EESTTiedote

Suomen Akatemian biotieteiden, terveyden ja ympäristön tutkimuksen toimikunta (BTY) on myöntänyt rahoituksen 38 uudelle tutkijatohtorille. Toimikunta painotti tutkijatohtoreiden valinnassa hakemuksen korkean tieteellisen laadun ja hakijan pätevyyden lisäksi hakijan kansainvälistä liikkuvuutta ja mahdollisuutta itsenäistyä projektin aikana. Tutkijatohtoreilla odotetaan olevan hyvät kansalliset tai kansainväliset yhteistyöverkostot ja heitä myös kannustetaan kansainväliseen liikkuvuuteen ja yhteistyöhön. Tutkijatohtorin tehtävän rahoituksen tavoitteena on mahdollistaa lupaavimpien, äskettäin tohtorintutkinnon suorittaneiden tutkijoiden pätevöityminen vaativiin tutkimus- tai asiantuntijatehtäviin.

Finlands Akademi beviljar över 30 miljoner euro till forskningsinfrastrukturer som främjar högklassig vetenskap18.1.2019 15:10:27 EETTiedote

Finlands Akademi beslutade idag om finansiering på sammanlagt 32,4 miljoner euro för att stärka forskningens infrastrukturer. Finansieringen fördelas mellan 21 infrastrukturer och 22 organisationer. Finansieringen beviljas för stärkande och uppgradering av nationellt betydelsefulla infrastrukturer som främjar högklassig vetenskaplig forskning. Bland finansieringsmottagarna finns två nya initiativ som inte finns med i Finlands vägvisare för forskningsinfrastrukturer.

Korkeatasoista tiedettä edistäville tutkimusinfrastruktuureille yli 30 miljoonaan euron rahoitus Suomen Akatemialta18.1.2019 15:10:26 EETTiedote

Suomen Akatemia on myöntänyt yhteensä 32,4 miljoonaa euroa tutkimusinfrastruktuurien vahvistamiseen. Rahoitus jakautuu 21 tutkimusinfrastruktuurille ja 22 tutkimusorganisaatiolle. Rahoitusta myönnettiin kansallisesti merkittävien ja korkeatasoista tieteellistä tutkimusta edistävien tutkimusinfrastruktuurien vahvistamiseen ja laajentamiseen. Uusia, tiekartan ulkopuolisia rahoituksen saajia oli kaksi.

Suomen Akatemia valitsi lippulaivaohjelmaan neljä uutta osaamiskeskittymää8.1.2019 13:30:00 EETTiedote

Suomen Akatemia on valinnut neljä osaamiskeskittymää rahoitettaviksi lippulaivaohjelmassa. Lippulaivaohjelman kokonaisuus on nyt valmis ja siihen kuuluu kuusi osaamiskeskittymää, joiden taustaorganisaatioina on kuusi yliopistoa, kaksi tutkimuslaitosta ja HUS. Ne rahoittavat vuosina 2019-2022 lippulaivoja yhteensä 320 miljoonalla eurolla. Suomen Akatemian rahoitus lippulaivaohjelmalle on 54,5 miljoonaa euroa.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme