EMBARGO Esbo har huvudstadsregionens bästa kolreservoarer i marken och växtligheten

Den färska gemensamma utredningen av Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) och kommunerna i huvudstadsregionen, som publicerades i februari 2021, ger städerna en allt noggrannare och aktuell bild av kolreservoarerna i marken och växtligheten och den årliga förändringen i dem, det vill säga kolsänkorna.

De största kolreservoarerna och kolsänkorna finns i skogarnas mark och växtlighet. Särskilt skogar och skyddsområden är viktiga kolreservoarer för städerna.

Möjligheten ligger i skogarna när Esbo vill bli klimatneutralt 2030

Enligt utredningen har Esbo de största kolsänkorna när de jämfördes med kolreservoarerna och kolsänkorna i Helsingfors, Vanda och Grankulla. Situationen förklaras särskilt av mängden skog i Esbo.

Esbo stad har som mål att vara klimatneutral 2030.

Esbos kolsänkor är för närvarande så stora att de kan kompensera växthusgasutsläppen år 2030, om de fås att sjunka enligt målet med 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Sänkan skulle med andra ord motsvara Esbos mål om en kompensation på cirka 20 procent.

Esbos befolkning ökar årligen med i genomsnitt cirka 4 900 invånare enligt prognoserna fram till 2028. Stadens tillväxt och den förändrade markanvändningen kommer i framtiden också att påverka kolsänkorna och kolreservoarerna. Detta har betydelse för stadens klimatarbete.

Staden strävar efter att styra tillväxten huvudsakligen till redan byggda områden, i synnerhet till centrum, samt längs goda kollektivtrafikförbindelser. På detta sätt kan man också i en växande stad minska utsläppen så kraftigt som möjligt och samtidigt bevara en stor del av kolsänkorna och kolreservoarerna.

”Esbo måste växa på ett hållbart sätt. HRM:s och huvudstadsregionens gemensamma utredning stöder Esbo stads åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat, med vilken de utgör en god kunskapsbas som stöd för genomförandet av vårt mål om klimatneutralitet”, kommenterar Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Utredningen utgör grunden för uppföljning av kolreservoarer och kolsänkor

Utredningen om kolsänkorna och kolreservoarerna i huvudstadsregionen kan användas som grund för kompensationsgranskningen och som en del av bedömningen av klimateffekterna vid planeringen av markanvändningen.

”Utredningen ger en bra lägesbild av Esbos kolreservoarer och kolsänkor. Det är viktigt att följa hur de förändras på vägen mot målet om klimatneutralitet, och utredningen skapar en god grund för detta", konstaterar miljöexpert Liisa Kallio från Esbo stads miljöcentral.