Sitra

EMBARGO // Framtidsbarometer: Coronan har påverkat finländarnas uppfattningar om framtiden – hur man ser på framtiden beror starkt på den kommande utkomsten

Dela

Enligt finländarna är en god framtid jämlik och trygg, berättar Sitras Framtidsbarometer. Fastän välfärdssamhället, sysselsättningen och miljön uppdagas som viktiga värderingar betonas i synnerhet ekonomifrågor i kommunalvalet. Framtiden intresserar nästan alla, men framtidstron beror starkt på utkomsten. Tack vare det stora antalet respondenter fick enkäten representativa resultat för varje landskap.

Foto: Minna Hemmilä, Sitra
Foto: Minna Hemmilä, Sitra

EMBARGO 22.3 kl. 0.01

Framtiden intresserar nästan alla finländare (89 % av svaranden) och överallt i Finland. Förhållningssättet till framtiden har hållit sig samma i jämförelse med två år sedan, trots coronan. Två tredjedelar av finländarna bedömer dock att coronan har haft en inverkan på det egna förhållningssättet till framtiden: allra mest har coronan påverkat synsättet hos kvinnor och de som har en sämre ekonomisk situation.

Sammanlagt 3 800 finländare i ålder 15–84 år svarade på Sitras Framtidsbarometer i januari. På grund av den stora respondentgruppen fick man denna gång även regionala resultat. Framtidsbarometern har gjorts en gång tidigare, år 2019.

Erfarenheten av påverkansmöjligheterna delar respondenterna

Enligt finländarna kan man påverka framtiden (över 80 %) och man känner också till påverkanssätten (närmare 70 %). Speciellt unga, högutbildade och de som har en bättre ekonomisk situation tror på sina möjligheter att påverka. Minst påverkansmöjligheter anser sig de respondenter ha som upplever sig vara tvungna att göra kompromisser gällande allting.

”Det är fint att intresset för framtiden är stort och tron på möjligheterna att påverka den är stadig. Emellertid är det oroväckande att delaktigheten inte fördelas jämnt: de som har sämst ekonomisk situation och de som tvekar på röstandet upplever att deras möjligheter att påverka är sämre än andras. Så att vi kan uppnå en hållbar framtid borde allahitta sig själva där. Om framtiden inte intresserar och man upplever att man inte kan påverka den, finns det knappast något större intresse för att förverkliga någon slags förändring, säger förutsägelses expert Christopher Rowley från Sitra.

Hälften av finländarna upplever framtiden ibland inspirerande, ibland skrämmande. En fjärdedel väntar ivrigt på framtiden och var tionde ser många hotbilder i den. Regionalt finns mest inspiration i Päijänne-Tavastland, Österbotten och Egentliga Tavastland, minst i Norra Savolax, Kajanaland och Egentliga Finland. Framtiden med sina många hotbilder skrämmer mest i Södra Österbotten.

Kommunalvalen är framtidsval

De nya fullmäktige som väljs i kommunalvalen i juni är både med och sköter coronakrisen och bygga framtiden inom kommunerna efter coronan. Hur ser kommunernas framtid enligt finländarna ut och vilka saker påverkar röstningsbeslutet?

I synnerhet ekonomifrågor påverkar röstningsbeslutet i kommunalvalet: som de mest betydelsefulla sakerna som påverkar beslutet valdes bevarandet av välfärdssamhället, ökning av arbetsplatser och balansering av den offentliga ekonomin och att dämpa skuldsättningen. När det igen frågades vilka saker man vill att ska förverkligas i framtiden, steg miljöfrågorna till toppen tillsammans med välfärdssamhället och arbetsplatserna.

”Detta visar att idealen och praxis inte möts helt och hållet. Det verkar som om miljövärderingar har fått fotfäste bland finländarnas värderingar, man anser att de är viktiga. I kommunalvalets röstningsbeslut verkar faktorer på lång sikt inte väga lika tungt som faktorer med närmare anknytning till människans vardag på kort sikt. Framtiden sker emellertid inte separat från kommuninvånarna och vi alla behövs för att komma på lösningar till tuffa problem som miljökrisen,” säger Rowley.

I Framtidsbarometern frågade vi också med vilka adjektiv respondenterna skulle beskriva en framtid som är önskvärd för Finland och sina egna boendeort. Orden ”jämlik” och ”trygg” dök upp såväl för Finlands som den egna boendeortens del. Man önskar även att Finland skulle till exempel vara välmående, självständig och demokratisk, och den egna boendeorten skulle utvecklas samt vara livskraftig och trivsam.

”En jämlik och trygg framtid föds inte av sig själv. När vi vill utveckla välfärdssamhället, öka sysselsättningen och förbättra tillståndet hos miljön måste vi göra de insatserna tillsammans. Förhoppningsvis inspirerar Framtidsbarometerns resultat en allt större grupp människor att såväl diskutera nya, önskvärda framtider som att tillsammans genomföra dem,” säger Katri Vataja, Sitras direktör för förutsägelse och strategi.

Framtidsbarometern av Sitra grundar sig på en medborgarenkät som genomfördes i januari 2021. Med hjälp av enkäten utredde man finländares förhållningssätt till framtiden samt till att påverka riktningen av framtidens utveckling. Enkäten som beställdes av Sitra genomfördes av Kantar TNS Oy. I undersökningen deltog ungefär 3 800 respondenter mellan åldrarna 15–84 år från olika håll i Finland (Åland har inte inkluderats).

Nyckelord

Kontakter

Katri Vataja, Direktör, Förutsägelse och strategi, katri.vataja@sitra.fi, p. 0294 618 230

Anna Solovjew-Wartiovaara, Expert, kommunikation, anna.solovjew-wartiovaara@sitra.fi, p. 040 8302825

Bilder

Foto: Minna Hemmilä, Sitra
Foto: Minna Hemmilä, Sitra
Ladda ned bild

Om

Sitra
Sitra
Itämerenkatu 11-13, PL 160
00180 HELSINKI

0294 618 991http://www.sitra.fi

Sitra är en aktiv framtidsaktör som undersöker och utreder samt engagerar samarbetsparter från olika sektorer i fördomsfria experiment och förnyelser. I fokus för framtidsarbetet finns Finland, som är en framgångsrik föregångare inom hållbart välbefinnande.

Följ Sitra

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Sitra

A new study confirms ambitious climate targets can be achieved while the economy grows9.4.2021 02:00:00 EEST | Press release

Ambitious climate targets can be achieved at the same time as economic growth, according to the study “Growth-positive zero-emission pathways to 2050”, published by the Finnish Innovation Fund Sitra. However, achieving the 1.5-degree climate target set in the Paris Agreement will require strong and consistent action from countries around the world in the coming decades, the study finds.

Beräkningar av alternativkostnader: Det är även ekonomiskt lönsamt att satsa mer på ungas kompetens än i nuläget8.4.2021 02:00:00 EEST | Tiedote

Kostnader på upp till 18 miljarder euro orsakas varje år för den offentliga ekonomin av att alla vuxna inte kommer in i arbetslivet. Det skulle alltså vara lönsamt för Finland att satsa mer på kompetens. Till exempel varje euro för de unga betalar sig mångdubbelt på lång sikt. Vi utredde alternativkostnader för kompetensutveckling. Utredningen erbjuder beslutsfattare vägkost för beslutsfattande under ramförhandlingarna.

Laskelmat vaihtoehtoiskustannuksista: Nuorten osaamiseen on taloudellisestikin kannattavaa panostaa nykyistä enemmän8.4.2021 02:00:00 EEST | Tiedote

Julkiselle taloudelle aiheutuu vuosittain jopa 18 miljardin euron kustannukset siitä, että kaikki aikuiset eivät pääse mukaan työelämään. Suomen kannattaakin panostaa osaamiseen nykyistä enemmän. Esimerkiksi jokainen euro nuoriin maksaa itsensä pitkällä aikavälillä moninkertaisesti takaisin. Selvitimme osaamisen kehittämisen vaihtoehtoiskustannuksia. Selvitys tarjoaa päätöksentekijöille eväitä kehysriihen valintoihin.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum