En exceptionellt stor indexförhöjning ledde till en flod av pensionsansökningar
Nära 25 000 finländare ansökte om partiell ålderspension i september-december, när ansökningsantalet under slutåret ett år tidigare var dryga 4 000. Siffrorna framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik.
Den kraftiga ökningen av ansökningar syns också i antalet nya pensioner. Till exempel inleddes 16 000 partiella ålderspensioner i december 2022. Antalet är tjugofaldigt jämfört med december 2021 och 2020. Allt som allt inleddes 34 600 partiella ålderspensioner under år 2022, jämfört med att ca 13 000 pensioner årligen började under de två föregående åren.
Största delen av dem som valde den partiella ålderspensionen i december var klart äldre än dem som vanligen väljer den här pensionen. Till följd av det var de begynnande pensionerna större än tidigare.
– En partiell ålderspension på 50 procent som började i december var i genomsnitt 900 euro i månaden. Det var en femtedel högre än föregående december, konstaterar Pensionsskyddscentralens (PSC) utvecklingschef Jari Kannisto.
Det var även fler än vanligt som ansökte om den egentliga ålderspensionen. Antalet ansökningar ökade på hösten, vilket gjorde att antalet ålderspensioner som började i december tredubblades jämfört med det normala.
Pension som började i december större än den som börjar i januari
Huvudorsaken till det stora antalet ansökningar mot slutåret var att de olika indexen inverkade på pensionens belopp på ett exceptionellt sätt. Om pensionen började i december, steg den genast i januari med pensionsindex, dvs. 6,8 procent. Om pensionen började först i januari höjdes de årsinkomster som var grund för pensionen till nivån enligt pensionens begynnelseår med lönekoefficienten. Lönekoefficienten steg 3,8 procent, vilket var tre procentenheter mindre än arbetspensionsindex. Det här ledde till att en pension som inleddes i januari var mindre än en som började i december.
– Vanligtvis stiger löneindex mer än pensionsindex. Nu hände det motsatta och skillnaden var beaktansvärt stor. Genom att ta ut partiell ålderspension i december gick det att dra nytta av den här exceptionellt stora höjningen av arbetspensionsindex, säger Kannisto.
De extra inkomsterna har sitt pris
Den som valt partiell ålderspension kan ta ut antingen en fjärdedel eller hälften av den intjänade arbetspensionen. Majoriteten av dem som valt förmånen tar ut hälften.
De extra inkomsterna har ändå sitt pris, eftersom den partiella pensionen minskar på den slutliga ålderspensionen. Den partiella ålderspensionen minskas med 0,4 procent för varje månad som pensionen tas ut i förtid före den egna åldersklassens pensionsålder. I den avvikande indexsituationen kompenserade årsskiftets indexhöjning ändå flera månaders förtidsminskning.
– Men om man fortsätter arbeta som tidigare och från slutåret tagit ut den partiella ålderspensionen, stiger totalskattegraden. Då stiger skatteprocenten. Det är bra att komma ihåg att det går att annullera den partiella ålderspensionen inom tre månaders tid, säger Kannisto.
Indexen i ett nötskal
- Arbetspensionerna påverkas av två index, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten.
- Med arbetspensionsindex höjs de löpande arbetspensionerna. Med lönekoefficienten uppräknas en blivande pensionärs inkomster under arbetslivet till nivån för det år då pensionen börjar.
- Båda indexen justeras årligen i januari. Arbetspensionsindex steg i början av året med 6,8 procent och lönekoefficienten med 3,8 procent. Den stora höjningen av arbetspensionsindex beror på den höga inflationen.
Exempel på indexens inverkan: gå i ålderspension i december eller januari?
- Exempelpersonen uppnådde åldern för ålderspension i november 2022 och hens intjänade pension i början av december 2022 var 1 500 euro. Personen arbetar inte vid sidan av pensionen. Om personen gick i ålderspension i december 2022, höjdes pensionen i januari 2023 enligt arbetspensionsindex. Efter det är pensionen 1 602 euro/mån.
- Om personen fortfarande arbetade i december, och gick i ålderspension i januari 2023, uppräknas hens tidigare arbetsinkomster vid pensionsuträkningen med lönekoefficienten till 2023 års nivå. Exempelpersonens lön var 3 000 euro/mån, och arbetspensionen som inleddes i januari var då 1 567 euro/mån.
- Den som gått i pension i december fick 35 euro mer i pension per månad. Det blir ca 420 euro per år.
Närmare
Arbetspension.fi – Arbetspensionsindex höjs exceptionellt mycket, med 6,8 %
Arbetspension.fi – Indexen tryggar pensionens belopp
Arbetspension.fi – Flexibelt med partiell ålderspension
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme